Alla sidor

Nedan följer alla sidor på hemsidan efter varandra.



Svenska satsdelar – enkelt och lättförståeligt!

Satslära – satsdelarna i svenska språket


Svensk grammatik på ett enkelt och förståeligt sätt - satslära och satsdelarna

Välkommen till denna kurs som handlar om satslära och satsdelarna i svenska språket.

Syftet är att kunna läsa, skriva och kommunicera bättre.

Fredrik tar studenten

I denna serie arbeten om svensk grammatik finns:



// Detta arbete är noga granskat och kontrollerat //

Dessa artiklar om ordklasserna i svenska språket är noga granskade och kontrollerade. Detta är gjort av en akademiskt utbildad och erfaren lärare, kursledare och pedagog, som är väl insatt i den svenska grammatiken.
Beröm, rättelser eller synpunkter?

Hundratals lovord och beröm!

Mängder av lovord och beröm från språkpedagoger, lärare, elever och läsare.

    Hej! Vill bara tacka för hemsidan. Sonen skall ha prov i satslära och har glömt böckerna i skolan, men tack vare din sida får jag en välbehövlig repetition och han kommer inte efter i läsningen. Tack!

    Hej! min son har alltid haft svårt för att läsa och skriva, men är oerhört verbalt begåvad och intresserad av att uttrycka sig i språklig form. Men läxorna har varit en pina - ända till nu (när jag hade en läxa i satsdelar att ta mig igenom med honom efter en krävande arbetsdag) då jag äntligen hittade din sida. Så överskådlig! Så informativ! Så pedagogisk! Trots trötthet och initialt motstånd, hade vi en väldigt trevlig stund med svenskläxan.TACK!!

    Hejsan Peter, Hoppas du har haft en trevlig jul och gott nytt år!! Först vill jag tacka för ditt gedigna arbete med det svenska språket och att du låtit andra få ta del av de grammatiska grundkunskaperna! Det är oerhört hjälpsamt och intressant att läsa igenom.

Läs fler lovord och beröm från läsarna!

Pris till barn och ungdomar!
För insatser mot t.ex mobbning.

Vi har instiftat ett pris för att belöna barn och ungdomar som har gjort insatser för att stärka de mänskliga rättigheterna och jobba t.ex mot mobbning.

Alla är välkomna att ansöka!

Läs mer här:
Pris för insatser för mänskliga rättigheter och mot t.ex mobbning.

Bidrag från läsarna

Många läsare har engagerat sig och skickat in bidrag i form av dikter, artiklar, berättelser, noveller och böcker!

Se här! Skribenter med egen presentation: Gun Kihl, Kamilla Kirch, Ronny Lagerwall, Valdor Magnusson, Zuzu Rabi, Marlene Zilberstein.

Publicera dig!

Du har nu möjlighet att publicera din artikel, novell eller dikt på dessa sidor. Ta chansen att nå över 3000 besökare om dagen!
Läs mer här - publicera dig!

Vad kan man ha för nytta av detta arbete?

Vill du kunna läsa och skriva bättre?

Vill du kunna kommunicera med och förstå andra människor bättre?

Då har du nytta av att lära dig mer om hur du använder de olika orden, som finns i svenska språket.

I detta arbete kan du få enkla, grundläggande och användbara förklaringar till hur orden skall användas i svenska språket.

Vad är kommunikation?

Kommunikation innebär ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse.

Kommunikation, som leder till förståelse, är en av de viktigaste beståndsdelarna i livet.

Det är värdefullt att veta hur man använder orden i språket på rätt sätt. Då kan man förstå andra människor och göra sig förstådd.

Vikten av att kunna läsa, skriva och kommunicera!

Det är livsviktigt att kunna läsa, skriva och kommunicera bra!

Hela en persons liv och framtid beror på hur bra hon kan kommunicera och hantera språket.

Vad är grammatik?

Grammatik är regler för hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Du använder grammatik för att kunna förstå skriven och muntlig kommunikation och för att kunna få över en korrekt kommunikation till en annan person, så att han förstår den.

Grammatiken består av:

  • Grunderna i svenska språket
  • Formlära – ordklasser
  • Satslära – satsdelar
  • Meningsbyggnad
  • Skrivtecken – skiljetecken

Vad är satslära?

"Satslära" – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

I satsläran har man delat in satsen i olika satsdelar, för att man lättare skall kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

Satsorden, som hämtas från olika ordklasser, definieras även och namnges i satsläran. Orden i en sats kallas nämligen något speciellt.

Vad är en satsdel?

En satsdel är ett eller flera ord som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. Denna enhet beskriver något.

En sats består av flera olika satsdelar, som tillsammans bildar en förståelig kommunikation.

Hur du studerar denna kurs

Läs och förstå allt material på denna kurs. Om du stöter på ett ord som du inte fullt förstår, så måste du slå upp det i en ordbok. Du kan även fråga en person.

Kör du fast eller tappar lusten – gå tillbaka till där det kändes bra. Checka därefter om det finns några ord du inte förstår. Slå upp dessa ord i en ordbok.

Anteckna och skriv gärna mycket. Rita och skissa upp saker och ting så att du ser det hela och gör det till ditt eget.

Gör övningar ordentligt. Det här är inga teorier, som skall memoreras eller läras in till ett prov. Språket är någonting du använder för att kommunicera och förstå andra människor. Gör övningarna tills du känner att du kan det hela.

Varför har jag gjort denna kurs?

Jag började denna resa med att hjälpa mina barn med deras läxor och prov i skolan. Krav ställdes på mig att kunna förklara det hela enkelt, men fullständigt. Det var inte alltid så lätt, minst sagt

Jag ville dessutom, att mina barn skulle se en praktisk användning av allt detta och tycka att det var kul.

Roligt nog gick det bra för mina barn. Då tänkte jag att det finns kanske fler, som kan ha nytta av detta. Anteckningarna togs fram, bearbetades, granskades, korrigerades och lades sedan ut på Internet.

Det krävdes en hel del mod.

Det är min förhoppning och stora glädje, att någon kan ha nytta av denna kurs!

Tusen tack till alla som har hjälpt till!

Stort tack och beundran till L. Ron Hubbard för hans inspiration och kunskap inom områdena filosofi, språk, kommunikation, studieteknik och grammatik.
Läs mer här - L. Ron Hubbard. Jag har haft ovärderlig nytta av de kurser jag har gjort inom dessa områden.

Stort tack även till underbara Inga Larsson för ditt fantastiska stöd och arbete med att rätta och granska. Materialet har skickats fram och tillbaka många gånger mellan oss. Det har varit en ovärderlig hjälp!

Tusen tack till Jim Westergren för all hjälp med det tekniska kring att sätta upp dessa hemsidor. Tack även för din uppmuntran, ditt stöd och din hjälp att få igång projektet.

Alla mina barn har varit en aldrig sinande källa till inspiration och ett ovärderligt stöd.

Stort tack till alla andra som har hjälpt till på olika sätt!

Till sist ett speciellt tack till dem, som har uppmuntrat mig och trott på detta projekt i alla väder!

Förslag och synpunkter

Välkommen att kontakta mig om du har synpunkter på detta arbete. Alla förslag till förbättringar tas tacksamt emot.

Kanske något kan förenklas ännu mer eller förklaras ännu bättre!

Använd gärna arbetet och länka till det

All privat användning och kopiering av materialet för enskilt bruk är helt ok. Ange en länk till källan och gör inte några ändringar.

När det gäller kommersiell användning eller användning i större grupper, skolor eller studiecirklar – välkommen att kontakta mig först.

Låt mig gärna veta hur det går!

Det är min förhoppning att detta arbete kan hjälpa någon till en bättre förståelse och användning av språket.

Jag utvecklade denna kurs för att hjälpa dem som vill lära sig läsa, skriva och kommunicera bättre.

Du får hemskt gärna skriva till mig och låta mig veta, om du eller andra har haft nytta av detta arbete.

Lycka till!

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se




Välkommen att se min blogg här: Peter U Larsson: Mina tankar och ideér om livet. . Här finns även en presentation över mig och mina övriga verksamheter: Presentation Peter U Larsson

Vill sammanfatta mig själv som en person som älskar människor och hatar orättvisor. Har engagerat mig mycket vad det gäller mobbning, orättvisor och mänskliga rättigheter.

En fråga som jag har ägnat mig mycket åt är de som har drabbats av elchocksbehandlingar, ECT. Många människor vittnar om att de har fått stora skador efter ECT-behandlingar.

"Behandlingen" kallas elchocker, ECT, ECT behandling, elektrokonvulsiv terapi eller elbehandling - och är skadlig för människans känsliga tankeverksamhet.

Har arbetat med datorer sedan mitten på 1980-talet och satte upp min första blogg 2006. Jag har även satt upp hemsidor åt företag - Städ Malmö - noggrant och professionellt! och Städning Malmö.

Övriga hemsidor som jag har hjälpt till att skapa är Personlig utveckling - förändra ditt liv, Förbättra ditt självförtroende!, Hantera ångest och Stress, oro och utbrändhet!.

Välkommen att kontakta mig om du vill ha mer information!

Nu vet du varför jag har gjort detta arbete!



Översikt

En översikt över satsläran – satsdelarna i svenska språket

Syftet med denna kurs:
Att hjälpa människor att kommunicera bättre genom att lära ut grunderna och grammatiken i det svenska språket på ett lättfattligt och praktiskt sätt.

Här kommer en översikt av detta arbete, för att du enkelt skall få en överblick. Du kan då se vad det hela handlar om.

Min tanke är att du skall kunna se hur den svenska grammatiken hänger ihop efter att du har gjort denna kurs.

Gör gärna kurserna Grunderna i svenska språket och Formlära – ordklasser innan så att du har en stabil grund att stå på.

Grammatik

"Grammatik" är kunskap om och regler för hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Du använder grammatik för att kunna förstå skriven och muntlig kommunikation och för att kunna få över en korrekt kommunikation till en annan person, så att han förstår den.

Grammatiken handlar alltså om att få till stånd en korrekt förståelig kommunikation mellan människor.

Vad är en sats?

"Sats" är en samling ord som man använder när man kommunicerar till en annan person. Den består av olika satsdelar.

En sats måste innehålla en kommunikation som går att förstå.

Man använder ord från olika ordklasser och sätter ihop dem till satsdelar och satser.

En sats består av olika satsdelar och ord som binder samman eller fogar ihop kommunikationen.

Vad är satslära?

"Satslära" – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

Man använder ord från olika ordklasser för att bilda satsdelar och förståeliga kommunikationer. Dessa ord kallas då satsord.

Satsorden, som hämtas från olika ordklasser, definieras och namnges i satsläran.

I satsläran har man delat in satsen i olika satsdelar, för att man lättare skall kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

Satsorden, satsdelarna och de olika satserna beskrivs alltså i satsläran, som i sin tur är en del av grammatiken.

Vad är en satsdel?

"Satsdel" är ett eller flera ord som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. Denna enhet beskriver något.

En sats består av flera olika satsdelar, som tillsammans bildar en förståelig kommunikation.

En sats är uppbyggd av ord från olika ordklasser - de kallas satsord när de står i satsen - som bildar satsdelar.

Uppdelning av arbetet om satsläran & satsdelarna

Detta arbete är uppdelat i fem huvudavdelningar:

  • Grunden
  • Ordklasserna
  • Satsord - grunden
  • Satsdelarna
  • Satsord - satsdelarna
  • Satserna
  • Slutsummering

Grunden

Varför har vi ord och regler för hur de skall användas?

Ordklasserna

Vilka olika sorters ord och former finns det?

Alla ord delas in i olika grupper beroende på hur de fungerar. Från dessa grupper hämtar vi sedan ord när vi skall bilda satser. Dessa olika grupper kallas ordklasser.

Satsord

Vad kallas orden från olika ordklasser när de används i en sats?

Från ordklasserna hämtar vi olika ord och använder dem i satsen, för att bilda olika satsdelar eller binda samman dem. Satsorden har speciella namn och fungerar på ett visst sätt.

Satsdelarna

Vad finns det för olika delar av en sats och hur fungerar de?

Ord från olika ordklasser, som sedan blir satsord i satsen, bildar olika satsdelar.

Satsord i satsdelarna

Här tittar vi lite mer på vilka ord det finns i en sats, och hur de fungerar i de olika satsdelarna.

Satserna

Hur använder man ord för att bilda begripliga satser?

Vilka olika satser finns det och hur fungerar de?

Alla kommunikationer mellan människor består av olika satser.

Våra arbete inom svensk grammatik

Svensk grammatik på ett enkelt och förståeligt sätt.

  • Svensk grammatik - en översikt
  • Grunderna i Svenska Språket
  • Formlära – ordklasser
  • Satslära – satsdelar
  • Skrivtecken – Skiljetecken
  • Vanliga ord i svenska språket
  • Testa dig själv på grammatiken!

Publicerade arbeten

Nedanstående arbeten finns idag publicerade på internet. Hoppas du kan få nytta av något av dem.

Svensk grammatik - en översikt

Här får du en översikt på de arbeten inom svensk grammatik som vi har lagt ut på internet.

Svensk grammatik - en översikt

Grunderna i svenska språket

Här lär du dig de grundläggande beståndsdelarna i språket och hur du kan använda dem.

Detta kan förbättra din eller ditt barns förmåga att kommunicera, läsa och skriva.

Grunderna i svenska språket

Formlära – Ordklasserna

I detta arbete lär du dig vilka olika sorters ord det finns och hur du använder dem.

Detta arbete visar även hur ordens olika former används.

Formlära - ordklasserna

Satslära – Satsdelarna

Här lär du dig hur du bildar och använder satsdelar och satser.

Detta arbete tar även upp hur orden fungerar i en sats och vad de kallas då.

Satslära - satsdelarna

Skrivtecken & skiljetecken i svenska språket

I detta arbete lär du dig hur du använder olika skiljetecken och skrivtecken när du skriver.

Dessa olika tecken utgör en viktig del av det skrivna språket.

Skrivtecken & skiljetecken

Vanliga ord i svenska språket

Detta arbete tar upp och klargör några av de vanligaste, enkla orden i svenska språket. Vissa av dem kan vara riktigt svåra att förstå.

Dessa vanliga, enkla ord utger en viktig del av det svenska språket.

Vanliga ord i svenska språket

Testa dig på den svenska grammatiken

Här har du möjlighet att testa dig på de olika ordklasserna i den svenska grammatiken.

Komplett arbete med många frågor kring ordklasserna och ett facit.

Testa dig på den svenska grammatiken

Lycka till!

Jag önskar dig verkligen lycka till med detta!

Välkommen att skriva till mig om ni kör in i några problem, har någon fråga eller kanske vill ge lite beröm.

Alla tips och goda råd tas även tacksamt emot.

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se

Nu har du fått en översikt över vad detta arbete handlar om!



Summering

Hur hänger det hela ihop?

Människan har en stark vilja att kommunicera och göra sig förstådd för att kunna samarbeta och uppnå sina mål.

Användningen av ord – muntligen och skriftligen — förbättrade möjligheterna till mer och bättre kommunikation samt större förståelse.

Ord blev populärt som ett kommunikationsverktyg och ökade i bruk. Detta krävde en organisering av orden och upprättande av regler för deras användning.

Sålunda skapades grammatiken med formläran och satsläran. Denna organisering av ordens användning krävdes för att man skulle kunna använda dem korrekt.

Detta gav oss ordklasser, ord i en sats – satsord, satsdelar och olika satser.

Allt för att vi skall kunna kommunicera bra med varandra – muntligen och skriftligen – och förstå vad vi menar!

Lycka till med det!

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se

Nu har du fått en summering över grammatiken!



Vad är grammatik och satslära?

Vad har man för användning av grammatik och satslära?

"Grammatik" är kunskap om hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Ordet kommer ursprungligen från ordet gramma – "bokstav", "skrivtecken", "skrift" och ordet "grafein" – "skriva".

Grammatik betyder alltså i grunden hur du skriver korrekt med hjälp av bokstäver och tecken.

Du använder grammatik för att kunna förstå skriven och muntlig kommunikation och för att kunna få över en korrekt kommunikation till en annan person, så att han förstår den.

Grammatiken består av följande delar:

  • Grunderna i svenska språket
  • Formlära – ordklasser
  • Satslära – satsdelar
  • Meningsbyggnad - kommer att publiceras senare.
  • Skrivtecken – Skiljetecken

Vad är satslära?

"Satslära" – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

Man använder ord från olika ordklasser för att bilda satsdelar och förståeliga kommunikationer.

"Syntax" – som ingår i grammatiken – är ett äldre namn på satsläran.

Syntax kommer från grekiska "syn" – tillsammans och "taxis" – ordning.

Satslära eller syntax betyder alltså i grunden hur man ordnar orden tillsammans till en begriplig kommunikation.

I satsläran har man delat in satsen i olika satsdelar, för att man lättare skall kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

"Satsord" – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett samlingsnamn på ord som ingår i och bildar olika satsdelar. De kan också binda ihop satser eller satsdelar. Dessa ord har olika funktioner och speciella namn.

Satsord? Detta är inget ord du kan slå upp i en ordbok eller hitta på internet. Kanske det kallas något annat av någon annan. I vilket fall som helst så är satsord en viktigt del av och satsläran. Jag tror du förstår vad jag menar med satsord.

Exempel på olika satsord är huvudord, attribut och partiklar. Mer om dessa - och andra satsord - längre fram i arbetet.

När man använder ord från olika olika ordklasser i en sats för att bilda satsdelar eller binda ihop kommunikationen, har dessa ord olika funktioner och speciella namn.

Exempel:

Satsdel: på ett rött skåp.

Satsord: "på", "ett", "rött", "skåp". Vart och ett av dessa ord fungerar olika och kallas något speciellt i satsläran.

Orden "på", "ett", "rött" och "skåp" tillhör även olika ordklasser.

Satsorden, som hämtas från olika ordklasser, definieras och namnges i satsläran.

Satsorden, satsdelarna och de olika satserna beskrivs alltså i satsläran, som i sin tur är en del av grammatiken.

Övningsuppgift

Skriv ner vad satslära är för något.

Nu vet du vad grammatik och satslära är för något!



Vad är ord?

Vad har man för användning av ord?

"Ord" är en samling bokstäver eller ljud, som används i kommunikation människor emellan, och är namn på något.

Vi använder ord när vi vill få över tankar och idéer till andra människor.

Du kan använda orden antingen skriftligt eller muntligt.

Ett ord är uppbyggt av bokstäver och ljud. När man skriver använder man bokstäverna; när man pratar säger man deras ljud.

Exempel på olika ord:

  • apa
  • springa
  • lampa
  • Olle
  • snabbt

Orden är våra hjälpmedel och verktyg för att kunna kommunicera.

Olika sorters ord används och fungerar på olika sätt och gör olika saker.

I stället för att peka, sända röksignaler eller hissa flaggor så kan vi säga de ljud eller skriva de bokstäver, som står i stället för någonting.

Det kan vara lättare att säga ordet "traktor" till någon i stället för att köra fram en traktor och visa den. Då måste den andra personen naturligtvis förstå ordet som du säger.

Ett ord kan ofta betyda flera olika saker. Därför är det viktigt att kunna alla betydelserna, så att man verkligen förstår kommunikationen.

Ditt ordförråd blir större, om du läser mycket och klarar upp ord i en ordbok och lär dig vad de betyder.

Din förmåga att förstå andras kommunikation ökar ju fler ord du kan. Då ökar även din förmåga att kommunicera över dina tankar och idéer till andra människor.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett ord är.

Övningsuppgift

Skriv ner tio olika ord. Rita upp deras innebörd bredvid orden. Exempel: Om du skriver ordet "blomma", så ritar du en blomma bredvid.

Sammansatta ord

"Sammansatta ord" är ord som har bildats genom att man har slagit samman olika ord till ett helt nytt ord.

  • bords-duk
  • last-bil
  • salt-godis
  • hugg-orm
  • sko-horn

Genom att dela upp och titta på de olika delarna så kan man lättare förstå vad ordet betyder.

När du skriver och vill förklara ordet tydligt, kan du dela upp ordet i dess olika delar med ett binde-streck (-).

Övningsuppgift

Skriv ner flera sammansatta ord.

Övningsuppgift

Rita en teckning av en muntlig och en skriftlig kommunikation som sker med hjälp av ord.

Nu vet du vad ord är och hur du kan använda dem!



Vad är en satsdel?

Hur använder man den?

En satsdel är ett eller flera ord, som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. Denna enhet beskriver något.

En sats består av flera olika satsdelar, som tillsammans bildar en förståelig kommunikation.

För att få över en tanke eller idé till en annan person, bildar man en sats med hjälp av ord från olika ordklasser. När orden står i satsen och bildar begripliga enheter, kallas de satsdelar.

Man måste välja rätt ord från rätt ordklass för att kunna bilda en korrekt satsdel i meningen.

Vi kommer att gå igenom de olika satsdelarna längre fram på denna kurs.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en satsdel är för något.

Övningsuppgift

Känner du till några satsdelar? Skriv ner dem.

Satsord

En satsdel består av olika satsord.

"Satsord" – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett samlingsnamn på ord som ingår i och bildar olika satsdelar. De kan också binda ihop satser eller satsdelar. Dessa ord har olika funktioner och speciella namn.

Satsord. Detta är inget ord du kan slå upp i en ordbok eller hitta på internet. Kanske det kallas något annat av någon annan. I vilket fall som helst så är satsord en viktigt del av och satsläran. Jag tror du förstår vad jag menar med satsord.

Exempel på olika satsord är huvudord, attribut och partiklar. Mer om dessa - och andra satsord - längre fram i arbetet.

När man använder ord från olika olika ordklasser i en sats för att bilda satsdelar eller binda ihop kommunikationen, har dessa ord olika funktioner och speciella namn.

Exempel:

Satsdel: på ett rött skåp.

Satsord: "på", "ett", "rött", "skåp". Vart och ett av dessa ord fungerar olika och kallas något speciellt i satsläran.

Orden "på", "ett", "rött" och "skåp" tillhör även olika ordklasser.

Övningsuppgift

Skriv ner vad satsord är för något.

Skillnaden på en ordklass och en satsdel

En ordklass är en samling ord, som används och fungerar på samma sätt och därför tillhör samma grupp. Man kan säga vilken ordklass ett ord tillhör genom att se och känna till ordet.

När du sedan använder orden i kommunikationer bildar du olika enheter som kallas satsdelar.

En satsdel kan bestå av flera ord från olika ordklasser.

Orden i dessa satsdelar fungerar på ett speciellt sätt och har olika namn.

Det är först när du använder ordet i satsen som du kan se vilken satsdel det kommer att tillhöra.

En sats är uppbyggd av:

  • Ord från olika ordklasser som kallas satsord i satsen.
  • Satsord – samlingsnamn på ord när de är i en sats och fungerar på ett speciellt sätt.
  • Satsdelar
Övningsuppgift

Skriv ner skillnaden på en ordklass och satsdel.

Övningsuppgift

Skriv ner olika ord och markera vilka ordklasser de tillhör.

Övningsuppgift

Använd dessa ord i meningar och satser. Lägg märke till att de nu bildar olika satsdelar.

Nu vet du vad en satsdel och satsord är. Du vet också skillnaden mellan ordklasser och satsdelar!



Vad är en sats?

Hur kan man använda satser?

"Sats" är en samling ord som man använder när man kommunicerar till en annan person. Den består av olika satsdelar.

En sats måste innehålla en kommunikation som går att förstå.

En sats är uppbyggd av:

  • Ord från olika ordklasser - kallas satsord i satsen.
  • Satsord – samlingsnamn på ord när de är i en sats och fungerar på ett speciellt sätt.
  • Satsdelar

Människor vill kunna snabbt och smidigt överföra tankar och idéer till varandra. Kan man få andra människor att förstå vad man vill och menar, så flyter samarbetet lättare!

Kommunikation med användning av ord är ett alternativ, som används mycket nuförtiden, antingen muntligt eller skriftligt.

Det finns andra sätt att kommunicera på med hjälp av olika tecken och signal system.

Man använder ord från olika ordklasser och sätter ihop dem till satsdelar och satser när man kommunicerar.

En sats består av olika satsdelar och ord som binder samman eller fogar ihop kommunikationen.

Exempel på olika satser:

  • Katten är ute och letar efter musen.
  • Vi lämnade Kalle utanför bion.
  • Har du sett ugglan?
  • Ulla sprang hem och hämtade kaninen.
  • Hjälp!
Övningsuppgift

Skriv ner vad en sats är.

Övningsuppgift

Skriv ner olika satser av olika längd.

Nu vet du vad en sats är!



Vad är en mening?

Hur kan man använda olika meningar?

"Mening" är en samling ord, som hjälper dig att få över en idé eller tanke till en annan person. Den kan bestå av flera satser.

En mening är uppbyggd av:

  • Ord från olika ordklasser - kallas satsord i satsen.
  • Satsord – samlingsnamn på ord när de är i en sats och fungerar på ett speciellt sätt.
  • Satsdelar
  • Satser

När du vill kommunicera något till en annan person, använder du en mening. Denna bildar du med hjälp av satser, satsdelar och ord från olika ordklasser.

Meningen måste vara fullständig. Den måste innehålla en fullt begriplig tanke eller idé.

En eller flera satser bildar en mening.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en mening är.

Meningsbyggnad

"Meningsbyggnad" – som är en del av grammatiken – är kunskap om hur man sätter satsdelarna i en sats i rätt ordning. Detta för att bilda en förståelig kommunikation till en annan person.

Vi kommer att publicera ett separat arbete om meningsbyggnad senare.

Att starta och avsluta en mening

Man visar var en mening börjar genom att skriva det första ordet i meningen med stor bokstav.

Sedan visar man var meningen slutar med en punkt, frågetecken eller utropstecken efter sista ordet.

Om man inte visar var en mening börjar och slutar, kan tankar och idéer bli hopblandade i en enda röra. Andra människor förstår då inte vad du vill kommunicera.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och börja och avsluta dem på rätt sätt.

Olika sorters meningar

En mening kan innehålla en kommunikation som är ett påstående, en fråga, en uppmaning, en önskan eller ett utrop.

Påstående

  • Jag skall äta middag snart.
  • Stina har klippt håret.
  • Pär vill gå ut med hunden.
  • De vill inte vänta längre.
  • Det ser ut att börja regna snart.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med påståenden. Visa var meningen börjar och slutar.

Fråga

  • Vet du var Nils är?
  • Hur mycket är klockan?
  • Kan du ge mig smöret?
  • Är din bil svart?
  • Vart åkte ni i somras?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med frågor. Visa var meningen börjar och slutar.

Uppmaning

  • Kom hit!
  • Var tyst!
  • Rör inte min bil!
  • Akta dig!
  • Ät inte för mycket!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med en uppmaning. Visa var meningen börjar och slutar.

Önskan

  • Hoppas det slutar att regna snart.
  • Jag vill att du går nu.
  • Vi önskar att lektionen snart är slut.
  • Han vill att vi skall gå på bio.
  • Låt oss hoppas att det börjar snöa snart, så att vi kan åka skidor.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med en önskan. Visa var meningen börjar och slutar.

Utrop

  • Oj!
  • Hurra, vi vann!
  • Bu!
  • Usch!
  • Hoppsan!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med utrop. Visa var meningen börjar och slutar.

Skillnaden mellan en sats och en mening

En sats är en samling ord som du använder, när du vill säga eller skriva något till en person.

En mening är också en samling ord, som du använder när du kommunicerar.

En mening kan dock bestå av flera satser.

Vi skall åka till skogen i morgon, sedan skall vi handla.

En mening måste alltid uttrycka en fullständig kommunikation. En sats däremot kan behöva ytterligare en eller flera satser för att ge en klar bild över vad kommunikationen handlar om.

En mening som består av en sats:

  • Vi kan inte hitta Olle!
  • Han tyckte om hunden.
  • Skall vi måla rummet?
  • Ge mig skeden!
  • Stina cyklar alltid till skolan.

Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken.

Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar som består av en sats.

Oförståeliga satser

En del satser kan man inte förstå när de står själv, och därför kan de inte bilda en mening.

Satser som ej själv kan bilda en mening

  • ... innan Hugo dök upp.
  • ... när hon gick på stan.
  • ... om vi får lov.
  • ... fastän han var sjuk.
  • ... för att kunna skjuta bättre.
Övningsuppgift

Skriv ner olika satser, som inte själva kan bilda en mening.

Meningar som består av flera satser

Om meningen består av flera satser, kan man sätta ett kommatecken mellan dem.

  • Vi skall åka till skogen i morgon, sedan skall vi handla.
  • Ulla såg en gammal bekant, när hon gick på stan.
  • Vi skall gå på bio i morgon, om vi får lov.
  • Han tränade hårt, fastän han var sjuk.
  • Hon justerade siktet, för att hon ville skjuta bättre.
Övningsuppgift

Skriv ner olika meningar som består av flera satser.

Nu vet du vad en mening är och du kan även skillnaden mellan satser och meningar!



Ordklasserna i svenska språket

Vad har man för nytta av ordklasserna?

"Ordklass" är en samling ord som används och fungerar på samma sätt och därför ingår i samma grupp.

Man har delat in orden på detta sätt, för att man lättare skall kunna förstå orden, skilja dem åt och veta hur man skall använda dem på rätt sätt.

Alla dessa ord kallas satsord när de används i olika satser. Mer om satsorden längre fram i detta arbete.

Substantiv

Ord som är namn på personer, grupper, djur, saker, ämnen, känslor, aktiviteter och tillstånd. Peter, häst, tulpan, bil, vatten, kärlek och glädje är exempel på ord, som kallas substantiv.

Pronomen

Ord man använder i stället för ett substantiv för att förenkla och variera språket. Jag, oss, hennes, er, som, denna, vem och någon är exempel på ord, som kallas pronomen.

Adjektiv

Vi använder dessa ord för att beskriva något eller någon. Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart är exempel på ord, som kallas adjektiv.

Verb

Ord som beskriver olika handlingar eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Springa, hoppa, studsa, tänka, se, spika, skriva, läsa, studera, ringa, vara, bliva, heta och kallas är exempel på ord, som kallas för verb.

Adverb

Ord som beskriver en handling: Olle sprang snabbt. Det är även ord som ger mer information om en beskrivning: Stina är otroligt vacker. Det är också ord som ger mer data om en handlingsbeskrivning: Rita arbetar mycket flitigt. Hemma, högt, mycket, väldigt och bra är exempel på ord, som kallas adverb.

Preposition

Ord som beskriver förhållanden mellan personer, platser och saker. I, på, till, framför, utan, efter, över och bakom är ord, som kallas prepositioner.

Konjunktion

Ord som binder samman ord eller grupper av ord och beskriver förhållandet mellan dem.Och, men, för, om, eller, att, är ord, som kallas konjunktioner.

Interjektion

Ord som beskriver en stark känsla, hälsning eller kommunikation av ljud. Usch, oj, aj, nej och hurra är ord, som kallas interjektioner.

Räkneord

Ord som beskriver antalet av något eller en plats i en ordning. En, fem, första och åttonde är ord, som kallas räkneord.

Vi använder ord från olika ordklasser, när vi vill kommunicera någonting till våra medmänniskor, så att de förstår vad vi menar.

Övningsuppgift

Skriv ner olika ord från varje ordklass.

Övningsuppgift

Få en annan person att träna och förhöra dig på ordklasserna. Gör detta tills de sitter där perfekt.

Nu kan du ordklasserna och vet även hur du skall använda dem!



Vad är satsord?

Hur använder man dem?

För att kunna klargöra satsläran enkelt och begripligt, fick jag kalla orden i en sats för satsord. Jag har även skapat några andra termer. Kanske någon annan kallar dem något annat någon annanstans. Jag tror dock att du förstår vad jag menar.

"Satsord" – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett samlingsnamn på ord som ingår i och bildar olika satsdelar. De kan också binda ihop satser eller satsdelar. Dessa ord har olika funktioner och speciella namn.

När man använder ord från olika olika ordklasser i en sats för att bilda satsdelar eller binda ihop kommunikationen, har dessa ord olika funktioner och speciella namn.

Exempel:

Satsdel: på ett rött skåp.

Satsord: "på", "ett", "rött", "skåp". Vart och ett av dessa ord fungerar olika och kallas något speciellt i satsläran.

Orden "på", "ett", "rött" och "skåp" tillhör även olika ordklasser.

En sats är uppbyggd av:

  • Ord från olika ordklasser - kallas satsord i satsen.
  • Satsord – samlingsnamn på ord när de är i en sats och fungerar på ett speciellt sätt.
  • Satsdelar

En sats är består av olika satsdelar och ord som binder samman eller fogar ihop kommunikationen.

En satsdel består av olika satsord. Dessa satsord hämtar man från olika ordklasser.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett satsord är för något.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en satsdel består av.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en sats består av.

En översikt över satsorden

  • Huvudord – det viktigaste ordet i en satsdel: en röd, liten stuga. Huvudorden kan ha beskrivande eller hjälpande ord till sig. De tillhör alltid ordklasserna substantiv eller verb.
  • Satsdelsord – ersättande eller beskrivande ord som ensamma eller tillsammans med andra ord bildar en satsdel. Satsdelsord kan inte ha hjälpande ord till sig. Exempel: Gav du boken till dem? Hon är snäll. Oskar kör fort. Satsdelsorden tillhör alltid ordklasserna pronomen, adjektiv, verb, adverb eller räkneord.
  • Attribut – beskrivande ord som står tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv: röd, söt, blommig. I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt.
  • Hjälpande ord – hjälpverb som står tillsammans med huvudverbet: har, måste, vill.
  • Partiklar – ord som hjälper till att bilda satsdelar: till, på, mot, av.
  • Ord i förkortade kommunikationer – ord som ingår i förkortade kommunikationer, som ej har satsdelar: Hurra! Oj! Peter Larsson.
  • Bindeord – ord som binder ihop satser eller satsdelar: och, eller, men.
  • Fogeord – ord som inleder en sats och binder ihop den med en huvudsats: när, för att, då.

Nu vet du vad ett satsord är!



Vad är huvudord?

Hur använder man dem?

"Huvudord" är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man alltid lägga hjälpande eller beskrivande ord.

Jag skall hämta den snygga bilen.

Till huvudordet kan man lägga beskrivande ord, som t.ex. liten, söt, bredbent, röd och leende.

Sådana beskrivande ord till huvudordet kallas "attribut". De kan stå framför eller bakom huvudordet.

Till huvudordet kan man även lägga hjälpande ord som t.ex. har, hade, skulle, bör och måste.

Han hade diskat när vi kom.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett huvudord är.

Vilka ord kan vara huvudord?

Huvudorden hämtar man från ordklasserna substantiv och verb.

Substantiv

Den söta flickan kom till festen.

Huvudverb

Han hade jagat älg förut.

Exempel på olika huvudord:

  • Han hämtade den arga hunden.
  • Hans bil körde fort på den trånga vägen.
  • Lilla Ulla kom ej in.
  • Den arga hunden åt upp det goda benet snabbt.
  • Kan du ge mig den dyra tidningen?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika huvudord från dessa ordklasserna substantiv och verb.

Ord som kan fungera som huvudord

Verb i sin perfekt-participform kan fungera som huvudord enligt nedanstående exempel.

Exempel:

  • Kan du hämta en rengjord?
  • En målad blir bra.
  • Jag föredrar en tvättad.
  • Två välgrillade räcker åt oss.
  • Vi vill ha två kortklippta.
  • Eva gav henne en avtorkad.

Dessa meningar förutsätter naturligtvis en tidigare kommunikation i ämnet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelsord som är verb i sin perfekt-participform.

Huvudord med beskrivande ord före sig

Exempel:

  • Den söta flickan väntade.
  • Vi gick vilse i den mörka skogen.
  • Kan du ge mig den vassa kniven?
  • De åt gott vid det runda bordet.
  • Den röda rosen var dyr.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som har huvudord med beskrivande ord före sig.

Huvudord med beskrivande ord efter sig

Exempel:

  • De lekte med kakor av sand.
  • Hon köpte en ring av guld.
  • Victor behärskar färdigheten att filma.
  • Olle gillade mest resor utomlands.
  • Kan man lära sig konsten att skriva?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som har huvudord med beskrivande ord efter sig.

Mer om huvudord och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Huvudord i satsdelarna.

Nu vet du vad ett huvudord är och kan använda det!



Vad är satsdelsord?

Hur använder man dem?

"Satsdelsord" – ersättande eller beskrivande ord som ensamma eller tillsammans med andra ord bildar en satsdel. Satsdelsord kan inte ha hjälpande ord till sig.

Johan springer fort.
Eva är söt.
Gav du boken till dem?
Sju räcker till oss!
Hon uppmanades att klä sig snyggt.

Man kan ej lägga något hjälpande ord till satsdelsordet.

För det mesta kan inte satsdelsordet ha något beskrivande ord (attribut) till sig, men i vissa fall kan attribut (räkneord) beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt. "Två" är ett attribut som beskriver satsdelsordet "dem". "Av" är en partikel i attributen.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett satsdelsord är.

Vilka ord kan vara satsdelsord?

Satsdelsorden hämtas från ordklasserna pronomen, adjektiv, adverb och räkneord.

Ersättningsord – pronomen

Exempel:

  • Hon rensar rabatten.
  • Ulla gav boken till honom.
  • Stig kysste henne.
  • Rummet tapetserades av honom.
  • De skall snart åka till matchen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelsord som är pronomen.

Beskrivande ord – adjektiv

Exempel:

  • Hon är ganska söt.
  • De gjorde henne mycket ledsen.
  • Båten målades grön.
  • Hugo ansåg henne vara vacker.
  • De skurade golvet rent.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelsord som är adjektiv.

Beskrivande ord – adverb

Exempel:

  • Han är hemma.
  • Vi reste igår.
  • Stig reste bort.
  • När kommer du hem?
  • Jag kan inte lova dig någonting.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelsord som är adverb.

Beskrivande ord – räkneord

Exempel:

  • Tre räcker till mig.
  • Jag vill ha sju.
  • Kan du hämta fyra till oss?
  • Han gav glass till fem.
  • Olle vill fiska med två.

Dessa meningar förutsätter naturligtvis en tidigare kommunikation i ämnet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelsord som är räkneord.

Mer om satsdelsord och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Satsdelsord i satsdelarna.

Nu vet du vad ett satsdelsord är och kan använda det!



Vad är attribut?

Hur använder man dem?

"Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord.

Det var en liten, söt flicka!

Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man lägga hjälpande eller beskrivande ord.

Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen.

Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel.

Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv.

I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt.

Attribut som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas prepositionsattribut.

Pär renoverade köksbordet av trä.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett attribut är för något.

Vilka ord kan vara attribut?

Från nedanstående ordklasser och artiklar kan vi hämta ord, när vi vill bilda ett attribut till huvudordet i satsdelarna.

Lägg märke till att attributet alltid står till ett huvudord från ordklassen substantiv.

Meningarna kan innehålla andra attribut också, men jag har markerat den ordklass det gäller.

Substantiv

Exempel:

  • Hälsa artigt på doktor Hansson.
  • Hämta en flaska saft.
  • Gå och köp en liter mjölk.
  • Han drack en flaska saft.
  • Hämta en burk gurkor.
  • Här ligger ett dussin räkor.
  • Jag vill ha en tallrik müsli.
  • Moster Greta.
  • Doktor Nilsson.
  • Advokat Nilsén.
  • Rektor Mörk.
  • Huvudstaden Stockholm.

Substantiv i genitiv form

Exempel:

  • Det är pojkens banan.
  • På båten fanns flickans väska.
  • Bilens lampa är sönder.
  • Han skrev på bokens pärm.
  • Pojkens mamma arbetade på sjukhuset.
  • Johan gav mig trädets rot.

Substantiv med preposition före

Dessa attribut kallas "prepositionsattribut".

Exempel:

  • Han bodde i ett rum med kokvrå.
  • Hon äger en dator med bildskärm.
  • Huset vid stranden är dyrt.
  • Smycken av guld är mycket värdefulla.
  • De heter Persson i efternamn.
  • Fåglarna i skogen sjunger vackert för oss.
  • Vi skall köpa villan vid stranden.
  • Olle tycker inte om läsk på flaska.
  • Fördelarna med motion är många.
  • Jag har läst boken av Pär Lagerkvist.
  • Berit från Stockholm kom på besök.
  • Jag tycker om grönsaker på burk.
  • Jönssons har skänkt mycket pengar till föreningen för hemlösa.
  • De gillar hus vid stranden.
  • Han ledde debatten om skatter.
  • Kan du köra iväg och hämta handtaget till kylskåpet?
  • Båten renoverades av mannen från byn.
  • Jag åkte till torpet i skogen.
  • Brevet från familjen Jönsson kom fram i tid.
  • Har du sett huset vid stranden?
  • Familjen gillade fåglarna vid havet.
  • Bertil tyckte om brunsåsen till köttbullarna.
  • Köp boken med ordförklaringar i slutet!

Lägg också märke till att du oftast kan slå samman attributet med huvudordet och bilda ett nytt huvudord: Smycken av guld – guldsmycken. Huset vid stranden - strandhuset.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är substantiv.

Adjektiv

Exempel:

  • Den lilla, söta flickan gick hem till sin mormor.
  • Han gav flickan en röd boll.
  • Gustav vill ge henne en blöt kyss.
  • Ivar är en nöjd kund.
  • Hurtiga Greta skall cykla till Malmö.
  • Kan du ge oss mycket godis?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är adjektiv.

Räkneord

Exempel:

  • Jag hämtade tre bröd i affären.
  • Jag sprang fem varv runt huset.
  • Fyra myror var i trädgården.
  • Han hämtade elva glassar.
  • Tre barn ville vara med och hoppa rep.
  • Vi fick femton kronor för boken.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är räkneord.

Räkneord med preposition

Exempel:

  • Fem av eleverna hämtade hunden.

  • Ett av barnen får åka hem imorgon.
  • Två av gästerna började skratta.
  • Två av gruppens medlemmar gav sig iväg för att hjälpa henne.
  • Festen stördes av tre av ungdomarna.
  • Han spelade fotboll med fyra av barnen.
  • En av flickorna får åka hem i morgon.

Här kan räkneordet även vara ett attribut till ett ersättningsord:

  • En av er får åka hem imorgon.
  • Fem av dem hämtade hunden.

  • Han pratade med två av oss.
  • Tre av oss gick ner och badade i havet.
  • Stina gav presenter till två av dem.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är räkneord med preposition.

Pronomen

Exempel:

  • Hennes hus är finast i byn.
  • Min bok skall lämnas tillbaka till biblioteket imorgon.
  • Jag skall åka hem till min lilla flicka.
  • Ge honom hans cykel.
  • De tog sina kläder och gick.
  • Han satsade all sin tid.
  • All mjölk dracks upp av barnen.
  • Allt skräp skall bort.
  • Han anlände utan sitt bagage.
  • En sådan häst vill jag köpa.
  • Ett sådant hus skall vi hyra.
  • Hans cykel är jättefin.
  • Min bil är nytvättad.
  • Jag vill ha en annan maträtt.
  • Det kom många gäster.
  • Ta allt drickbart och bär in till gästerna.
  • Det fanns inget vatten i huset.
  • Mitt skrivbord är fint.
  • Har du något vatten?
  • Hämta lite vatten!
  • Han gav också godis till oss vuxna.
  • När startar själva filmen?
  • Självaste statsministern kom till fabriken.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är pronomen.

Verb i sin grundform

Exempel:

  • Konsten att skriva är lätt att lära sig.
  • Jag behärskar förmågan att läsa.
  • Förmågan att studera kan förbättras.
  • Faran att styrketräna informeras inte om i skolan.
  • Det är bra att ha kunskapen att läsa.
  • Färdigheten att kommunicera är viktig.
  • Han visste om risken att simma där.

Verb i sin grundform + adverb

Exempel:

  • Jag har förmågan att köra om.
  • Polisen hade kunskapen att följa efter.
  • Risken att gå ut har ökat.
  • Faran att köra om lärdes inte ut.
  • Barnet lärde sig skickligheten att hälla upp.
  • Han hade förmågan att skriva ner.

Verb i sin grundform + pronomen

Exempel:

  • Jag vill inte ta risken att gifta mig.
  • Kan jag få chansen att hämta mig?
  • Du får nu möjligheten att skärpa dig.
  • Ta tillfället att hämta dig nu.
  • Jag har fördelen att känna dig.

Verb i presens-particip

Exempel:

  • Jag såg en leende tjej.
  • Jag såg en springande man på gatan.
  • Oskar mötte en skrattande flicka på festen.
  • Ovetande föräldrar är inte bra.
  • Det är inte bra att störa kommunicerande människor.
  • På biblioteket finns det ofta läsande personer.

Verb i perfekt-particip

Exempel:

  • Här är en målad båt.
  • Lägg in den köpta sillen i kylskåpet.
  • En tvättad bil krävs, för att man skall kunna vaxa den.
  • Vi kan väl lägga lästa böcker till höger i hyllan.
  • Kan du ge mig en struken skjorta?
  • Där borta står ett målat bord.
  • Ledaren frånräknad var de tio i gruppen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är verb.

Adverb

Exempel:

Du sätter attributet efter huvudordet i nedanstående meningar. Lägg märke till att attributet fortfarande beskriver hur något är.

Lägg även märke till att adverbet som attribut alltid står efter ett huvudord som är substantiv. Annars bildar adverbet en annan satsdel, nämligen adverbial.

  • Jag har alltid gillat måltider utomhus.
  • Vi föredrar resor utomlands.
  • Han gillar semester hemma.
  • Jag uppskattar vandringar nattetid.
  • Trädgården därhemma är fin.
  • Sture har klättrat mycket i trädet där borta.
  • De gillar cykelturer hemmavid.
  • Dagiset skall göra utflykter utomhus.

Lägg även märke till att du ofta kan slå samman attributet med huvudordet och bilda ett nytt huvudord: Resor utomlands – utomlandsresor / utlandsresor.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är adverb.

Bestämd fristående artikel

den, det, de:

Exempel:

  • Det stora trädet har växt mycket.
  • De glada barnen spelade fotboll.
  • Den omfattande planeringen löste situationen.
  • Det stora huset skall rivas.
  • De fina båtarna låg i hamnen.

Obestämd artikel

en, ett

Exempel:

  • En man köpte choklad av oss.
  • Ett barn sover mycket.
  • Jag vill köpa en bil.
  • Ett träd kan man ibland klättra i.
  • En snigel kröp in i trädgården.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut som är en artikel.

Attribut efter satsförkortningar

Du kan bilda ett attribut genom att göra en satsförkortning.

Han visade mig bilen, som var nyligen inköpt.

Förkortad sats med "som" borttaget:
Han visade mig bilen nyligen inköpt.

Orden "nyligen" är adverb och "inköpt" är verb i perfekt-particip. De bildar ett attribut här.

Jag mötte en dam, som var klädd i vita kläder.
Jag mötte en dam i vitt.

Exempel på attribut efter satsförkortningar:

  • Ulla hämtade hunden just rastad.
  • Sture körde bilen korrekt servad.
  • Jag mötte en dam i vitt.
  • Fred bodde i huset ommålat förra året.
  • De tvättade golvet precis inlagt.
  • Eva blev rädd för mannen i svart.
  • Jag njuter av filmen inspelad i Hollywood.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut bildade efter satsförkortningar.

Meningar där attributet står före sitt huvudord

Exempel:

  • Vi hämtade en stor stege.
  • Hon gick vilse i den mörka skogen.
  • Kan du ge mig den vassa kniven?
  • De åt gott vid det runda bordet.
  • Den röda rosen var dyr.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar där attributet står före huvudordet.

Meningar där attributet står efter sitt huvudord

Exempel:

  • De lekte med kakor av sand.
  • Hon köpte en ring av guld.
  • Kan man lära sig konsten att skriva?
  • Olle gillade mest resor utomlands.
  • Victor behärskar färdigheten att filma.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar där attributet står efter huvudordet.

Flera attribut till huvudordet

Du kan använda flera attribut när du vill beskriva någon eller något.

Exempel:

  • Den snälla, lilla flickan kastade bollen.
  • Kan du hämta den gula, söta sirapen?
  • Ulrik hämtade den stora och fina motorcykeln.
  • De köpte det stora men billiga huset.
  • Han hämtade det stora paketet.
  • Fia ville ha den röda pennan.
  • Jag tycker mycket om den långa, välgjorda filmen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med flera attribut till huvudordet.

Mer om attribut och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Attribut i satsdelarna. Du kan även se artikeln: Attribut - sammanfattning.

Nu vet du vad ett attribut är och kan använda det!



Vad är hjälpande ord?

Hur använder man dem?

"Hjälpande ord" är ord i en sats som beskriver ett huvudverb i tiden eller till sättet. De är alltid hjälpverb.

Hjälpande ord? Detta är inget ord du kan slå upp i en ordbok eller hitta på internet. Kanske det kallas något annat av någon annan. I vilket fall som helst så är hjälpande ord en viktigt del av satsorden och satsläran. Jag tror du förstår vad jag menar med hjälpande ord.

Exempel på olika hjälpande ord:

  • Johan har sprungit fort.
  • De hade lämnat båten när vi kom.
  • Vi kommer att fixa stolarna!
  • Du bör lämna tillbaka boken.
  • Han fick lasta skåpbilen.
  • Olle måste skynda sig nu.
  • Jag vill mata grisen.
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett hjälpande ord är.

Alltid hjälpverb

Hjälpande ord är alltid hjälpverb och står alltid tillsammans med ett huvudord, som är huvudverb.

Läs mer om hjälpverb här.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika hjälpande ord.

Hjälpande ord i passiva meningar

I passiva meningar är "vara" och "bliva" och deras böjningsformer hjälpverb.

Läs mer om hjälpverb här.

Stolen är lagad.

Bilen blir fixad.

Här är "lagad" och "fixad" huvudverb och "är" och "blir" är hjälpverb.

Exempel:

  • Grisen blev hämtad av mig.
  • Flickan är beundrad.
  • Bilen var tillverkad av japaner.
  • Han blir uppmuntrad av Inga.
  • Huset blev reparerat.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika hjälpande ord i passiva meningar.

Mer om "hjälpande ord" och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Hjälpande ord i satsdelarna.

Nu vet du vad ett "hjälpande ord" är och kan använda det!



Vad är en partikel?

Hur använder man den?

"Partikel" är ett litet ord i en sats som hjälper till att bilda en satsdel.

Några exempel på olika partiklar:

  • Här kan du inte köra om.
  • Stina vill inte gifta sig än.
  • Fåglarna sjöng i skogen.
  • Hon gav blommor åt mor.
  • Sture tänker mycket henne.
  • Huset målades av Nils.
  • Båten vid stranden tillhör föreningen.
  • De valde henne till ordförande.

Partikeln hjälper till att bilda en satsdel.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en partikel är.

Vad finns det för olika sorters partiklar?

Det finns följande partiklar i svenska språket.

  • Satsdelspartikel - preposition: Skall vi åka till Malmö?
  • Verbpartikel – adverb: Jag vill att du dricker upp.
  • Verbpartikel – pronomen: Elden håller på att ta sig.
  • Verbpartikel - preposition: Han kallas för Pelle.

Vilka ord kan vara partiklar?

Vi hämtar partiklar från ordklasserna adverb, pronomen och prepositioner.

Prepositioner

Dessa partiklar hjälper till att bilda olika satsdelar och kallas därför satsdelspartiklar.

Exempel:

  • Stina valdes till ordförande.
  • Jag tvättade bilen åt henne.
  • Skall du bada i sjön?
  • Tänk inte för mycket henne!
  • Till lunch vill jag att du är klar.
  • Har du funderat över semestern?
  • Sätt maten bordet.
  • Katten lade sig vid spisen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar som är prepositioner.

Adverb

Dessa partiklar betonas och bildar ett fast uttryck tillsammans med huvudverbet.

Detta fasta uttryck plus eventuella hjälpverb bildar satsdelen predikat.

Dessa partiklar kallas verbpartiklar – adverb.

Du kan läsa mer om dessa partiklar i artikeln om predikat.

Exempel:

  • Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
  • Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
  • Vill du följa med till stranden?
  • Håll inte på och följ efter honom.
  • Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar som är adverb.

Pronomen

Dessa partiklar betonas ej och bildar ett fast uttryck tillsammans med huvudverbet.

Detta fasta uttryck plus eventuella hjälpverb bildar satsdelen predikat.

Det fasta uttrycket har en helt annan betydelse än det ensamstående huvudverbet. Jämför uttrycket "ta sig" och huvudverbet "ta". De har helt olika betydelser.

Dessa partiklar kallas verbpartiklar – pronomen.

Du kan läsa mer om dessa partiklar i artikeln om predikat.

Exempel:

  • Du måste skärpa dig med läxorna.
  • Jag vill inte gifta mig än.
  • Elden tog sig snabbt i skogen.
  • Sylten kommer att stå sig till våren.
  • Han ställde sig positiv till förslaget.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar som är pronomen.

Mer om partiklar och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Partiklar i satsdelarna.

Nu vet du vad en partikel är och kan använda den!



Ord i förkortade kommunikationer

Hur använder man dem?

"Ord i förkortade kommunikationer" är ett ord som ingår i en kommunikation som har blivit förkortad.

Jag vill önska dig en god dag.

Du kan förkorta detta till:
God dag!

Denna förkortade kommunikation är ingen fullständig kommunikation.

Den innehåller egentligen inga satsdelar, men man kan räkna ut vilken satsdel orden skulle ha tillhört i en fullständig kommunikation.

Satsorden i dessa kommunikationer kallas "ord i förkortade kommunikationer".

Övningsuppgift

Skriv ner vad "ord i förkortade kommunikationer" är.

Förkortade kommunikationer

Nedan finns exempel på förkortade kommunikationer. Orden i dessa meningar kallas "ord i förkortade kommunikationer".

Svar på frågor

Exempel:

  • Vem ringer du till?
    Nils.
  • Var bor ni?
    I Anderslöv.
  • När kommer Olle?
    I morgon.
  • Vad heter du?
    Peter Larsson.
  • Varför bröt du loppet?
    Trötthet.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är svar på frågor.

Kommentarer

Kommunikationer om olika saker där man inte lägger ut texten fullständigt.

Exempel:

  • Bra väder!
  • Fin brygga.
  • Varmt.
  • God mat.
  • Fascinerande.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är kommentarer.

Bekräftelser

En kommunikation till en annan person att man har hört och förstått vad han sa, eller att man har fått något.

Exempel:

  • Bra!
  • Tack!
  • Fint!
  • Tack så mycket!
  • Underbart!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är bekräftelser.

Olika reaktioner

Reaktioner på frågor eller påstående.

Exempel:

  • Än sen då!
  • Lägg av!
  • Inte jag.
  • Orkar inte.
  • Har inte tid.
  • Kommer!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är olika reaktioner.

Hälsningar

Exempel:

  • Välkommen!
  • Hej!
  • God dag!
  • Adjö!
  • Farväl!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är hälsningar.

Känsloyttringar

Här använder man ord från ordklassen interjektioner.

Exempel:

  • Skål!
  • Hu!
  • Bravo!
  • Hurra!
  • Ja!
  • Fy!
  • Usch!
  • Oj!
  • Nej!
  • Aj!
  • Varsågod!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är känsloyttringar.

Order och kommandon

Här använder man ofta ord från ordklassen verb i imperativ-form.

Exempel:

  • Stå upp!
  • Sitt ner!
  • Lediga!
  • Start!
  • Färdiga!
  • Sluta!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är order och kommandon.

Rubriker och namn på böcker, filmer etc.

Exempel:

  • Flickan och kaninen
  • Törnrosa
  • Snövit
  • Pippi Långstrump
  • Agenten
  • Ett utbrott på Island
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är olika rubriker.

Ordspråk

Exempel:

  • Borta bra men hemma bäst.
  • Liten tuva stjälper ofta stort lass.
  • Gå inte över ån efter vatten.
  • Förbjuden frukt smakar bäst.
  • Bättre med en fågel i handen än tio i skogen.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är ordspråk.

Nu vet du vad ett "ord i en förkortad kommunikation" är och kan använda det!



Bindeord

Hur använder man dem?

"Bindeord" är ord vi använder för att binda samman satser och satsdelar av samma slag i vår kommunikation. Dessa bindeord beskriver även förhållandet mellan satserna eller satsdelarna. De tillhör ingen satsdel.

Exempel på bindeord är "och", "samt", "eller", "men", "utan", "för", "ty".

Jag är trött, men vi skall ändå bada.

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett bindeord är.

Vilka ord kan vara bindeord?

Man hämtar bindeord från ordklasserna konjunktioner och adverb.

Vi använder bindeorden för att binda samman satser och satsdelar av samma sort och berätta något om förhållandet.

Bindeorden ingår inte i huvudsatserna, de bara binder samman dem.

Ett bindeord kan ibland inleda en mening och binda ihop satsen i den med en sats i en tidigare mening.

Vi skall semestra i Medelhavet i sommar. Men Pär kommer att stanna hemma och ta hand om hunden.

Bindeord från ordklassen konjunktioner

De kallas samordnande konjunktioner.

  • och
    Nils och Per gick ut för att fiska.
    Pär åkte iväg till arbetet, och Greta började göra i ordning där hemma.
  • samt
    Pär, Erik samt Ture kommer till festen imorgon.
    Hon gillar hundar, katter samt fåglar.
  • eller
    Han eller du måste laga nätet idag.
    Skall du fiska, eller kommer du att bara åka runt?
  • men
    Vi skall hämta båten, men vi kan inte städa den nu.
    Jag skall gå ut med hunden, men jag vill inte gå en lång runda.
    Jag men inte Pär skall ut och fiska.
  • utan
    Vi bjöd inte Per utan Ulla på festen.
    Hon kunde inte komma, utan vi fick ringa till Gustav.
  • för
    Han får inte gå ut, för han är sjuk.
    Patrik kan inte vara med, för han är skadad.
  • ty
    Sten kom inte hem, ty bilen strejkade.
    Olle stannade hemma, ty hans barn hade prov på måndag.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika bindeord från ordklassen samordnande konjunktioner.

"För" och "för att"

Vad är skillnaden på "för" och "för att"? Hur används de?

"För" är ett bindeord och "för att" är ett fogeord.

"För" binder ihop huvudsatser och "för att" inleder en bisats. Hur påverkar det kommunikationen?

"För"

"För" binder ihop två huvudsatser och uttrycker att nu följer en förklaring på en handling eller tillstånd.

Du använder "för" som bindeord när du vill kommunicera att en anledning eller förklaring följer. Denna anledning eller förklaring är något som händer - det finns inget syfte.

Exempel med "för" som då uttrycker att anledningen följer:
Pär slutade skolan för han blev mobbad hela tiden.
Han vann på lotto för Sture hjälpte honom.

Exempel med "för att" som då uttrycker att avsikten följer:
Pär slutade skolan för att han skulle studera vidare i Lund.
Han spelade på lotto för att hjälpa sina barn.

  • Berit åkte till Stockholm för hennes man blev sjuk.
  • Greta lagade taket för det läckte in.
  • Polisen jagade tjuven för han sköt skarpt.
  • Sven fick ta en promenad varje fredag förmiddag, för då städade frun huset.
  • De fick gå hem för chefen stängde affären.
  • Lars bodde hos Sven för han var hans morbror.
  • Olle får inte gå ut för han är sjuk.
  • Nils kommer inte idag, för han har semester.
  • Berit njuter, för hon är ledig idag.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd "för" som bindeord.

"För att"

"För att" inleder en bisats och uttrycker att nu följer avsikten med en handling eller tillstånd.

Exempel med "för att" som då uttrycker att avsikten följer:
Pär slutade skolan för att han skulle studera vidare i Lund.
Han spelade på lotto för att hjälpa sina barn.

Exempel med "för" som då uttrycker att anledningen följer:
Pär slutade skolan för han blev mobbad hela tiden.
Han vann på lotto för Sture hjälpte honom.

  • Vera gick ut i köket för att hämta kaffet.
  • Joel springer ofta i skogen, för att han vill förbättra sin kondition.
  • Oskar målar båten, för att vi skall undvika skador.
  • Pär vilar, för att han är trött.
  • Ivar skriver för hand för att kunna jobba på tåget.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd "för att" som fogeord.

Bindeord som består av två konjunktioner

Det finns bindeord som består av två konjunktioner. Du kan använda dem, för att binda samman likadana satser eller satsdelar med varandra.

Dessa bindeord kommer från ordklassen samordnande konjunktioner.

  • både - och
    Både Nils och Stina ville dansa.
    Jag vet att både hon och han vill komma på festen.
  • varken - eller
    Varken du eller jag vill äta nu.
    Kan du varken simma eller dyka?
  • såväl – som
    Såväl Karl som Patricia ville åka till Spanien.
    Vet du att såväl vi som de vill flytta?
  • antingen - eller
    Antingen är du tyst, eller så får du lägga dig.
    Jag vet, att antingen kör vi nu, eller så kommer vi för sent.
  • vare sig – eller
    Vare sig det regnar eller ej, kommer jag att jogga.
    Han visste, att vare sig hon kom eller ej, skulle det bli en bra kväll.
  • dels – dels
    Dels är han rik, dels är han lycklig.
    Dels vann hon på hästar, dels vann hon på lotto.
  • än – än
    Än skrattade hon, än grät hon.
    Han gick än hit än dit.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd två bindeord för att sätta ihop lika satser eller satsdelar med varandra.

Bindeord från ordklassen adverb

Du kan även använda ord från ordklassen adverb som bindeord: "därför", "emellertid", "så", "nämligen", "följaktligen" och "alltså".

De binder då ihop två meningar.

  • Han var väldigt trevlig. Därför ville hon stanna.
  • Berit är i Stockholm. Hon kommer emellertid tillbaka imorgon.
  • Hon var noga med att komma i tid. Alltså tog hon ofta taxi.
  • Fredrik var trött. Därför gick han hem.
  • Vi var ute och fiskade. Följaktligen fick vi fisk till middag.
  • Sture planerade en fin semesterresa. Han skulle nämligen åka till Kreta.
  • De körde ända till Stockholm. Följaktligen övernattade de där.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika bindeord från ordklassen adverb.

Mer om bindeord och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Mer om bindeord.

Nu vet du vad ett bindeord är och kan använda det!



Vad är fogeord?

Hur använder man dem?

"Fogeord" är ord vi använder för att inleda bisatser och binda samman dem med huvudsatserna. De tillhör ingen satsdel. Fogeordet beskriver även förhållandet mellan dessa satser.

Enkelt uttryckt så innehåller huvudsatsen den viktigaste kommunikationen och bisatsen är ett tillägg till denna.

Huvudsats: Jag skall hämta bilen
Fogeord: för att
Bisats: vi skall åka och handla.

Jag skall hämta bilen, för att vi skall åka och handla.

Läs mer om huvudsatser och bisatser i dessa artiklar.

Fogeorden inleder och ingår i bisatserna. Därför kan aldrig en bisats ensam bilda en förståelig mening. Fogeordet gör det till en bisats, utan fogeordet är det ingen bisats.

Exempel på fogeord är "att", "när", "medan", "om", "för att" och "fastän".

Övningsuppgift

Skriv ner vad ett fogeord är.

Olika sorters fogeord

Fogeord kommer alltid från ordklassen konjunktioner.

De kallas underordnande konjunktioner eller subjunktioner.

De inleder bisatser och är inte en del av någon satsdel.

Det finns även ord som fungerar som fogeord och inleder bisatser. De kommer från ordklasserna pronomen eller adverb. Dessa ord är då en satsdel i bisatsen, alltså inga riktiga fogeord.

Nu följer exempel på olika fogeord från ordklassen underordnande konjunktioner.

Fogeord som uttrycker att nu följer mer information:

  • att
    Jag vill bara säga, att jag gifter mig på måndag.
    Att han kommer på tisdag, är svårt för mig att fatta.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av hur det gjordes:

  • genom att
    Genom att förstärka taket slapp vi läckor.
    Vi klarade oss genom att fly.
  • utan att
    Hon bar in drickan utan att spilla.
    Utan att röra en min gick Sture in i rummet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning när det gjordes:

  • när
    När lagen sprang in, fikade jag.
    Ulla gick, när barnen kom hem.
  • innan
    Berit hann klä sig, innan Sture anlände.
    Innan huset målades, gjorde vi mycket förarbete.
  • medan
    Medan Oskar städade, tvättade Hugo.
    De handlade, medan Stina fiskade.
    Jag rakade mig medan hon duschade.
    Inga diskade medan Sten dammsugade.
  • sedan
    Vi var ute och fiskade, sedan vi hade ätit middag.
    Sedan hon hade diskat, gick vi på bio.
  • än när
    Hon visste inget bättre än när det var jul.
  • som (tillsammans med ordet "just")
    Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning som jämförs med en annan:

  • som
    Pär springer som en raket.
    Deras nya villa är dubbelt så stor som deras gamla hus.
    Ulf jobbar som snickare i Stockholm.
  • såsom
    Bosse simmar, såsom en fisk gör.
    Vera praktiserar såsom lärare.
  • än
    Nils är yngre än George (är).
    Jag är starkare än Hugo (är).
  • ju – desto
    Ju mer Doris studerade, desto mer visste hon.
    Ju mindre Stina motionerade, desto mer vägde hon.
    Ibland med "ju" ensamt: Joel blir allt bättre på bordtennis, ju mer han tränar.
  • som om
    Regnet forsade ner. Det var som om himlen hade öppnat sig.
  • som att
    Vi kan lika gärna dra för gardinerna, som att vi släpper in solen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av följden:


  • Berit skrattade Olle vaknade.
  • så att
    Meri slösade, så att pengarna tog slut.
    Hon var trött, att hon somnade vid TVn.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av orsaken:

  • eftersom
    Han kom försent, eftersom tåget var försenat.
  • för att
    Vi åkte till Stockholm, för att besöka Berit.
  • därför att
    Kiosken var stängd, därför att Berit försov sig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av avsikten:

  • för att
    Jag sprang hem för att hinna ringa.
    Vi gick hem för att mata katten.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av villkoret:

  • bara
    Vi klarar bröllopsfesten, bara du kommer.
  • om
    Om Lennart är på jobbet, kan han hjälpa dig med bilen.
  • ifall
    De har fullt lag, ifall Fred kommer.
  • såvida
    Vi har plats till en till i bilen, såvida inte Sara vill med.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av varför något är svårt att förstå:

  • trots att
    Trots att Hugo har pengar, snålar han.
  • även om
    Jag skall bada i havet ikväll, även om det är kallt.
  • fastän
    Fastän Joe hade bil, cyklade han på vintern till jobbet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av frågan:

  • om
    Jag undrar om Alf kommer till puben ikväll.
    Dan frågade honom om han skulle tvätta bilen.
  • huruvida
    Barnen undrade huruvida Greta skulle baka idag eller ej.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med ovanstående fogeord.


Ord som kan fungera som fogeord

Du kan använda ord från andra ordklasser som fogeord, för att inleda bisatsen. Dessa ord är då en satsdel i bisatsen, alltså inga riktiga fogeord.

Från ordklassen relativa pronomen

Du kan använda orden "som", "vilken", "vars", "vad" från ordklassen relativa pronomen som fogeord.

  • som
    Ge mig kniven, som ligger där.
    Bilen, som jag skall köpa, kostar mycket pengar.
  • vilken (-et, -a)
    Landskrona BOIS förlorade matchen, vilket var oväntat.
    Nils fick MVG i "matte", vilket förvånade oss mycket.
  • vars
    Vi hämtade bordet, vars ben var i sönder.
    Bilen, vars lampa är i sönder, är blå.
  • vad
    Vi vet vad vi skall göra med huset.
    Olle såg vad Nils gjorde igår.

"Vilket" kan ibland - som ovan - syfta på hela den tidigare satsen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd relativa pronomen som fogeord.

"Vem som" och "Vad som"

"Vem som" och "vad som" fungerar som ett fogeord och bildar satsdelen subjekt i bisatsen.

"Vem som" är frågande pronomen och "vad som" är relativt pronomen här.

"Vem" och "vad" måste ha ordet "som" till sig för att kunna bilda subjekt i bisatsen.

  • vem som
    Han funderar på vem av dem som körde bilen.
    Berit grubblade över vem av pojkarna som var äldst.
    Jag vet inte vem som har ätit upp kakan.
  • vad som
    Jag vill veta vad som står på tavlan.
    Vi visste vad som besvärade henne.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd "vem som" och "vad som" enligt ovan som fogeord och subjekt.

Fogeord i indirekta frågesatser

"Indirekt frågesats" är en kommunikation du lägger till din huvudsats, där någon uttrycker att de har en fråga.

Hela meningen måste kunna göras till en direkt fråga.

Indirekt fråga:

Nils undrar, om han får komma till festen.

Direkt fråga:

- Får jag komma till festen? undrar Nils.

Indirekt fråga:

Familjen Olsson frågade sig, var de skulle semestra.

Direkt fråga:

Familjen Olsson frågade sig: ”Var skall vi semestra?”


Du kan använda frågande pronomen eller frågande adverb som fogeord i indirekta frågesatser: "vem", "vem som", "vad", "vad som", "vilken", "vad för en", "var", "när", "vart", "hur", "varför". Dessa fungerar då som fogeord, men är satsdelar i bisatsen.

Exempel på frågande pronomen som fogeord:

  • vem
    Erik frågade vem Eva skulle hämta.
    Nils undrar vem mannen i svart är.
    Frågan var vem Pär skulle möta.
  • vem som
    Erik frågade vem som hade tagit gröten.
    Nils undrar vem som kommer att köra bilen.
    Frågan var vem som skulle möta Ulla på stationen.
  • vad
    Olle satt och funderade på vad de skulle göra.
    Lisa tänkte på vad Karin skulle säga.
    Kompisarna ville veta vad de skulle äta till lunch.
    De funderade mycket över vad föräldrarna skulle säga.
  • vad som
    Olle satt och funderade på vad som skulle hända på kvällen.
    Lisa tänkte på vad som utspelade sig på teatern.
    Kompisarna ville veta vad som gällde på semestern.
    De funderade mycket över vad som hade hänt i kiosken.
  • vilken
    De undrade vilken väg de skulle gå.
    Oskar frågade vilken film som var bäst.
    Problemet var vilken bil de skulle köpa.
  • vad för en
    Greta grubblade över vad för en klänning hon skulle ha på sig.
    Hans undrar vad för en tidning han skall köpa.
    Vi diskuterade vad för en hund vi skulle välja.

Exempel på frågande adverb som fogeord:

  • var
    Jag vill veta var han är.
    Ulrik undrar var han skall rycka in.
    Familjen frågade sig var de skulle ha sin semester.
  • när
    Han undrar när ni kommer.
    Ullis frågar sig när Pelle ringer.
    Byinvånarna pratade om när bygget skulle starta.
  • vart
    Ivar frågade vart vi skulle åka.
    Vi ville veta vart hunden hade sprungit.
    Mysteriet var vart katten hade tagit vägen.
  • hur
    Han grubblar över hur han skall åka till Paris.
    George undrar hur vi skall ta oss till båten.
    De pratade länge om hur de skulle lösa problemet.

Man kan även använda fogeord från ordklassen konjunktioner för att binda samman dessa satser. De tillhör då ingen satsdel i bisatsen.

Exempel på konjunktioner som fogeord:

  • om
    Hannah frågar sig, om hennes familj skall resa. Gustav frågade, om de skulle åka skidor till jul. Frågan är, om UFO existerar eller ej.
  • huruvida
    Han ville veta, huruvida Karl kommer. Jag funderar på huruvida skinkan är klar. Petter undrade, huruvida laget skulle gå vidare.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta frågesatser inledda av olika fogeord.

Andra adverb

Man kan även använda orden "där", "dit" från ordklassen adverb som fogeord. De bildar satsdelen adverbial i bisatsen.

  • Jag älskar Bornholm, där jag har tillbringat många somrar.
  • Spanien är skönt, dit jag vill åka fler gånger.
  • Jag har flyttat till en villa, där jag kommer att trivas.
  • Öland är underbart, dit vi ofta återkommer.
  • Greta har varit i Norrland, där hon fiskade mycket.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika fogeord från ordklassen adverb.

Nu vet du vad ett fogeord är och kan använda det!



Vad är en nominalfras?

Hur använder man dem?

"Nominalfras" är substantiv - plus eventuella beskrivande ord - som bildar eller ingår i olika satsdelar. En nominalfras kan även bestå av ett pronomen.

Ordet "nominal" betyder "som handlar om substantiv".

Exempel på olika nominalfraser:

Den ivriga pojken fick vänta på sin tur.

De gav julklappen till henne.

Mannen från verkstaden beställde biffstek.

Huset städades av Berit från Stockholm.

Eva gillade den nya fina bilen.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en nominalfras är.

Nominalfrasen kan bilda och ingå olika satsdelar:

Nominalfraserna är förstärkta.

  • Subjekt: Den söta flickan log mot mig.
    Hon log mot mig.
  • Subjektiv predikatsfyllnad: Hon är en duktig frisörska.
  • Objektiv predikatsfyllnad: Vi utsåg honom till vår nye ledare.
  • Direkt objekt: Han klappade den farliga, svarta hunden.
    Han klappade den.
  • Indirekt objekt: Jag tog bröd från den givmilde grannen till höger.
    Jag tog bröd från honom.
  • Agent: Boken har skrivits av den duktiga läraren.
    Boken har skrivits av honom.
  • Adverbial: Eva befann sig i det väldiga Stockholm vid Mälaren.
    Eva befann sig på den platsen.

En nominalfras kan inte bilda eller ingå i satsdelen predikat.

Övningsuppgift

Skriv ner nominalfraser i de olika satsdelarna.

Nu vet du vad en nominalfras är och hur du kan använda den!



Satsdelarna – en grundläggande översikt

Vad är den enkla grunden?

Förord

Det fanns en vilja hos människor att kommunicera med varandra för att uppnå en förståelse.

Orden uppfanns därför som ett kommunikationsverktyg och delades in i olika ordklasser.

Från dessa ordklasser hämtar vi olika ord och använder dem i satser för att bilda olika satsdelar eller binda samman dem.

Vi har även definierat orden i en sats för att kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

Exempel:

  • Ordklasser: substantiv, adjektiv och adverb.
  • Satsord: huvudord, attribut och partiklar.
  • Satsdelar: subjekt, predikat och direkt objekt.
  • Satser: huvudsats, bisats och satsförkortning.

Allt detta för att vi skall kunna kommunicera och förstå varandra!


Satsdelarna – en grundläggande översikt

Här är en mycket grundläggande översikt över satsdelarna.

Detta täcker inte allt utan det finns mer att veta om dessa olika satsdelar. Se respektive artikel.

Subjekt

Ord som beskriver någon eller något som utför handlingen eller är i ett tillstånd.

  • Kalle kommer på festen.
  • Hunden springer på fältet.
  • Stina och Pär skall städa huset.
  • Hon är snygg.
  • Vi åkte till torpet förra helgen.

Predikat

Ord som beskriver en handling eller att någon eller något är i ett visst tillstånd.

  • Jag springer fort.
  • Ulla är vacker.
  • Bilen åker fort på vägen.
  • Han blev hyllad i tävlingen.
  • Vi har gått tio mil på semestern.

Subjektiv predikatsfyllnad

Ord som beskriver det tillstånd någon eller något befinner sig i.

  • Han är duktig.
  • Karl blev trött.
  • Vi var hungriga.
  • Eva jobbade mycket och var stressad.
  • Doris verkar utvilad.

Direkt objekt

Ord som beskriver någon eller något som utsättes för eller påverkas av handlingen.

  • Berit tvättade bilen.
  • Jag skall hämta katten.
  • Kan du ge mig boken?
  • Vi har renoverat båten.
  • Ulla kammar håret.

Objektiv predikatsfyllnad

Ord som beskriver resultatet efter att någon eller något har blivit utsatt för en handling.

  • De valde henne till Lucia.
  • Han gjorde honom glad.
  • Gör inte dem upprörda!
  • Yngve målade bordet brunt.
  • Sture brukar lämna dörren öppen.

Indirekt objekt

Ord som beskriver någon eller något som får eller fråntages något.

  • Joel gav presenten till farmor.
  • Jag tog bröd från grannen.
  • De har gett pengar till Röda Korset.
  • Eva gav honom en puss.
  • Kan du ge dem arbete?

Agent

Ord som beskriver någon eller något som utför handlingen i en passiv sats.

"Passiv sats" är en sats där det som påverkas eller utsätts för handlingen står först.

Exempel på en passiv sats:

Stolen målades av pojkarna.

  • Boken har skrivits av läraren.
  • Tavlan målades av Crister.
  • Gräset klipps av barnen.
  • Disken kommer att hanteras av Jim.
  • Benet har grävts ner av hunden.

Adverbial

Ord som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

  • Jag kom hem igår.
  • Han pratade med Stina.
  • De cyklar snabbt!
  • Eva befann sig i Stockholm.
  • Vi skrattade av glädje.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd alla de olika satsdelarna.

Nu vet du den grundläggande betydelsen hos alla satsdelarna.



Vad är subjekt?

Hur använder man det?

Vad är satsdelen subjekt?

1. "Subjekt" är en satsdel som beskriver någon eller något som utför handlingen eller befinner sig i ett visst tillstånd.

Eva läser fort.
Pär cyklar till jobbet varje dag.
Brun duger till oss.
Hon är duktig.
Lisa dukar bordet själv.

2. "Subjekt" är ibland ordet "det" i en sats.

Det snöar mycket ute.
Det regnar i London.
Det ringer på dörren.
Det blåser kallt i dag.

3. "Subjekt" är även en satsdel som beskriver något som någon kommenterar.

Att leka är roligt.
Att sporta kommer att bli mer och mer populärt.
Studier är något att satsa på för framtiden.
Nya möbler är verkligen underbart.
Att vara sur blir tråkigt i längden.

4. "Subjekt" är en satsdel som ger en längre beskrivning av handling eller tillstånd som någon kommenterar.

Att städa rum på natten är en dålig idé.
Att vara glad hela dagen blir svårt.
Att bo vid en starkt trafikerad gata i stan med barn borde vara förbjudet.

5. "Subjekt" är även en satsdel som beskriver någon eller något som blir utsatt för handlingen i en passiv sats.

Båten drogs upp på land av medlemmarna.
Huset har blivit renoverat.
Läxläsningen sköttes av Gunilla.
Babyn matades av mamma igår.

En sats är inte fullständig utan ett subjekt.

Sammanfattning av hur subjekt används

  • 1. Sture simmar snabbt.
  • 1. Boris är trött.
  • 1. Glass duger till oss.
  • 1. Oskar hämtade själv barnen .

  • 2. Det regnar på Gotland.
  • 2. Det haglade igår.
  • 2. Det snöade mycket i Dalarna .

  • 3. Att jogga är nyttigt.
  • 3. Att vara glad är positivt.
  • 3. Motion är nyttigt för hälsan.
  • 3. Konst har alltid muntrat upp mig.

  • 4. Att städa sitt rum på kvällen är trist.

  • 5. Lägenheten målades snabbt på helgen.
  • 5. Utomhusaktiviteterna planerades av fröknarna.
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett subjekt är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika subjekt.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Någon eller något som utför handlingen

Subjekt är en satsdel som beskriver någon eller något som utför handlingen eller befinner sig i ett visst tillstånd.

Olle och Nils springer på gatan.

De där kan vara med i laget.

Nedan kan du se fler exempel på subjekt, som beskriver någon eller något som utför handlingen i kommunikationen.

Exempel:

  • Han hämtade hunden.
  • De skulle tvätta bilen snart.
  • Han frågade vem som hade matat katten.
  • Ulf hämtade bilen, som var nytvättad.
  • Vem tar hand om disken?
  • Hon kommer att byta bil nästa sommar.
  • Per skall snart äta.
  • Ivar åkte till sommarstugan, som blivit renoverad.
  • Vilka renoverade sommarstugan?
  • De jobbade sent på kvällen.
  • Hunden sprang till stan.
  • Harald och Joel skall själva måla sommarstugan.
  • Själv skall jag åka till Kina!
Övningsuppgift

Skriv meningar med subjekt som beskriver någon eller något som utför en handling.

1. Någon eller något som befinner sig i ett tillstånd

Boken är fin.

Detta behöver målas.

Nedan kan du se exempel på subjekt, som beskriver någon eller något som befinner sig i ett visst tillstånd.

Exempel:

  • En villa vid stranden skall snart renoveras.
  • Stina blir snart färdig med maten.
  • Vi är trötta efter loppet.
  • Sången hördes i hela byn.
  • Hon heter Kajsa.
  • Hunden kallas Nicklas.
  • De var ledsna efter matchen.
  • Fotbollsmatchen slutade oavgjort.
  • Målningsarbetet flöt på bra.
  • Rivningen är inte klar än.
  • Bordet var svart.
  • De här behöver repareras.
Övningsuppgift

Skriv meningar med subjekt som beskriver någon eller något som befinner sig i ett visst tillstånd.

2. Subjektet är ibland ordet "det" i en sats.

Subjekt är ibland ordet "det" i en sats enligt nedanstående exempel.

Det regnar på våren.

Det ringer på dörren.

"Opersonligt subjekt" är ordet "det", som du använder när det inte finns någon eller något som utför handlingen eller är i ett tillstånd.

Exempel:

  • Det gäller att kämpa på!
  • Det stormade i natt .
  • Det regnade mycket igår.
  • Det var kul i somras.
  • Det haglade i morse .
  • Det ringer på dörren.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd det opersonliga subjektet "det".

Formellt och egentligt subjekt

"Formellt" betyder att någon eller något ser ut att fungera på ett visst sätt men gör inte så på riktigt.

"Egentlig" betyder att någon eller något verkligen är på ett visst sätt.

Han är formell chef, men hans far är den egentliga chefen.

Sture är formell rådgivare, de egentliga besluten tas av presidenten själv.

"Egentligt subjekt" är ord som beskriver någon eller något som utför handlingen eller befinner sig i ett visst tillstånd.

"Formellt subjekt" är ordet "det", som står först i vissa meningar och fungerar som ett extra subjekt.

Det sitter en fågel i trädet.

Det "formella subjektet" är alltid ordet "det" från ordklassen pronomen.

Ordet "fågel" är också ett subjekt och kallas det "egentliga subjektet".

Det står en man på vägen.

Verb i infinitiv som egentligt subjekt


Det kommer att bli fint att vandra.

Det var kul att hoppa fallskärm.

"Det" är formellt subjekt och "att vandra" samt "att hoppa fallskärm" är de egentliga subjekten.

Fler exempel:

  • Det finns en katt i trädgården.
  • Det är trevligt att träffas.
  • Det kom en man till föreningen.
  • Det lyser en lampa i fönstret.
  • Det har varit nyttigt att träna varje dag.
  • Det springer en ko i hagen.
  • Det ringer en klocka på brandstationen.

Lägg märke till att det formella subjektet "det" kan tas bort från dessa meningar utan att betydelsen ändras.

Exempel:

  • Det ligger en hund i hallen.
    En hund ligger i hallen.
  • Det simmar en fisk i sjön.
    En fisk simmar i sjön.
  • Det var fint att resa bort.
    Att resa bort var fint.
  • Det kom en man till byn.
    En man kom till byn.
  • Det har anlänt en buss till stationen.
    En buss har anlänt till stationen.
  • Det blir varmt att cykla.
    Att cykla blir varmt.
  • Det står en tjej vid affären.
    En tjej står vid affären.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd formella och egentliga subjekt.

3. Subjekt som beskriver något

Subjekt är även en satsdel som beskriver något som någon kommenterar.

Att äta är alltid gott.

Att vara glad kan aldrig vara fel.

Subjektet beskriver här en sak, handling eller tillstånd, som sedan ytterligare beskrivs i meningen.

Här används ibland grundformen av verbet tillsammans med ordet "att" i subjektet. Ibland ingår även en verbpartikel.

Exempel:

  • Arbete är nödvändigt.
  • Att lyssna är viktigt.
  • Glädjen infann sig snart på festen.
  • Att vara ärlig lönar sig alltid.
  • Kläder är inte hennes grej.
  • Att bli utkastad var en hemsk upplevelse.
  • Att skynda sig är nödvändigt.
  • Att vara stark innebär mycket.
  • Sparsamhet är en bra sak.
  • Att äta är alltid gott.
  • Att vara söt är inte lätt.
  • Motorcyklar är hans stora intresse.
  • Idrott behövs mer i skolorna.
  • Att spela piano är fint.
  • Att raka sig är bra.
  • Trötthet brukar komma i slutet av loppet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd subjekt som är namn på handlingar och tillstånd.

4. En längre beskrivning av handling eller tillstånd

Subjekt är en satsdel som ger en längre beskrivning av handling eller tillstånd som någon kommenterar.

Att se film flera gånger i veckan är trevligt.

Att bo vid en starkt trafikerad gata i stan borde vara förbjudet.

Subjektet beskriver här en hel idé angående något, som sedan ytterligare beskrivs i meningen.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Att se någon i ögonen är en fördel.
  • Att vara duktig i badminton är kul!
  • Att ha ont i ryggen är smärtsamt.
  • Att motionera hårt utomhus i kylan anses jobbigt.
  • Att jobba på och göra klart huset kommer att bli nödvändigt.
  • Att städa rum på natten är en dålig idé.
  • Att ge hundarna vatten och rasta dem på mornarna är tråkigt.
  • Att lämna tre stora kor ensamma i hagen utan något vatten verkar ansvarslöst.
  • Att hitta en lösning blir nog inte lätt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd subjekt som beskriver en hel idé angående något.

5. Utsatt för handlingen i en passiv sats

Subjekt är även en satsdel som beskriver någon eller något som blir utsatt för handlingen i en passiv sats.

Båten drogs upp på land av medlemmarna.

Maten har ätits upp.

Fler exempel på subjekt i passiva satser:

  • Bordet har dukats av Greta.
  • Bilen är lagad.
  • Gräsmattan har blivit klippt.
  • Studierna organiserades av Olle.
  • Blomman har klippts av Peter.
  • Disken har diskats.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd subjekt i passiva satser.

Vilka ord kan bilda subjekt?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen subjekt?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen subjekt:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Ulla stickar en tröja.
  • Huvudord från ordklassen verb: Att städa behövs nu.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: Han ville ha mer mjölk.
  • Beskrivande ord från ordklassen räkneord: Tre kommer imorgon.
  • Beskrivande ord från ordklassen adjektiv: Sött är inget för mig.
  • Beskrivande ord från ordklassen adverb: Slarvigt duger inte.

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen subjekt:

  • Attribut: Det imponerande kastet resulterade i mål!.
  • Partiklar: Att åka till Spanien är inget för Gustav.
  • Hjälpande ord: Att ha städat känns skönt.

Lägg märke till! När subjektet beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i subjektet.

Exempel: Att jobba på och göra klart huset kommer att bli nödvändigt..

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen subjekt - ibland tillsammans med olika beskrivande ord (attribut).

Exempel:

  • Kalle ritar fint.
  • Konst har alltid muntrat upp mig.
  • Lycka kan ta tid att uppnå.
  • Traktorn kör fort på vägen.
  • Nya möbler är verkligen underbart.
  • Ulla stickar en tröja.
  • Kläder är inte hennes grej.
  • Motorcykeln kom mot mig.
  • Utomhusaktiviteterna planerades av fröknarna.
  • Katten jamar högt.
  • Studierna organiserades av Olle.
  • Prästkragarna står fint i hagen.
  • Mopeder är hans stora intresse.
  • Ärlighet lönar sig i längden.
  • Läxläsningen sköttes av Gunilla.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller satsdelen subjekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen subjekt - alltid med ordet "att".

Exempel:

  • Att motionera är alltid skönt.
  • Att prata lönar sig alltid.
  • Att städa behövs nu.
  • Att fika är alltid gott.
  • Att kunna stava krävs i skolan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller satsdelen subjekt med huvudord från ordklassen verb.

Subjekt som beskriver längre tankegångar

När subjektet beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Att gömma den gröna filten från mormor under bilresan till Tyskland var en bra idé.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande och beskrivande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen – eller beskrivande ord från ordklasserna räkneord, adjektiv, adverb, adjektiv eller verb (i sin participform) – för att bilda satsdelen subjekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel(ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

Exempel:

  • Han ville ha mer mjölk.
  • Han frågade vem som hade matat katten.
  • De visste inte var bion låg.
  • Vem tar hand om disken?
  • Ivar åkte till sommarstugan, som blivit renoverad.
  • Det haglade mycket i förra veckan.
  • Jag vill ha godis.
  • Hon kammar håret i köket.
  • Vilka renoverade sommarstugan?
  • Ulf hämtade bilen, som var nytvättad.
  • Den finns i kökshyllan!
  • Jag skall ut och dansa.
  • Vi vill ta hand om disken.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika pronomen.

Verb i sin participform

Exempel:

  • Målad blir bäst.
  • Rengjord är mest hygienisk.
  • Rödmålad har varit snyggast.
  • Skalade kommer att bli bäst.
  • Tvättade blir nog bra.

Detta förutsätter en tidigare kommunikation i ämnet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika verb i participform.

Räkneord

Exempel:

  • 100 000 går arbetslösa.
  • Femton räcker för mig.
  • Tre kommer imorgon.
  • Sju skall åka bort.
  • Arton åker till badhuset.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika räkneord.

Adjektiv

Exempel:

  • Brunt blir bäst i hallen.
  • Rött är färgen för stugan.
  • Gult blir fantastiskt!
  • Sött är inget för mig.
  • Salt är gott!

Detta förutsätter en tidigare kommunikation i ämnet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika adjektiv.

Adverb

Exempel:

  • Hemma kommer att bli bäst.
  • Igår var fantastiskt.
  • Borta är bra.
  • Dagligen blir bra.
  • Slarvigt duger inte.

Detta förutsätter en tidigare kommunikation i ämnet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika adverb.

Subjekt med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Exempel:

  • Villan vid stranden skall snart renoveras.
  • Den fina bussen körde dem till Tyskland.
  • Den stora, svarta katten jagade musen.
  • Det imponerande kastet resulterade i mål!
  • Lilla, söta Greta köpte glass åt familjen.
  • Den stora båten renoverades snabbt.
  • En enormt fin cykel fanns i affären.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt som har beskrivande ord (attribut).

Flera subjekt i meningen

Du kan använda flera subjekt i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Lennart, Oskar och de andra ville inte lämna henne i huset.
  • Att jogga är nyttigt men inte att banta .
  • Per eller Stina arbetade sent på kontoret.
  • Att städa sitt rum på kvällen eller att diska efter middagen är trist.
  • Både hönan och tuppen tog sig ut ur buren.
  • Berit samt Stina åkte till Spanien.
  • Både lägenheten och båten målades snabbt på helgen.
  • Varken hunden eller katten var rädda på nyårsafton.
  • Inte vi utan det andra laget stannade kvar och såg matchen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera subjekt.

När subjektet är en hel sats

Du kan bilda ett subjekt med hjälp av en hel sats: Att hon kom nu, förvånade alla.

Denna sats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är det ett subjekt.

Här är alltså subjektet en hel sats.

  • Att Per reste till USA, gjorde Ulla ledsen.
  • Att hon var gift, förändrade hans känslor.
  • Att Olle slog hunden, upprörde många.
  • Att han bad om ursäkt, hanterade henne.
  • Att Sture fick ett nytt jobb, gladde henne.
Övningsuppgift

Skriv ner subjekt som är en hel sats.

Nu vet du vad satsdelen subjekt är och kan använda den!



Vad är predikat?

Hur använder man det?

Vad är satsdelen predikat?

1. "Predikat" är en satsdel som beskriver handlingen i en kommunikation.

De skall måla bordet rött.
Eva joggar varje helg.
Här kan du köra om!

2. "Predikat" är även en satsdel som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

Penseln är alldeles full av färg.
Hunden var mycket trött efter rundan.

Hon kommer att bli glad.

En sats är inte fullständig utan ett predikat.

Sammanfattning av hur predikat används

  • 1. Jag springer ofta till skolan.
  • 2. Bosse har varit mycket trött.
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett predikat är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika predikat.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Beskriver handlingen

Predikat är en satsdel som beskriver handlingen i en kommunikation.

Exempel:

  • Han hämtade hunden.
  • De skulle tvätta bilen snart.
  • Hon kommer att byta bil nästa sommar.
  • Per skall snart äta.
  • De jobbade sent på kvällen.
  • Det är bra gjort.
  • Han tog till orda vid bordet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med predikat som beskriver en handling.

Beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd

Predikat är även en satsdel som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

Exempel:

  • Stina blir snart färdig med maten.
  • Vi är trötta efter loppet.
  • Hon heter Kajsa.
  • Hunden kallas för Nicklas.
  • De var ledsna efter matchen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med predikat som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

Vilka ord kan bilda predikat?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen predikat?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen predikat:

  • Ett huvudord som alltid är huvudverbet. Exempel: lyssna, springa, dansa.
  • Ett hjälpande ord som består av de olika hjälpverben. Exempel: ha, bör, måste.
  • En betonad verbpartikel som kommer från ordklassen adverb. Exempel: köra om, hälla upp, tycka om.
  • En obetonad verbpartikel som kommer från ordklassen pronomen. Exempel: gifta sig, ta sig, känna sig.
  • En obetonad verbpartikel som kommer från ordklassen preposition. Exempel: Olle kallas för "Plutten". Han valdes till kapten.

Ett predikat kan alltså bestå av huvudverb, olika hjälpverb och verbpartiklar.

Jag borde ha kört om bilen.

Huvudord i predikatet

Huvudordet i ett predikat är alltid huvudverbet. Detta kan ha hjälpande ord till sig - de olika hjälpverben.

Jag borde ha öppnat grinden till korna.

Till huvudordet kan även höra olika partiklar.

Han tyckte om henne mycket.

Det kan finnas två huvudord i ett predikat:
När skall vi börja cykla?

Exempel på huvudord i olika predikat:

  • Jag kommer att hjälpa dig senare.
  • Eva skulle ha badat om det gick.
  • Vi har fått fiska mycket i sommar.
  • Han kan springa långt.
  • Ulf vill städa huset.

Läs mer här om huvudverb och hjälpverb.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika predikat och markera huvudorden.

När predikatet även består av hjälpverb

Du kan använda olika hjälpverb för att beskriva handlingen eller tillståndet.

De blir då en del av satsdelen predikat.

Exempel på olika hjälpverb: har, hade, skall, skulle, kan, vill, bör och måste.

  • Du skall inte ta gröten.
  • Vi borde hjälpa grannen med bilen.
  • Nu måste vi sticka hem.
  • Kan du hjälpa mig med båten?
  • Han vill skjutsa mig till skolan.

Läs mer här om huvudverb och hjälpverb.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med predikat som även består av olika hjälpverb.

"Vara" och "bliva" som hjälpverb i passiva satser

Orden "vara" och "bliva" – och deras böjningsformer – är hjälpverb i nedanstående meningar.

"Vara" och "bliva" kallas då passivbildande hjälpverb, för att de hjälper till att bilda en passiv sats och en passiv form av verbet.

I en passiv sats med hjälpverben "vara" och "bliva" används perfekt particip-formen av huvudverbet.

De bildar då satsdelen predikat tillsammans med huvudverbet.

Läs mer här om verbets participformer.

Exempel:

  • Hon är älskad av alla.
  • Båten blev uppdragen.
  • Stina var beundrad av många.
  • Nu blir Stig klippt .
  • Berit kommer att bli sminkad till festen.
  • Igår blev bilen städad .
  • Båten har blivit tvättad.
  • Ulla har varit sminkad.
  • Huset kommer att bli sålt.
  • Golvet är sopat.
  • Huset är målat.
  • Bilen var städad igår.
  • I dag blev båten tvättad.
  • Huset har blivit renoverat!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med predikat som består av "vara" och "bliva" som hjälpverb i passiva satser.

Verbpartiklar

I satsdelen predikat kan även ingå en verbpartikel. Det finns tre sorters verbpartiklar: verbpartikel – adverb, verbpartikel – pronomen och verbpartikel - prepositioner.

"Verbpartikel" är ett ord som hör till huvudverbet och ingår i predikatet. Verbet och dess partikel används tillsammans och får då en speciell betydelse.

Jag vill att du kör om nu.
Han har inte gift sig än.
Nils kallas för "kungen".

Övningsuppgift

Skriv ner vad en verbpartikel är.

Verbpartiklar - adverb

"Verbpartikel - adverb" är ett ord som är betonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus adverbet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Hon skulle ha kört om traktorn.
Jag vill att du dricker upp
.

Verbpartikel – adverb:

  • Betonas.
  • Tillhör ordklassen adverb.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Verbet ändrar sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – adverb. Exempel: ringa upp / ringa. Jämför verbpartikel – pronomen nedan.

Verbpartikeln – adverb bildar ett fast uttryck och ingår i satsdelen predikat. Detta fasta uttryck skiljer sig från verbets grundbetydelse.

Oftast kan de avsluta en mening: Har du klättrat upp?

Verbpartiklarna böjs tillsammans med verbet i olika temaformer och tempus.

De kan ibland skrivas samman: dela upp – uppdela.

Lisa ville köra om bilen. "Här kan du inte köra om!" ropade mannen. Men hon ville ändå göra en omkörning.

Fler exempel på predikat med verbpartiklar – adverb:

  • Springa igång.
    Olle sprang igång mopeden.
  • Slita ut
    Du får inte slita ut maskinen.
  • ut
    Kan vi gå ut?
  • hem
    Nu får ni gå hem!
  • bort
    Jag vill inte gå bort ikväll.
  • Hjälpa till
    Kan du hjälpa till?
  • Sätta igång
    Nu får ni sätta igång!
  • Ta
    Berit tog jackan snabbt.
  • Jobba
    Nu får ni jobba !
  • Tycka om
    Hon tycker om morötter.
  • Köra om
    Jag vill inte att du kör om.
  • Köra av
    Här kan du inte köra av!
  • Bryta av
    Du får inte bryta av några grenar.
  • Stå ut
    Kan du stå ut lite till.
  • Bryta upp
    De kunde inte bryta upp från festen.
  • Skriva ner
    Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
  • Skriva upp
    Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
  • Läsa upp
    Stina läste upp sin dikt.
  • Klättra upp
    De klättrade snabbt upp i trädet.
  • Sätta sig upp
    Han satte sig upp i sängen.
  • Kliva upp
    Nu får ni kliva upp!
  • Ge upp
    Sture ville inte ge upp.
  • Riva upp
    Hon rev upp sin kjol.
  • Dela upp
    Skall vi dela upp godiset?
  • Ringa upp
    Du får ringa upp honom.
  • Äta upp
    Ni måste äta upp maten.
  • Följa med
    Vill du följa med till stranden?
  • Följa efter
    Håll inte på och följ efter honom.
  • Dricka ur
    Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.

Exempel med verbpartikeln - adverb "till":

  • Han ryckte till när bussen kom.
  • Jag vill visa att jag finns till.
  • Expansionsplanen kom till under Båstadmötet.
  • Datorn är till för att användas.
  • Människor strömmade till på torget.
  • Thomas har lagat till en ostkaka.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - adverb.

Verbpartiklar - pronomen

"Verbpartikel - pronomen" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus pronomenet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Vill du gifta dig med mig?
Elden tog sig snabbt.
Per hade inte hämtat sig.

Verbpartikel – pronomen:

  • Obetonad.
  • Tillhör ordklassen pronomen.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Verbet ändrar sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – pronomen. Exempel: känna sig / känna. "Känna" betyder något helt annat, när det står ensamt.

Annat exempel på att verbet ändrar sin betydelse när man tar bort en verbpartikel - pronomen:

"Hämta" i ett fast uttryck med "sig": Han hämtade sig snabbt efter tävlingen. Inte i ett fast uttryck: Ulla gick och hämtade katten i trädgården.

Exempel på predikat med verbpartikel – pronomen:

  • Du måste skärpa dig med läxorna.
  • De vill inte gifta sig än.
  • Elden tog sig snabbt i skogen.
  • Sylten kommer att stå sig till våren.
  • Han ställde sig positiv till förslaget.
  • Ulla kände sig mycket bra.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - pronomen.

Verbpartikel – preposition:

"Verbpartikel - preposition" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Julia valdes till lucia.
Han kallas för "lillen".
Kan ni utnämna honom till kassör?

Verbpartikel – preposition:

  • Obetonad.
  • Tillhör ordklassen prepositioner.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning och följs av satsdelen predikatsfyllnad. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Exempel på predikat med verbpartikel – preposition:

  • Hildur gjordes till chef.
  • Vill ni utse Oskar till lagledare?
  • De kallade honom för "hjälten".
  • Välj henne till vice VD!
  • George utnämndes till kapten.
  • Middagen utgjordes av fyra rätter.
  • Hans liv har bestått av mycket glädje.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - preposition.

Flera predikat i meningen

Du kan använda flera predikat i dina satser.

Du kan använda flera predikat i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Hon är och förblir en prinsessa för mig.
  • De hoppade och sprang hela dagen.
  • Han kan rita, måla eller snickra på dagis.
  • Hunden sprang inte utan lekte i trädgården.
  • Du måste leta efter och hitta pengarna.
  • Berit varken springer eller simmar.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera predikat.

Nu vet du vad satsdelen predikat är och kan använda den!



Vad är subjektiv predikatsfyllnad?

Hur använder man den?

Denna satsdel kallas också subjektivt predikativ.

Vad är satsdelen subjektiv predikatsfyllnad?

1. "Subjektiv predikatsfyllnad" är en satsdel som beskriver det tillstånd som någon eller något befinner sig.

Stina är trevlig.
Flickan var leende hela kvällen.
Sture hade varit läkare tidigare.
Han gick ensam på fotboll.
Doris kom själv till festen.

2. "Subjektiv predikatsfyllnad" är även en satsdel som beskriver det tillstånd som någon eller något befinner sig i efter en fullbordad handling.

Huset målas rött.
Ulla verkar vara nyduschad.
Mannens hår har klippts kort.
Hundens päls borstades ren.

3. "Subjektiv predikatsfyllnad" är också en satsdel som beskriver innehållet i något.

Tanken är att smita.
Svårigheten var att stava.
Hindret var ekonomin.
Problemet kommer att bli att ringa.

4. "Subjektiv predikatsfyllnad" är även en satsdel som beskriver längre innehåll i något.

Idén var att hantera tvätten snabbt på morgonen.
Tanken blev att rengöra bord, stolar och soffan.
Planen verkar vara att måla huset klart imorgon.

5. "Subjektiv predikatsfyllnad" är också en satsdel som beskriver aktivitet eller tillstånd som någon eller något blir utsatt för i en passiv sats.

Båten målades röd nyligen.
Hunden hade lämnats ensam.
Pojken kallades Pelle.
Uppgiften ansågs svår.

6. "Subjektiv predikatsfyllnad" är också en satsdel som beskriver en hel tankegång angående något som någon eller något har blivit utsatt för i en passiv sats.

Sture verkade köra iväg med bilen tidigt före soluppgången.
Laget föreföll starta matcherna i högt tempo på hemmaplan.
Linus lämnades att städa huset sent på kvällen med Lina.
Hon ansågs träna hårt varje morgon före skolstart.

Subjektiv predikatsfyllnad?

"Subjektiv" innebär att något har med subjektet att göra. Man beskriver subjektet med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

Hon är underbar!
Hugo går själv till tandläkaren.

"Predikatsfyllnad" innebär att predikatet fylls ut med mer information. Predikatet uttrycker att någon eller något är i ett tillstånd eller att det finns ett innehåll. Men vilket är det? Du beskriver tillståndet eller innehållet med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

Planen var att städa.

Oftast kan ej predikatet stå ensam i en sats som innehåller subjektiv predikatsfyllnad.

Du använder satsdelen subjektiv predikatsfyllnad för att kommunicera hur eller vad någon eller något är eller blir.

Lägg märke till!
Man kan även beskriva någons eller någots tillstånd på följande sätt: Huset är till salu. Pär var i fara. Barnen befinner sig i knipa. Då blir satsdelen adverbial, eftersom man beskriver situationen som någon eller något är i.
Se artikeln om adverbial.

Sammanfattning av hur subjektiv predikatsfyllnad används

  • 1. Stina är trevlig.
  • 1. Sture har varit läkare tidigare.
  • 1. Hugo är tränad.
  • 1. Ewa gick ensam till festen.
  • 1. De brukade träna själva.

  • 2. Huset målas rött.
  • 2. Bilen tycks ha blivit vaxad.
  • 2. Han utsågs till kapten.

  • 3. Tanken var att smita.
  • 3. Problemet var studierna.

  • 4. Planen är att åka iväg före mormors ankomst.
  • 4. Oskars idé var att säga upp sitt jobb i Malmö.

  • 5. Pojken lämnades att ensam studera.
  • 5. Lisa utsågs till att vara värdinna.

  • 6. Mannen verkade begå misstag på sitt arbete före frukost.
Övningsuppgift

Skriv ner vad satsdelen subjektiv predikatsfyllnad är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika subjektiv predikatsfyllnader.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdelför dig som vill fördjupa dig mer.

1. Tillstånd som någon eller något befinner sig i

Subjektiv predikatsfyllnad kan beskriva det tillstånd som någon eller något befinner sig i.

Exempel:

  • Greta joggade ensam i parken.
  • Brudparet var lyckligt efter festen.
  • Hon heter Stina.
  • Bertil satt trött framför TVn.
  • Yngve vill bli busschaufför.
  • Oskar är trevlig.
  • Han brukar komma glad hem från jobbet.
  • Lisa är allt för honom.
  • Sture har varit läkare tidigare.
  • Vi stod länge ledsna utanför kyrkan.
  • Olle är snygg.
  • Joel blev glad igår.
  • Han är ansvarig för projektet.
  • Hon var underbar för mig.
  • Frida är klar med läxorna.
  • Jag sticker själv till Kina!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

2. Tillstånd efter en fullbordad handling

Subjektiv predikatsfyllnad kan även beskriva det tillstånd som någon eller något befinner sig i efter en fullbordad handling.

Exempel:

  • Huset målades rött på sommaren.
  • Greta anses vara tränad.
  • Pär tycktes banta.
  • Golvet har skurats rent.
  • Väggen kommer att torkas ren.
  • Pär tycks vara varvad i loppet.
  • Lina ansågs ljuga.
  • Bilen skulle vaxas fin.
  • Olle blev klippt kort hos frisörskan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

3. Innehållet i något

Subjektiv predikatsfyllnad kan även beskriva innehållet i något.

Här används ibland grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Exempel:

  • Tanken var att sticka.
  • Planen har blivit att fiska.
  • Det stora hindret är ekonomin.
  • Svårigheten är att hinna.
  • Företagets idé var utlandsresor.
  • Problemet kan bli att sova.
  • Höjdpunkten kommer att bli att festa.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

4. Längre innehåll i något

Subjektiv predikatsfyllnad kan även beskriva innehållet i en längre tanke om något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Min idé är att städa rum och toaletten innan lunch.
  • Planen var att rensa kyl och frys före Spanienresan.
  • Tanken var att åka iväg efter mormors ankomst.
  • Problemet kommer att bli att hinna måla hela huset innan regnvädret.
  • Svårigheten blir att hitta någon att gifta sig med under semestern.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

5. Aktivitet eller tillstånd som någon eller något utsatts för.

Subjektiv predikatsfyllnad är också ord som beskriver aktivitet eller tillstånd som någon eller något har blivit utsatt för i en passiv sats.

Exempel:

  • Hon har ansetts intelligent.
  • Pär tycktes förvånad.
  • Oskar utnämndes till kapten.
  • De verkade nykära .
  • Olle döptes egentligen till Olof .
  • Jag valdes till ledare .
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

6. En hel tankegång angående något som någon eller något har blivit utsatt för

Subjektiv predikatsfyllnad är också en satsdel som beskriver en hel tankegång angående något som någon eller något har blivit utsatt för i en passiv sats.

Här används grundformen av verbet ibland tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Sture tycktes lämna barnen på dagis före jobbet.
  • Lisa ansågs läsa sina läxor ordentligt före kvällsmaten.
  • Björn valdes till att filma ön från alla håll med Roine.
  • Föredraget kallades inse begränsningarna med elbilar på landet.
  • Hugo lämnades att själv städa sitt rum varje dag.
  • Frida verkade träna mycket med boll i skogen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

Vilka ord kan bilda subjektiv predikatsfyllnad?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Pär är tandläkare.
  • Huvudord från ordklassen verb: Problemet var att sluta.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: Boken är deras.
  • Beskrivande ord från ordklassen adjektiv: Resan har varit fantastisk.
  • Beskrivande ord från ordklassen verb i participform: Huset verkar rengjort.

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad:

  • Attribut: Berit är en bra hustru.
  • Partiklar: Min idé är att städa rummen och att torka golvet toaletten innan lunch.
  • Hjälpande ord: Pojken verkade vilja studera.

Lägg märke till! När den subjektiva predikatsfyllnaden beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i den subjektiva predikatsfyllnaden.

Exempel: Planen var att resa tidigt på morgonen till det underbara Spanien med barnen.

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut).

Exempel:

  • Hon är en duktig frisörska.
  • Hunden heter Pär.
  • Hindret var ekonomin.
  • Nils kallas för snickaren.
  • Lisa vill bli läkare.
  • Hildur utsågs till diskare.
  • Sture är målare.
  • Bertil valdes till ledare.
  • Stens pappa är domare i matchen.
  • Detta är Pärs mamma.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad – ibland med ordet "att".

Exempel:

  • Din uppgift är att vakta.
  • Peter valdes till att handla.
  • Konsten är att sköta sig.
  • Johan verkade motionera.
  • Hennes uppgift blev att diska.
  • Ditt uppdrag blir att städa.
  • Hans mål var att lyckas.
  • Berit tycktes vilja banta.
  • Olles tanke är att flytta.
  • Han utnämndes till att vakta.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen verb.

Subjektiv predikatsfyllnad som beskriver längre tankegångar

När den subjektiva predikatsfyllnaden beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Idén var att springa undan korna och fåren på vandringen över bergen.
Peter utvaldes till att begränsa användningen av bekämpningsmedel i skogen.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande och beskrivande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen – eller beskrivande ord från ordklassen adjektiv – för att bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel(ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

  • Boken är hennes.
  • Den svarta jackan är hans.
  • Cyklarna var deras.
  • Filmerna där borta blir dina.
  • Sockorna är nu mina.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika pronomen.

Adjektiv

  • Bordet är snyggt.
  • Provet verkar lätt.
  • Staketet målas svart.
  • Flickan var vacker.
  • Målningen blev fin.
  • Hunden är långhårig.

Lägg märke till att du kan kommunicera det på ett annat sätt och inte använda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad:

  • Ett snyggt bord.
  • Hans svarta jacka.
  • Ett lätt prov.
  • Ett målat bord.
  • En vacker flicka.
  • En tvättad båt.
  • En fin målning.
  • En långhårig hund.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika adjektiv.

Adjektiv efter intransitiva verb

Lägg märke till att dessa adjektiv beskriver personen eller djuret. De är inte adverb, som beskriver handlingen. Huvudverben i meningarna är alltid intransitiva, när de följs av subjektiv predikatsfyllnad.

Se artikeln om transitiva och intransitiva verb.

Exempel:

Han simmar piggt vidare.

"Piggt" är här adverb, beskriver handlingen och bildar satsdelen adverbial.

Han simmar pigg vidare.

"Pigg" är här adjektiv, beskriver personen och bildar satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

  • Pär sprang själv i skogen.
  • Ewa gick alltid ensam och shoppade.
  • Joel ligger trött i sängen.
  • Henrik satt glad i stolen efter lotto-vinsten.
  • Berit kom ensam till festen.
  • Lill har stått länge ledsen vid trädet.
  • Olle simmar pigg vidare.
  • Hunden kom trött hem efter rundan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad efter intransitiva verb.

Verb i participform

Subjektiv predikatsfyllnad bildas av verb i participform, när predikaten består av huvudverben "förefaller", "anses", "tyckas" eller "verka".

Exempel:

  • Bordet verkar vara torkat.
  • Hästen tycks vara ryktad.
  • Pär har ansetts vara tränad.
  • Stina verkar sminkad.
  • Ulla förefaller utbildad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika verb i participform.

Användningen av subjektiv predikatsfyllnad

Du kan använda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad efter orden vara, bliva, heta, kallas (för) och deras olika böjningsformer.

Du använder då orden i den subjektiva predikatsfyllnaden för att uttrycka ett innehåll eller tillståndet, som någon eller något befinner sig i.

Du måste ha denna satsdelför att göra kommunikationen förståelig. Prova själv att utelämna den subjektiva predikatsfyllnaden, så får du se!

Exempel:

  • Jag är lycklig!
  • Kalle är tidig.
  • Nils blev förvånad, när han såg henne.
  • De kallas för Team Victor.
  • Vi kommer att bli glada på julafton.
  • Olle är sen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med var och en av ovanstående predikat (vara, bliva, heta, kallas) och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

"Vara" och "bliva"

Notera att man inte alltid använder subjektiv predikatsfyllnad efter predikaten "vara" och "bliva"

Subjektiv predikatsfyllnad:

Olle är sur.
Olle blev besviken igår.

Här beskriver du Olles tillstånd och använder alltså subjektiv predikatsfyllnad.

Andra satsdelar:

Olle är på kontoret.

Här kommunicerar du var Olle befinner sig och använder en annan satsdel.

Olle är kammad av mamma.
Olle blev hjälpt.

Här kommunicerar du att Olle har utsatts för en handling och använder satsdelen predikat.

Du använder här orden i den subjektiva predikatsfyllnaden för att uttrycka tillståndet, som någon eller något befinner sig i.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd verben "vara" och "bliva" utan att de följs av subjektiv predikatsfyllnad.

Mer om användningen av subjektiv predikatsfyllnad

Här följer fler exempel på när du använder subjektiv predikatsfyllnad.

Observera att nedanstående ord kan även ha andra betydelser. Du använder inte subjektiv predikatsfyllnad vid dessa betydelser.

Predikat där man använder subjektiv predikatsfyllnad:

Huvudverben är intransitiva i meningarna nedan.

Se artikeln om transitiva och intransitiva verb.


  • Försäljningen går bra.
  • ligga
    Kudden ligger snett i soffan.
    Pär låg sjuk i sängen.
    Men i denna mening finns ingen subjektiv predikatsfyllnad:
    Pär ligger i sängen.
  • sitta
    Han sitter tung på stolen.
    Ulla sitter trött och virkar.
    Men i denna mening finns ingen subjektiv predikatsfyllnad:
    Ulla sitter i fåtöljen.
  • stå
    Pär står fundersam på kontoret.
    Ivar står glad på gården.

    Men i denna mening finns ingen subjektiv predikatsfyllnad:
    Ivar står i hörnet och väntar.

  • förefalla
    Stina förefaller sorgsen.
  • anses
    De anses kunniga.
  • tyckas
    De kan tyckas jobbiga.
  • verka
    Läxorna verkar besvärliga.
  • göras (till)
    Kan trädgården göras fin?
  • utses till
    Nils utsågs till kapten.
  • väljas till
    Hon vill väljas till president.
  • utnämnas till
    Han kommer att utnämnas till sjökapten.
  • känna sig
    Stina känner sig utvilad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med var och en av ovanstående predikat och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

Subjektiva predikatsfyllnader med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Exempel:

Den subjektiva predikatsfyllnaden är markerad.

  • Han är en trevlig sjökapten.
  • Hon blev en söt brud.
  • Planen var att snabbt få den nya båten i sjön.
  • Greta är en fantastisk människa.
  • Detta är en mycket fin båt.
  • Tanken är att hjälpa honom med den gamla bilen till helgen.
  • Stina verkar vilja börja motionera med den nya cykeln.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller subjektiva predikatsfyllnader med beskrivande ord.

Flera subjektiva predikatsfyllnader i en sats

Du kan använda flera subjektiva predikatsfyllnader i dina satser.

Då binder du samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Hon är varken snygg eller vacker.
  • Lisa gick hem ensam och sur.
  • Jag vill bli framgångsrik och rik.
  • Pär verkar både tränad och utbildad.
  • Bordet kommer att målas brunt och svart.
  • De kallas Nilla och Nille.
  • Vi är inte killar utan tjejer.
  • Sture vill bli både läkare och veterinär.
  • Pojken ansågs kunna studera och läsa mycket.
  • Problemet var att stava rätt och att skriva ner texten snabbt.
  • Vi heter Fredrik och Victor.
  • Ulla var pilot eller sjökapten i sin ungdom.
  • Han kommer att bli rik men snål.
  • Idén är inte att slita ut sig utan att jobba hårt.
  • Hon blev söt samt stilig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera subjektiva predikatsfyllnader.

Subjektiv predikatsfyllnad som en hel sats

Du kan bilda en predikatsfyllnad med hjälp av en hel sats.
Följden blev, att alla satt kvar.

Denna sats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är den en subjektiv predikatsfyllnad.

Här är alltså den subjektiva predikatsfyllnaden en hel sats.

  • Sanningen var, att ingen hörde flygplanet.
  • Resultatet blev, att ingen lämnade rummet.
  • Lögnen var, att han hade missat bussen.
  • Olles mål var, att han skulle bli bäst i klassen.
  • Hans plan blev, att brandkåren skulle ta sig in genom fönsterna.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller satser som är subjektiv predikatsfyllnad till huvudsatsen.

Nu vet du vad subjektiv predikatsfyllnad är hur du kan använda den!



Vad är direkt objekt?

Hur använder man det?

Vad är satsdelen direkt objekt?

Denna satsdelkallades tidigare för ackusativobjekt.

1. "Direkt objekt" är en satsdel som beskriver någon eller något som utsättes för eller påverkas av handlingen.

Syskonen klappade hunden.
Ulla har hämtat barnen.
Jag har rakat mig i morse.
Inga tvättade fönstren till jul.

2. "Direkt objekt" är också en satsdel som beskriver något som ges till eller tages från någon.

Ivar gav henne en fin present.
Han tog pengar från föreningen.
Tog du godiset från barnen?

3. "Direkt objekt" är även en satsdel som beskriver vad handlingen gäller.

Han gillar morötter.
Jag jobbar med läxorna.
Nils föredrar gröt på morgonen.

4. "Direkt objekt" är även en satsdel som beskriver en handling eller tillstånd som någon har en synpunkt på eller som handlingen gäller.

Här inleds ibland det direkta objektet av ordet "att" och verbet i sin grundform.

Lena tycker om att leka.
Rita gillar verkligen att rida.
Jag älskar naturupplevelser.
Fred vägrar att jogga
.

5. "Direkt objekt" är även en satsdel som beskriver en längre tanke eller idé, som någon har en synpunkt på eller som handlingen gäller.

Det direkta objektet inleds av en partikel eller ordet "att". Verbet står alltid i sin grundform.

Jag föredrar att städa och plocka in alla saker ikväll.
Jag gillar att vandra långt i skogen tidigt på morgonen.
Min pappa vägrar att rida på Brunte längs havet efter en god frukost. Berit funderar på att cykla till Sture varje helg efter middagen.

Transitivt verb

Du beskriver handlingen med ett transitivt verb, när du använder satsdelen direkt objekt. Det som har påverkats eller utsatts för handlingen bildar satsdelen direkt objekt.

Läs mer här om transitivt och intransitivt verb.

Sammanfattning av hur direkt objekt används

  • 1. Greta klipper gräset.
  • 1. Han skyddar sig mot tjuvar.

  • 2. Ge honom fjärrkontrollen!
  • 3. Alla barn älskar glass.

  • 4. Berit tycker om att läsa.
  • 4. Alla barn gillar lekar.
  • 4. Hon avskyr att springa.

  • 5. Familjen föredrar att städa huset tidigt på lördagsmorgonen.
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett direkt objekt är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt.

Ytterligare information om direkt objekt

Här följer ytterligare information om denna satsdelför dig som vill fördjupa dig mer.

1. Utsättes för eller påverkas av handlingen

I dessa exempel beskriver det direkta objektet vem eller vad som utsättes för eller påverkas av handlingen:

Exempel:

  • Jag hämtade bilen.
  • Stina lagade mat.
  • Karl klappade katten.
  • Sture åkte till Malmö och köpte fisk.
  • Olle förstörde blommorna.
  • Skratta inte åt honom!
  • Han fick mycket.
  • Föreningen sköter båten vid stranden.
  • Jag äger huset.
  • De har målat många.
  • Nils har fiskespöet.
  • Mycket beröm har han fått.
  • Hon skyddar sig mot tjuvar.
  • Många kommer hon att få.
  • Han ville inte säga till kocken om det dåliga köttet.
  • Berit sa till mannen att hämta kaffet.
  • Eva skyddar sig noga mot tjuvar.
  • Nils tog snabbt på sig.
  • Inga tog på jackan och mössan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

2. Det som ges eller tages ifrån någon

Satsdelen direkt objekt beskriver även det som ges eller tages ifrån någon.

Exempel:

  • Han skänkte frid till dem.
  • Yngve fick blommor av Stina.
  • Ge honom hopp.
  • Ni kommer att erhålla en ersättning från föreningen.
  • Mamma gav choklad till barnen.
  • Ge inte godis till aporna!
  • Ta kniven ifrån barnet.
  • Man kan få ge femtusen kronor för en bra cykel.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

3. Det som handlingen gäller

Satsdelen direkt objekt beskriver även det som handlingen gäller.

Då är det ingen eller inget som direkt utsätts för eller påverkas av en handling.

  • Frida gillar bananer.
  • Jag jobbar med läxorna.
  • De diskuterade Afrikas industrier i klassen.
  • Olle beundrar verkligen hennes konst.
  • Han drömmer en dröm.
  • Eva sliter med sin utbildning.
  • Erik tycker om glass.
  • Greta funderade länge på problemet.
  • Han gladdes åt firmans uppgång.
  • Jag berättade om min nya kärlek för Inga.
  • Lisa kommunicerade om sin skilsmässa till väninnorna.
  • Han talade om vädret.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

4. Beskriver en handling eller tillstånd

Satsdelen direkt objekt kan även beskriva en handling eller tillstånd, som någon har en synpunkt på eller som handlingen gäller.

Här används ibland ordet "att" och verbet i sin grundform.

  • Jag gillar att fiska.
  • Lena vägrar att banta.
  • Hans föredrar säkert att bada.
  • Oskar gillar utomhusspel.
  • De hotar att utebli.
  • Vi tycker om att shoppa.
  • De älskar att slappa.
  • Jag hatar att spela tennis.
  • De tycker mycket om sällskapsspel.
  • Hon förespråkar att motionera.
  • Ulla funderar på att cykla.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

5. Beskriver en längre tanke eller idé

Satsdelen direkt objekt kan även beskriva en längre tanke eller idé, som någon har en synpunkt på eller som handlingen gäller.

Det direkta objektet inleds av en partikel eller ordet "att". Verbet står alltid i sin grundform.

Satsdelen består av en infinitivfras, eftersom verbet står i sin infinitivform.

  • Vi ser framemot att rida ensamma och att fiska mycket.
  • Jag älskar att träna mycket på gym.
  • John tycker om att sova länge på mornarna.
  • Olle funderade på att byta jobb nästa år.
  • Eva hotar att lämna honom efter sommaren innan skolstarten.
  • Han föredrar att ligga och att titta på TV.
  • Berit samtyckte till att resa till Stockholm till hösten.
  • Lisa vägrade att stanna uppe längre med barnen.
  • Olle gillar att bada och att sola mycket.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

Vilka ord kan bilda direkt objekt?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen direkt objekt?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen direkt objekt:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Jag hämtade vasen.
  • Huvudord från ordklassen verb: Han lovade att komma.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: De belönade henne.
  • Ersättande ord från ordklassen reflexivt pronomen: Han ville inte anstränga sig.

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen direkt objekt:

  • Attribut: De klappade den fina hunden mycket.
  • Partiklar: Han kämpade länge med läxorna.
  • Hjälpande ord: Berit tycker om att kunna läsa.

Lägg märke till! När det direkta objektet beskriver en längre tankegång kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i det direkta objektet.

Exempel: Min pappa föredrar att rida på Brunte längs havet efter en god frukost.

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen direkt objekt. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Exempel:

  • De sprängde klippan.
  • Jag älskar naturupplevelser.
  • Vi plockar blommor.
  • Han rensade trädgården.
  • Alla barn gillar lekar.
  • Olle renoverar lägenheten.
  • De tycker mycket om sällskapsspel.
  • Håkan grubblar över framtiden.
  • Olle beundrar verkligen hennes konst.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen direkt objekt - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Exempel:

  • Han tycker om att arbeta.
  • Yngve gillade att dansa.
  • George tyckte om att cykla.
  • Han gillar att arbeta.
  • Han funderar på att sova.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen infinitiv.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med huvudord från ordklassen verb.

Direkt objekta som beskriver längre tankegångar

När den direkta objektet beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Det direkta objektet inleds av en partikel eller ordet "att". Verbet står alltid i sin grundform.

Hon funderade på att börja studera biologi till hösten.

Det kan då finnas flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform infinitiv).

Fler exempel:

  • Jag gillar att spela piano högt och länge på kvällarna.
  • Lisa satsar på att bli barnläkare på sjukhuset.
  • Karl och Stina uppskattar att gå en promenad på morgonen vid sjön.
  • Hon tycker mycket om att köra bil alldeles själv längs kusten.
  • Vera uppskattar att skriva långa brev till sina gamla vänner i Frankrike.
  • Lisa funderade på att göra slut med Pär i morgon under festen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar, använd infinitivfraser, och bilda satsdelen direkt objekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen direkt objekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel(ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på direkta objekt som är pronomen:

  • Har ni tackat honom?
  • Kan du sätta dig?
  • Bertil har hjälpt många.
  • Han skällde ut dem.
  • Glöm inte att raka dig.
  • Vill du berätta för publiken vad du har fått.
  • Nu är det dags att tvätta den.
  • Kan du raka mig?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med pronomen.

Pronomen tillsammans med reflexiva verb

När du har ett reflexivt verb, har du alltid ett pronomen som blir ett direkt objekt.

"Reflexiva verb" fungerar tillsammans med ett pronomen och beskriver en handling, som påverkar någon som har utfört den.

  • Det gäller att tvätta sig.
  • Kan du sätta dig?
  • Han ville inte anstränga sig.
  • Landet ville inte försvara sig.
  • Barnen brukade slå sig på dagis.
  • Vi skadade oss på båten.
  • Glöm inte att raka dig.
  • Jag ville inte anstränga mig.
  • De har skyddat sig mot stormen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med reflexiva verb och pronomen.

Direkta objekt utan partiklar och beskrivande ord

Exempel:

  • De klappade hunden mycket.
  • Olle körde bilen till staden.
  • Hon målade stolen.
  • Eva föredrar att jobba.
  • Pelle använde stegen.
  • Vi gillar bananer.
  • Har du tagit godiset?

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med direkt objekt, som består av ett ord.

Direkta objekt med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Exempel:

  • De klappade den fina hunden mycket.
  • Han hämtade paketet från Björn i hallen.
  • De har kämpat länge med den dyra solstolen.
  • Familjen älskar den tjocka, goda pizzan.
  • Olle körde den röda bilen till staden.
  • Hon målade den gamla stolen.
  • Låt inte smycken av guld ligga framme.
  • Ivar gav henne en fin present.
  • Pelle använde den söndriga stegen.
  • Har du tagit det salta godiset?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med direkta objekt med beskrivande ord.

Flera direkta objekt i meningen

Du kan använda flera direkta objekt i dina satser.

Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • De tog hand om både hunden och katten.
  • Hugo gillar både potatis och pommes.
  • Vi måste tvätta motorcykeln eller bilen.
  • Kan du hämta Nils, Per samt Karl?
  • Tog du pengarna och läsken från klubben?
  • Jag vill öppna presenten och kuvertet nu!
  • Hon bakade inte bullar utan pepparkakor.
  • Lena gillar att jogga men inte att springa fort.
  • Sture vill varken äta bröd eller kött.
  • Min pappa föredrar att rida på Brunte längs havet efter en god frukost och att äta en omfattande lunch.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd flera direkta objekt i dem.

När en sats blir ett direkt objekt

Man kan slå ihop två satser till en sats. Den ena satsen blir då ett direkt objekt.

Satser som inleds av orden "att", "hur" eller "när" kan du omvandla till satsdelen direkt objekt.

Mening med två satser:
Vi såg inte, att fågeln kom.

Sats med ett direkt objekt:
Vi såg inte fågeln komma.

Fler exempel:

  • Kan du känna, hur kylan snabbt ökar?
    Kan du känna kylan snabbt öka?
  • Han upplevde, hur spänningen steg.
    Han upplevde spänningen stiga.
  • Vi hörde, när Gustav ramlade.
    Vi hörde Gustav ramla.
  • Vi såg inte, att fågeln kom.
    Vi såg inte fågeln komma.
  • De kände, när bilen fick en sladd.
    De kände bilen sladda.

Fler exempel på satser som har omvandlats till direkta objekt:

  • Vi kände bilen få punktering.
  • Vi såg honom ta emot mutor.
  • Berit upplevde maken få återfall.
  • De hörde henne erhålla bonus.
  • Gregor tror sig klara provet.
  • Han hörde klockan ringa.
  • Greta såg Hugo hoppa.
  • Han kände hjärtat slå.
  • Kan du se båten sjunka?
  • Vi hörde henne skrika.
  • Olle kände bilen sladda.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satser, som inleds av orden "att", "hur", "när" – och omvandla dem till satsdelen direkt objekt.

När det direkta objektet är en hel bisats

En fullständig bisats kan vara ett direkt objekt till huvudsatsen.

Ingen märkte, att hon hade kommit.

De inleds alla av fogeordet "att".

Denna bisats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är det ett direkt objekt.

  • Alla såg, att hon var ledsen.
  • Lars hörde, att de skrattade åt honom.
  • Hon kände, att han kramade henne.
  • Eva anade, att något var fel.
  • Olle gillar, att våren kommer.
  • Per uppfattade, att någon kom in i rummet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med fullständiga satser som är direkta objekt.

Andra bisatser som är direkta objekt

Nedan finns fler bisatser som är direkta objekt till huvudsatsen. De skiljer sig från ovanstående bisatser.

De inleds av en partikel och man sätter inget kommatecken mellan sådana satser.

  • De lyssnade på vad han hade att säga.
  • Jag funderar över när du kan komma till festen.
  • Gregor väntade på att de skulle komma hem.
  • Olle höll med om att de skulle resa bort.
  • Hon tänker på vem som skall klippa gräset.
  • Greta funderar över vad hon skall ha till middag.
  • Du behöver inte grubbla på varför han svek dig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med andra satser som är direkta objekt.

Nu vet du vad satsdelen direkt objekt är och kan använda den!



Vad är objektiv predikatsfyllnad?

Hur använder man den?

I den svenska grammatiken finns det två sorters predikatsfyllnad: subjektiv och objektiv predikatsfyllnad.

Subjektiv predikatsfyllnad:

  • 1. Stina är trevlig.
  • 1. Sture har varit läkare tidigare.
  • 1. Hugo är tränad.
  • 1. Ewa gick ensam till festen.
  • 1. De brukade träna själva.

  • 2. Huset målas rött.
  • 2. Bilen tycks ha blivit vaxad.
  • 2. Han utsågs till kapten.

  • 3. Tanken var att smita.
  • 3. Problemet var studierna.

  • 4. Planen är att åka iväg före mormors ankomst.
  • 4. Oskars idé var att säga upp sitt jobb i Malmö.

  • 5. Hunden lämnades ensam .
  • 5. Uppgiften ansågs svår .

  • 6. Mannen ansågs begå misstag på sitt arbete före frukost.

Objektiv predikatsfyllnad:

  • 1. Han gjorde Kalle ledsen.
  • 1. De valde henne till lucia.
  • 1. Konsulten tog företaget till välstånd.
  • 1. De kallade honom fegis.

  • 2. Ulf ansåg Stina vara vacker.

  • 3. De fick honom att bada.
  • 3. Olle valde henne till att studera .

  • 4. Eva utsåg henne till att måla stugan innan semestern.

I ovanstående satser fylls predikatet på med mer kommunikation för att göra det hela mer förståeligt. Denna ytterligare kommunikation bildar satsdelarna subjektiv och objektiv predikatsfyllnad.

Vad är satsdelen objektiv predikatsfyllnad?

Denna satsdel kallas också objektivt predikativ.

1. "Objektiv predikatsfyllnad är en satsdel som beskriver resultatet efter att någon eller något blivit utsatt för en handling.

De valde henne till lucia.
De gjorde henne glad.
Han målade staketet grönt.

2. "Objektiv predikatsfyllnad" är även en satsdel som beskriver tillståndet hos någon eller något kommunikationen gäller.

I dessa kommunikationer används ibland verbet "anse" som predikat.

Ulf ansåg henne vara vacker.
Berit har ansett honom vara en bra lärare.
Karl anser honom ha skickligheten att skjuta.

3. "Objektiv predikatsfyllnad" är även en satsdel som beskriver ett varande eller aktivitet som någon eller något utsätts för.

Här inleds ibland den objektiva predikatsfyllnaden av ordet "att" och verbet i sin grundform.

Mamman fick barnen att bada.
Hon valde honom till att städa.
Olle fick henne att studera .
Vi fick henne att köra om.

4. "Objektiv predikatsfyllnad" är även en satsdel som beskriver en längre tankegång kring ett tillstånd eller aktivitet som någon eller något utsätts för.

Vi fick henne att köra om bilen snabbt på motorvägen.
Kan du få George att hämta hundarna innan 18:00?
Jag utsåg Pelle till att gå ner till affären och köpa mjölk.

Övningsuppgift

Skriv ner vad objektiv predikatsfyllnad är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika objektiva predikatsfyllnader.

Ytterligare information om objektiv predikatsfyllnad

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Beskriver resultat efter handling

Objektiv predikatsfyllnaden kan beskriva resultatet efter att någon eller något blivit utsatt för en handling.

Exempel:

  • Jag tvättade mig ren.
  • Vi valde honom till ordförande.
  • De satte honom i fara.
  • Hon fick honom i svårigheter.
  • Han målade staketet grönt.
  • Hugo fick företaget in i problem.
  • De valde henne till lucia.
  • Tjuven lämnade dörren öppen.
  • Gör inte din fru ledsen !
  • Personalen gjorde henne glad.
  • De fick henne till god hälsa.
  • Han drev föreningen till bankrutt.
  • Konsulten tog hans företag till solvens och välstånd.
  • Olle tog företaget till solvens.
  • Motionen förvandlade honom till en atlet .
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektiva predikatsfyllnader enligt ovan.

2. Beskriver tillståndet hos någon eller något

Objektiv predikatsfyllnad kan även beskriva tillståndet hos någon eller något kommunikationen gäller.

I dessa kommunikationer används ibland verbet "anse" som predikat.

I detta fall har denna satsdel bildats efter en satsförkortning.

Exempel:

Två fullständiga satser:
Ulf ansåg, att hon var vacker.
En sats med direkt objekt (henne) och objektiv predikatsfyllnad:
Ulf ansåg henne vara vacker.

Två fullständiga satser:
Tore ansåg, att hyran var hög.
En sats med direkt objekt (hyran) och objektiv predikatsfyllnad:
Tore ansåg hyran vara hög.

Meningar med objektiv predikatsfyllnad:

  • Han ansåg henne vara söt.
  • Karl anser honom ha skickligheten att skjuta.
  • Ulf ansåg henne vara vacker.
  • Jag anser golvet vara rent.
  • Berit kommer att anse honom vara en bra lärare.
  • Vi anser henne vara kvalificerad.
  • Ivan har ansett bilen vara dålig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektiva predikatsfyllnader enligt ovan.

3. Beskriver ett tillstånd eller aktivitet

Objektiv predikatsfyllnad är även en satsdel som beskriver ett tillstånd eller aktivitet som någon eller något utsätts för.

Här används ibland ordet "att" och verbet i sin grundform.

  • Joel fick honom att skynda sig.
  • Ivan valde Oskar till att träna.
  • Vi drev henne till att motionera.
  • Ulla fick honom att simma.
  • Vi fick henne att köra om.
  • Oskar valde Karl till att baka .
  • Hon utsåg honom till att städa .
  • Barnen fick honom att bada.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektiva predikatsfyllnader enligt ovan.

4. Beskriver en längre tankegång kring ett tillstånd eller aktivitet

Objektiv predikatsfyllnad är även en satsdel som beskriver en längre tankegång kring ett tillstånd eller aktivitet som någon eller något utsätts för.

Här används ordet "att" och verbet i sin grundform.

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

  • Lisa drev honom till att komma hem tidigt varje kväll.
  • Jag utsåg honom till att lämna tillbaka skidorna till affären.
  • Ivan fick dem att vara tysta på sina rum.
  • Pelle valde mig till att ta reda på mer om företagets ekonomi.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektiva predikatsfyllnader enligt ovan.

Vilka ord kan bilda objektiv predikatsfyllnad?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Kompisarna kallade honom Kalle.
  • Huvudord från ordklassen verb: De fick henne att hoppa.
  • Beskrivande ord från ordklassen adjektiv: Gör inte dem upprörda nu.

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad:

  • Attribut: Föräldrarna kallade sin son lille Nils.
  • Partiklar: De valde henne till lucia.
  • Hjälpande ord: De fick honom att vilja hjälpa till.

Lägg märke till! När den objektiva predikatsfyllnaden beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i den objektiva predikatsfyllnaden.

Exempel: Jag fick honom att lämna tillbaka sina skidor till affären.

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) eller en partikel.

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" tillsammans med andra ord, som beskriver tillståndet.

Exempel:

  • Styrelsen utnämnde honom till borgmästare.
  • Olle drev henne till studier.
  • De valde henne till lucia.
  • Berit kommer att anse honom vara en bra lärare.
  • Vi gjorde henne till motionär.
  • Vi utsåg honom till ledare.
  • De nya kläderna förvandlade henne till en skönhet.
  • Hon valde honom till städare .
  • Olof ansåg henne vara en lämplig brud.
  • Fredrik gjorde träffen till en fest.
  • Oskar förvandlade Karl till bagare .
  • Föräldrarna döpte sin son till Nils.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen objektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad – ibland med ordet "att".

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" - utan "att" - i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" (utan "att") tillsammans med andra ord, som beskriver tillståndet.

Exempel:

  • Sture ansåg henne vara duktig.
  • Ulla fick mig att motionera.
  • Vi valde henne till att leda .
  • Jag fick Karl att komma.
  • Ivan utsåg hunden till att apportera.
  • Hilda fick henne att shoppa.
  • Oskar har ansett skolan vara givande.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen objektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen verb.

Objektiv predikatsfyllnad som beskriver längre tankegångar

När den objektiva predikatsfyllnaden beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Pelle fick mig att ta reda på mer om företagets ekonomi.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med flera huvudord som är substantiv och verb.

Beskrivande ord

Man kan använda beskrivande ord från ordklassen adjektiv eller verb i participform, för att bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på objektiv predikatsfyllnader som är adjektiv:

  • Han gjorde henne ledsen.
  • Vi målade båten grön.
  • De skurade golvet rent.
  • Har ni putsat spisen blank?
  • Hon gjorde mig glad.
  • Vi ville göra bröllopstårtan stilig.
  • Ulla och Stina skall göra båten fin.
  • Frida gjorde Hugo lycklig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad med hjälp av adjektiv.

Verb i participform

Objektiv predikatsfyllnad kan även bildas av verb i participform. Detta gäller t.ex när predikatet är "anse" och "få".

Exempel:

  • Han fick henne avskedad.
  • Joel har ansett sin far vara härdad.
  • De ansåg huset städat.
  • De har fått Knut vald.
  • Han ansåg bilen vara rengjord.
  • Hon ansåg silvret vara putsat.
  • Yngve anser tallrikarna vara diskade.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda objektiv predikatsfyllnad med olika verb i sin participform.

Objektiva predikatsfyllnader med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Exempel:

  • Kompisarna kallade honom vilde Kalle.
  • Berit kommer att anse honom vara en bra och duktig lärare.
  • Styrelsen utnämnde honom till stadens borgmästare.
  • De valde henne till årets lucia.
  • Vi utsåg honom till ny ledare.
  • De nya kläderna förvandlade henne till en vacker skönhet.
  • Fredrik gjorde träffen till en underbar fest.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller objektiva predikatsfyllnader med beskrivande ord.

Flera objektiva predikatsfyllnader i en sats

Du kan använda flera objektiva predikatsfyllnader i dina satser.

Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Han gjorde henne varken ledsen eller upprörd.
  • Gör inte honom sur och arg nu.
  • De fick honom att sola och bada.
  • Hon gjorde mig glad samt lycklig.
  • Vi ville göra bröllopstårtan helvit eller rosa.
  • Ulla och Stina skall inte göra båten lyxig utan sjöduglig.
  • Frida gjorde Hugo både lycklig och nöjd.
  • Kompisarna kallade honom Karl eller Kalle.
  • Styrelsen utnämnde honom till stadens borgmästare samt polischef.
  • De valde henne till lucia och körens ledare.
  • Ulf ansåg Stina vara vacker och trevlig.
  • Vi utsåg honom inte till ledare utan till kassör.
  • De nya kläderna förvandlade henne till en skönhet och modedocka.
  • Fredrik gjorde träffen till en fest och ett minne.
  • Föräldrarna fick inte kalla sin son lille Nils utan Nisse.
  • De fick honom att bada i havet men inte att tvätta håret.
  • Eva valde henne till att måla stugan före lunch och sedan klä sig väldigt snyggt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera objektiva predikatsfyllnader.

Nu vet du vad objektiv predikatsfyllnad är och hur du kan använda den!



Vad är indirekt objekt?

Hur använder man det?

Vad är satsdelen indirekt objekt?

Denna satsdel kallades tidigare för dativobjekt.

1. "Indirekt objekt" är en satsdel som beskriver någon som får eller fråntages något.

Vi köpte en stor present till henne.
Kungen gav Hugo en medalj.
Ulla ville inte lägga mer tid på honom.
De tog godiset från Ulla.

2. "Indirekt objekt" är en satsdel som beskriver något som får eller fråntages något.

Glen köpte en ny baklykta till cykeln.
Olle skruvade bort ett hjul från mopeden.
Peter kommer att skaffa laddningsbara batterier till kameran.

3. "Indirekt objekt" är även en satsdel som beskriver en aktivitet eller tillstånd, som får eller fråntages något.

Hon gav ingen uppmärksamhet åt att läsa.
Pär skänkte ingen tanke åt hushållsekonomin.
Han satsade mycket tid på att motionera.
Gustav tog bort uppmärksamheten från studierna.

4. "Indirekt objekt" är också en satsdel som beskriver en hel tankegång kring aktiviteter och tillstånd. Dessa aktiviteter eller tillstånd får eller fråntages något.

De gav mycket energi åt att renovera sin nya båt på helgerna.
Oskar har satsat mycket tid på att fiska med arbetskompisarna tidigt på lördagsmorgnarna under semestern.
Hugo satsade pengar på att spela på hästar i travtävlingen utanför Malmö.
Gustav tog bort all uppmärksamhet från att studera kinesiska på lediga stunder.

Huvudverb och indirekta objekt

Vid följande huvudverb kan du använda satsdelen indirekt objekt: giva, taga, sända, beröva, ta bort, vägra, räcka, köpa, skicka, hämta, lämna, lova, visa, missunna etc.

Dessa prepositioner används ibland vid indirekt objekt: "åt", "för", "till", "från", "ifrån", "på". De kallas satsdelspartiklar i satsläran.

Indirekt objekt och direkt objekt

Lägg märke till de direkta objekten. Det direkta objektet måste finnas i satsen - eller kunna läggas till - för att du skall kunna använda ett indirekt objekt.

Sammanfattning av hur indirekta objekt används

  • 1. Farmor har gett godis till barnen.
  • 1. Hon tog paketet från Lisa.

  • 2. Pär tog bort ramen från tavlan.
  • 2. Vi har köpt nya plantor till trädgården.

  • 3. Lisa spenderade mycket tid på att läsa.
  • 3. Gustav slog bort tanken på motion.

  • 4. Jakob ägnade många tankar åt att lösa det allvarliga problemet med företagets finanser.
  • 4. Pelle har tagit bort uppmärksamheten från att läsa ryska på kvällstid.
Övningsuppgift

Skriv ner vad ett indirekt objekt är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika indirekta objekt.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Någon får eller fråntages något

Indirekt objekt beskriver någon som får eller fråntages något.

Exempel:

  • Britt visade boken för honom.
  • Olle gav Inga en puss.
  • Han berövade dem maten.
  • Hugo gav mycket pengar till församlingen.
  • De sjöng en fin sång för pensionärerna.
  • De vägrade henne vattnet.
  • Gregor har lovat Fredrik ett stort äpple efter middagen.
  • Har du skickat brevet till Nicklas?
  • Barnen skickade en chokladask åt mormor.
  • Lisa vägrade barnet att stanna uppe längre.
  • Berit tog biljetterna från Sture.
  • Lärarinnan lade mycket tid på henne.
  • Barnen tog glassen ifrån Lisa.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt enligt ovan.

2. Något får eller fråntages något

Indirekt objekt beskriver något som får eller fråntages något.

Exempel:

  • Pär tog paketet från högen på bordet.
  • Han köpte en backspegel till bilen.
  • Vi behöver en receptionist till företaget.
  • Sture tog blad från trädet.
  • Lägg inte för mycket tid på mopeden.
  • Ture köpte en ny sladd till datorn.
  • Pär tog bort ramen ifrån tavlan.
  • Vi har köpt nya plantor till trädgården.
  • Nils tog bort kedjan från cykeln.
  • Till sommaren kommer vi att plocka bär från buskarna.

Lägg märke till! Det indirekta objektet är här en helhet som får eller berövas en tillhörande del. Det måste vara en del som ingår i en helhet.

Exempel: Ulla tog bort sladden från TVn. Här är "från Tvn" indirekt objekt eftersom sladden är en del av TVn.

Ulla tog bort plasten från TVn. Här är "från Tvn" adverbial eftersom plasten inte är en del av TVn. "Från TVn" beskriver istället varifrån Ulla tog bort plasten.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt enligt ovan.

3. Beskriver en aktivitet eller tillstånd

Indirekt objekt är även en satsdel som beskriver en aktivitet eller tillstånd, som får eller fråntages något.

Här kan ibland grundformen av verbet tillsammans med ordet "att" användas.

Exempel:

  • Hon gav mycket beundran till hans mod att attackera fienden.
  • Pär gav ingen uppmärksamhet åt lektionen.
  • Oskar lade all sin kunskap och erfarenhet på projektet.
  • Ivar ägnar mycket tid åt ridning.
  • De slösade ingen tid på att vänta.
  • Pär slog bort tanken på högskolestudier.
  • Hildur tog tiden från städningen.
  • Yngve lade verkligen energi på läsning.
  • Hon har lagt pengar på att banta.
  • George satsade alla sina pengar på lotto.
  • Berit tog bort uppmärksamheten från boken och svarade i telefon.
  • Ulf ägnade mycket tid åt att arbeta.
  • Hon visade inga tecken på förståelse.
  • Hildur gav inte klartecken till festen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt enligt ovan.

4. En hel tankegång kring aktiviteter och tillstånd

Indirekt objekt är också en satsdel som beskriver en hel tankegång kring aktiviteter och tillstånd. Dessa aktiviteter eller tillstånd får eller berövas något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Han ville ge mer uppmärksamhet åt att komma hem tidigare på kvällarna.
  • De hade inte en tanke på att åka till stugan tidigt nästa morgon.
  • Stina har gett mycket tid åt att motionera mycket på gymmet på helgerna.
  • Berit gav upp tanken på att sponsra Jills studier i Spanien.
  • Olle ger verkligen energi till att renovera den gamla motorcykeln i garaget.
  • Ulla lägger pengar på att åka den nya färjan till Finland varje månad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt enligt ovan.

Vilka ord kan bilda indirekt objekt?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen indirekt objekt?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen indirekt objekt:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Vi gav Karl en blomma.
  • Huvudord från ordklassen verb: Karl lägger mycket tid på att läsa.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: Kan du ge henne lotten?

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen indirekt objekt:

  • Attribut: Olle skickade en blomma till söta Stina.
  • Partiklar: De fick bullar av mormor.
  • Hjälpande ord: De hade inte en tanke på att vara tvungna att åka till stugan.

Lägg märke till! När det indirekta objektet beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i det indirekta objektet.

Exempel: Jag ägnade mycket tid åt att städa min nya lägenhet i det gamla huset..

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen indirekt objekt. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Exempel:

  • Vi gav lille Karl en blomma.
  • De vägrade Olle biljetter till föreställningen.
  • Barnen säljer Bingolotter åt föreningen.
  • Sten gav pengar till organisationen.
  • Lotta sjöng en visa vackert för mormor.
  • Gustav tog pengar från kassan.
  • Hon ägnade mycket tid åt studier.
  • Han gav vatten till löparen.
  • Vi måste ge julklappen till Björn.
  • Pär belönar Nils med en bok.
  • Inga fick ta tiden ifrån studierna.
  • Nu skall vi gå och ge bröd till änderna.
  • Lägg mycket tid på motion.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen indirekt objekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen indirekt objekt - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Exempel:

  • Ge inte någon energi åt att sörja!
  • Han gav mycket uppmärksamhet åt att duscha.
  • Lisa har verkligen lagt tid på att motionera.
  • Pär har ingen tanke på att banta.
  • De ger sitt engagemang åt att expandera.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen indirekt objekt med huvudord från ordklassen verb.

Indirekta objekt som beskriver längre tankegångar

När det indirekta objektet beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Gustav ägnar mycket tid åt att styrketräna speciella muskler nere på stranden.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen indirekt objekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen indirekt objekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på indirekta objekt som är pronomen:

  • Visa dem din nya bil.
  • Berätta en saga för oss!
  • Hon tog med sig matsäck.
  • Stig gav mycket uppmärksamhet åt det (föredraget).
  • Ivar tog hunden från dem.
  • Hugo ville visa honom parken.
  • Han tog vatten från den (källan).
  • Jag köpte mig ett hus.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda indirekta objekt med olika pronomen.

Skillnaden mellan direkt och indirekt objekt

Du beskriver med ord att någon gör en handling. Satsdelarna subjekt och predikat har då bildats av dig.

Jag tvättar.

Sedan beskriver du med ord någon eller något som utsätts för eller påverkas av denna handling. Du kan också beskriva vad handlingen gäller.

Då har du bildat satsdelen direkt objekt:

  • Jag tvättar lillebror.
  • Gun rastar hunden.
  • Han kör bilen.
  • Eva spenderar mycket tid.
  • Berit tvättar kroppen.
  • Olle tycker om morötter.

Sedan vill du med ord beskriva någon eller något, som har fördel eller nackdel av att denna handling görs.

Då har du bildat satsdelen indirekt objekt:

  • Jag tvättar lillebror åt mamma.
  • Sture gav lovord till filmen om Titanic.
  • Hon gav presenten till Gustav.
  • Eva spenderar mycket tid på att studera.
  • De tog godiset från Gill.
  • Jag tvättar hunden till henne.
  • Kan du ge mormor sockret?
  • Nils gör en fin insats för företaget.
  • Jag tvättar bilen åt Harald.
  • Lisa lägger energi på att städa.
  • Ge honom bilen!
  • Du får inte ta något ifrån klubben.
  • Birgitta bakar en kaka åt oss.
  • Han gav krukan en ny glans.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika direkt och indirekta objekt.

Direkta och indirekta objekt

Det direkta objektet måste finnas i satsen - eller kunna läggas till - för att du skall kunna använda ett indirekt objekt.

Exempel där det direkta objektet fattas men kan läggas till:

  • Röda korset ger (mat och vatten) till de fattiga.
  • Han har stulit (pengar) från kiosken.
  • Alla barnen fick godis av pappan. Han gav också (godis) till oss vuxna.
  • Gustav skänkte hela tiden (pengar) till församlingen.
  • Jag kommer att ge (kläder) till insamlingen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika indirekta objekt utan att sätta ut det direkta objektet.

Placering av satsdelen indirekt objekt

Du kan sätta satsdelen indirekt objekt före eller efter det direkta objektet - enligt nedanstående exempel.

Före satsdelen direkt objekt utan satsdelspartikel:

  • Han gav henne boken.
  • Vi hjälpte dem att rensa ogräs.
  • De gav föreningen all sin tid.
  • Jag gav Ulla en fin present.
  • Olle vägrade Stig uppmärksamhet.

Efter satsdelen direkt objekt med satsdelspartikel:

  • Han gav boken till henne.
  • Vivi tog kuvert från sitt företag.
  • Vi rensade ogräs åt dem.
  • Kalle fick kakor av mormor.
  • Vill ni göra ett arbete åt klubben?
  • Jag gav en fin present till Ulla.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt och variera placeringen före eller efter det direkt objektet.

Indirekta objekt utan beskrivande ord

Exempel:

  • Olle skickade Stina en blomma.
  • Hugo gav Nils beröm.
  • Kan du skicka pengarna till facket.
  • De lämnade Vera brevet.
  • De tog hundarna ifrån Sture.
  • Jag lovade henne en present.
  • Ulf gav henne mycket lovord.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt utan beskrivande ord.

Indirekta objekt med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Exempel:

  • Hugo gav föreningens ordförande Nils beröm.
  • De tog godis från det stora varuhuset.
  • De lämnade brevet till duktiga Vera.
  • Jag lovade en present till min syster.
  • Jakob ägnade många tankar åt att lösa det allvarliga problemet med det nya företagets finanser.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt med beskrivande ord.

Ett indirekt objekt i meningen

Du kan bilda meningar och ha ett indirekt objekt i dem.

  • Hon gav honom ett halsband.
  • Stina räckte henne nyckeln.
  • Berit har spenderat tid på att fiska.
  • George tog kniven från mannen.
  • De bjöd oss på resan.
  • Jag skickade smöret till Oskar.
  • Hon tog med sig matsäck.
  • Frida lade tid på att jogga.
  • Kan du också ge lite beröm till Amnesty?
  • Du lämnade hunden till farmor.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller ett indirekt objekt.

Flera indirekta objekt i meningen

Du kan använda flera indirekta objekt i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Vi gav presenter till både Oskar och Olle.
  • Berit har spenderat tid på att fiska men inte på att jaga.
  • Pelle ville varken ge Ulla eller Greta hunden.
  • Kan du ge godis till Karin, Olle samt Pia?
  • Karin hämtade gamla tidningar till Röda Korset och Amnesty.
  • Jag köpte läsk åt grannarna och våra gäster.
  • Frida lade tid på att jogga och på att styrketräna.
  • De tog smällarna från Karl och Sture.
  • Man gav inte paketet till Lisa utan till hennes syster.
  • Lisa spenderade mycket tid på att läsa och på att hitta rätt böcker.
  • Elsa tog tid från studierna och städningen.
  • Jakob ägnade många tankar åt att lösa det allvarliga problemet med företagets finanser men inte åt att hjälpa sin bror.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera indirekta objekt.

Mer info om indirekt objekt

Här kan du se ytterligare en skillnad på hur du använder direkt och indirekt objekt.

Mening med indirekt objekt:
Hugo och Greta gav pengar till församlingen.

Mening med direkt objekt och beskrivande ord:
Hugo och Greta har pengar till församlingen i köksskåpet.

Mening med indirekt objekt:
De stal kläder från insamlingen.

Mening med direkt objekt och beskrivande ord:
De gömde kläder från insamlingen i garderoben.

Mening med indirekt objekt:
Hon gjorde en insats för klassresan.

Mening med direkt objekt och beskrivande ord:
De uppskattade mycket hennes insats för klassresan.

Mening med indirekt objekt:
Lena bakar kakor åt företaget.

Mening med direkt objekt och beskrivande ord:
Lena packade kakorna åt företaget i en ask.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller direkta och indirekta objekt enligt ovan.

Se även artikeln "Skillnaden mellan indirekta objekt och adverbial".

Nu vet du vad ett indirekt objekt är och kan använda det!



Vad är adverbial?

Hur använder man det?

Vad är satsdelen adverbial?

"Adverbial" är en satsdel som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

Vi använder adverbial för att kommunicera viktiga saker - omständigheter - som har att göra med handlingen eller tillståndet.

Adverbial som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas även prepositionsadverbial.

De grillade och åt på stranden.

Du kan alltså beskriva handlingen eller tillståndet på olika sätt.

1. "Adverbial" är en satsdel som beskriver när handlingen sker eller tillståndet är.

Detta adverbial kallas tidsadverbial.

Vi kom igår.

Han har hämtat hunden förra året.
Jag var trött i tisdags.

2. "Adverbial" är även en satsdel som beskriver var handlingen sker eller tillståndet är.

Detta adverbial kallas rumsadverbial.

Han tränar i vardagsrummet.
Jag kommer att jogga till skogen.
Lisa är i sovrummet och är ledsen.
Det kom ett tjockt brev från Stockholm .

3. "Adverbial" är också en satsdel som beskriver hur handlingen sker eller tillståndet är.

Detta adverbial kallas sättsadverbial.

Karl rodde intensivt.
Han fiskade med kastspö.
Vi fixade det genom vår skicklighet.
Lena var besviken med råge.

4. "Adverbial" är även en satsdel som beskriver exakt hur mycket handlingen eller tillståndet är.

Detta adverbial kallas måttsadverbial.

Josef sprang 40 km.
Nils kommer om 3 timmar.
Hon väger 93 kilo.

5. "Adverbial" är också en satsdel som beskriver hur mycket handlingen eller tillståndet är i förhållande till något annat.

Detta adverbial kallas gradadverbial.

Han tränar oerhört mycket.
De var lagom trötta efter loppet.
Hon blev ganska ledsen.

6. "Adverbial" är även en satsdel som beskriver varför handlingen sker eller tillståndet är.

Detta adverbial kallas orsaksadverbial.

Jag hoppade av lycka.
Erik fick cd-skivor i julklapp.
Affären är proppfull med folk.

7. "Adverbial" är även en satsdel som beskriver omständigheterna - viktiga saker kring handlingen eller tillståndet.

Detta adverbial kallas omständighetsadverbial.

Hon åker tillsammans med barnen utan bagage.
Hugo pratade med mormor.
Vi befinner oss faktiskt i fara.
Han gick om Lasse i bordtennis..

8. "Adverbial" är också en satsdel som beskriver någon eller något som utsätts för en omständighet.

Vattnet räcker till oss.
Värmen var nog för Oskar på semestern.
Det var för kallt för Nils i stugan.
Han blev arg på Gösta.

9. "Adverbial" är även en satsdel som ytterligare beskriver tillståndet hos någon eller något.

Hunden är villig att springa.
Greta har varit van att studera.
Nils är mycket van vid studier.
Stina är rädd för spindlar.
Jag är beredd att börja.

10. "Adverbial" är också en satsdel som ger en längre beskrivning av tillståndet hos någon eller något.

Han är van att slita med hästarna och hundarna hela dagen.
Lisa är villig att anstränga sig hårt på gymmet.
Jag är beredd att åka hem till honom imorgon.

11. "Adverbial" är även en satsdel som beskriver innehållet i hela kommunikationen.

Detta adverbial kallas satsadverbial.

Jag kan inte åka med dig till Frankrike.
Tyvärr finns det ingen tidning.
Han föredrar att inte ligga och titta på TV.

Sammanfattning av hur adverbial används

  • 1. Eva kom hem till oss i förra veckan.

  • 2. De byggde hus vid stranden.
  • 2. Barnen lekte i trädgården .
  • 2. Ulla arbetade på kontoret .

  • 3. Han körde hem fort.
  • 4. Frida kan lyfta 15 kilo.
  • 5. Hunden springer relativt fort.
  • 6. Iris grät av lycka på bröllopet.

  • 7. Lars fixade gräsmattan med hjälp av Hugo.
  • 7. Familjen är i lyckorus.

  • 8. Maten räckte till gästerna.
  • 8. Jag är sur på Greta.

  • 9. Lille Jonas är duktig på att hälsa.
  • 9. Oskar är redo för sitt nya arbete.
  • 9. Kim var försiktig med bilen.

  • 10. Han är van att parkera bilarna snyggt framför huset.

  • 11. Jag gillar naturligtvis att åka runt med min pappas bil.
  • 11. Du får inte låna traktorn.
Övningsuppgift

Skriv ner vad satsdelen adverbial är.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika adverbial.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdelför dig som vill fördjupa dig mer.

1. När handlingen sker eller tillståndet är

Adverbial är ord som beskriver när handlingen sker eller tillståndet är.

Tidsadverbial

Du använder satsdelen tidsadverbial för att beskriva när, hur ofta och hur länge någonting utfördes eller var.

Exempel:

  • De kom hem sent.
  • Hugo duschar dagligen.
  • Vi festade igår.
  • Hon hälsar på oss varje vecka.
  • Jag joggade en mil i förra veckan.
  • Vi sov i åtta timmar.
  • Stina vaknade tidigt.
  • Hunden åt kött imorse.
  • Han var ute med hunden hela dagen.
  • Hon är pigg på morgonen.
  • Stämningen höjdes av många aktiviteter på semestern.
  • Till vardags äter de middag på kvällen.
  • Just nu kan jag ej komma.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika tidsadverbial.

2. Var handlingen sker eller tillståndet är

"Adverbial" är även ord som beskriver var handlingen sker eller tillståndet är.

Rumsadverbial

Du använder satsdelen rumsadverbial för att beskriva var, vart och varifrån någonting utfördes eller var.

Exempel:

  • Jag sov i vardagsrummet.
  • Det hördes ljud från grannen.
  • Bertil åkte med hunden till skogen.
  • Han var pigg på tennisbanan.
  • Johan sov över hos Sture.
  • Han kom från Stockholm.
  • Pia och Anita spelade schack i allrummet.
  • Ivar stack iväg till Stockholm.
  • De bor på landet.
  • Han övningssköt på skjutbanan.
  • Hundarna får alltid mat på morgonen .
  • Pär är i rummet.
  • Vi gick till ett hus vid stranden.
  • Dags att gå till bords!
  • Sture vill gärna åka till havs.
  • Han hämtade brevet hos Björn.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika rumsadverbial.

3. Hur handlingen sker eller tillståndet är

"Adverbial" är också en satsdel som beskriver hur handlingen sker eller tillståndet är.

Sättsadverbial

Du använder satsdelen sättsadverbial för att beskriva hur någonting utfördes eller var.

Exempel:

  • Sture fiskar gädda med kastspö.
  • Barnet cyklade med stödhjul.
  • Vi sprang fort.
  • Hon spelade piano vackert.
  • Vi grävde djupt.
  • Greta körde försiktigt till Malmö.
  • De dansade elegant.
  • Lägenheten städas omsorgsfullt.
  • Stugan renoverades noga och bra
  • Det är bra gjort.
  • Jag kommer till fots.
  • Du skall ha dina verktyg till hands, när du arbetar.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika sättsadverbial.

4. Exakt hur mycket handlingen eller tillståndet är

"Adverbial" är även en satsdel som beskriver exakt hur mycket handlingen eller tillståndet är.

Måttsadverbial

Du använder satsdelen måttsadverbial för att beskriva den exakta längden eller mängden av något.

Exempel:

  • Nu har vi åkt tio mil.
  • Han har druckit fem liter.
  • Hillevi var glad i fem minuter.
  • De skrattade i femton minuter.
  • Peter är 180 cm lång.
  • Rummet var två meter brett.
  • Flaskan rymde 2 liter.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika måttsadverbial.

5. Hur mycket handlingen eller tillståndet är

"Adverbial" är också en satsdel som beskriver hur mycket handlingen eller tillståndet är i förhållande till något annat.

Gradadverbial

Du använder satsdelen gradadverbial för att beskriva graden av handlingen eller varandet.

Exempel:

  • Hilda äter alltför lite.
  • Olle fiskar mycket.
  • Eva är ganska söt.
  • Hilda var ofta glad.
  • De hade arbetat länge.
  • Fredrik är ganska mycket försenad.
  • Lägenheten är ganska fin.
  • Han är oerhört glad.
  • Erik var ganska trött efter jobbet.
  • Ulla tränar lagom mycket inför tävlingen.
  • Peter skriver mycket bra.
  • Han var ovanligt glad.
  • Fyndet var sällsynt vackert.
  • De skurade båten ovanligt ren.
  • Det är bra gjort.
  • Greta motionerar för lite.
  • Han gick för sakta.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika gradadverbial.

6. Varför handlingen sker eller tillståndet är

"Adverbial" är även en satsdel som beskriver varför handlingen sker eller tillståndet är.

Orsaksadverbial

Du använder satsdelen orsaksadverbial för att beskriva varför någonting utfördes.

Exempel:

  • Oskar tackade för maten.
  • Jag kan ge dig mycket pengar för bilen.
  • Hon blir pigg av att promenera.
  • Eva betalade hundra kronor för granen.
  • Vi fixade det genom vår skicklighet.
  • De gladdes åt hans vinst på lotto
  • Hilda blev ledsen av hans dumma kommentar.
  • Hans kläder är svarta av sot.
  • Affären är proppfull med folk.
  • De tog skydd för stormen.
  • De demonstrerar för kvinnlig rösträtt.
  • Caroline är glad för Nils.
  • Han utbildar sig till lärare.
  • De tränade hunden till perfektion.
  • Barnet fick lego i present.
  • Vi fick femton kronor för boken.
  • Penseln är full av färg.
  • Han skrattade av glädje.
  • Olles fickor är fulla med sand.
  • Ulf blev frisk genom sin vilja att arbeta.
  • John motionerar av hälsoskäl.
  • Olle fick mobilen från Finland i present.
  • Han blev glad av firmans uppgång.
  • Olle fiskar för nöjes skull.
  • De skrek på hjälp i den mörka tunneln.
  • Jag gav henne godis till hennes kalas.
  • Ylva har köpt biljetter till föreställningen.
  • Jill fick en hund till skänks.
  • Bertil vill ha brunsås till köttbullarna.
  • Jag skall köpa något till livs.
  • Man kan få ge upp till femtusen kronor för en bra cykel.
  • Eva skyddar sig mot tjuvar.

Lägg märke till! Här måste "genom" vara en partikel och inte fogeordet: "genom att".

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika orsaksadverbial.

7. Viktiga saker kring handlingen eller tillståndet

"Adverbial" är även en satsdel som beskriver omständigheterna - viktiga saker kring handlingen eller tillståndet.

Omständighets-adverbial

Du kan använda omständighets-adverbial för att beskriva viktiga saker kring handlingen eller tillståndet.

Exempel:

  • De utsatte honom för försäljningstricks utomlands.
  • De var föremål för polisförhör.
  • Hon stickade en tröja av ull.
  • Jag kan bygga ihop två bilar till ett längre fordon med ett högt släp.
  • Hon åker tillsammans med barnen utan bagage.
  • Jag har varit i extas.
  • Barnen var i säkerhet.
  • De är tillsammans.
  • Publiken kom i extas.
  • Han anlände utan sitt bagage.
  • Roger spelar med Tor-Leifs.
  • Jag är i fara.
  • Kan du rösta för mig imorgon?
  • Pär är stor för sin ålder.
  • Hugo pratade med mormor.
  • Vi skrattade åt clownen tillsammans med flickorna.
  • Efter bröllopet var de i ett lyckorus.
  • Han gick om Lasse i bordtennis.
  • Bosse spelar fotboll med barnen.
  • Vi har varit i en jobbig situation.
  • Kan vi flyga med mormor utan barnen?
  • Föreningen var i stora problem.
  • De festade med gänget.
  • Jag vill inte hamna i knipa.
  • Berit pratade länge om vädret med sin mor.
  • Hela klassen var i ett glädjerus.
  • Nils gick med Ture.
  • Man skall hjälpa dem som är i fara.
  • Sture är i knipa.
  • Olle arbetar mer än sin mor.
  • De har tippat mindre än tio gånger.
  • Familjen Jönsson ville bjuda mig på middag.
  • Jag kan väl få fyra bitar av chokladen.
  • Han tog fem ringar av guldet.
  • Olle ledde en debatt om skatter.
  • Pär gick i mål till höga jubelrop.
  • Stina körde slalom till stormande applåder.
  • Harald pratade med Anna om vädret.
  • Han ville inte säga till kocken om det dåliga köttet.
  • Cecilia kommer att känna till allt om hundar.
  • Hans arbete kom föreningen till godo.
  • Huset är till salu.
  • Guldsmeden tillverkade ett smycke av guld.
  • Man kan få ge femtusen kronor för en bra cykel.
  • Vad vill du ha till livs?
  • Moa bjöd på läsk till maten.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika omständighets-adverbial.

8. Någon eller något som utsätts för en omständighet

"Adverbial" är också en satsdel som beskriver någon eller något som utsätts för en omständighet.

Exempel:

  • Det fanns tillräckligt med ost till mössen.
  • Hunden har blivit arg på brevbäraren många gånger.
  • Mjölken räcker till barnen.
  • Värmen var nog för Oskar.
  • Det var för kallt för Olle.
  • Werner var avundsjuk på Pär.
  • Det var varmt för dem.
  • Hon är allt för mig.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd dessa adverbial.

9. Tillståndet hos någon eller något

"Adverbial" är även en satsdel som ytterligare beskriver tillståndet hos någon eller något.

Du använder här satsdelen adverbial för att beskriva tillståndet hos någon eller något. Då används ibland grundformen av verbet tillsammans med "att".

Exempel:

  • Jag har varit beredd att åka.
  • Jag vill att du är rädd om vasen.
  • Olle är sugen på arbete.
  • Stina är snart färdig med läxorna.
  • Han är van att slita.
  • Fredrika är sugen på att festa.
  • Brian är alltid försiktig med pappas dator.
  • Han är inte van att arbeta.
  • Nils är redo för nya utmaningar.
  • Han är klar med sin utbildning.
  • Hon var mogen att gifta sig.
  • Sture blev färdig att sätta igång.
  • Rita är klok nog att resa.
  • Ola är beredd att sticka.
  • Hugo är färdig med läxorna.
  • Barnen är rädda för åskan.
  • Lisa anses duglig att resa.
  • Sture är klar med läxorna.
  • Kalle verkade färdig att skjuta.
  • Nils känner sig redo att åka.
  • Han är bra på att måla.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd dessa adverbial.

10. En längre beskrivning av aktiviteten eller tillståndet

Adverbial är också en satsdel som ger en längre beskrivning av tillståndet hos någon eller något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Lägg märke till! När meningen innehåller en infinitivfras som ett adverbial sätter man satsadverbialet mellan ordet "att" och grundformen av verbet:
Han föredrar att inte ligga och titta på TV.

Exempel:

  • Pär är oförberedd på att skjutsa pojkarna till träningen varje dag.
  • Olle är ovan att sköta grisarna i stallet hela dagen.
  • Lisa var villig att anstränga sig hårt på gymmet.
  • Han har varit van att slita med hästarna och hundarna hela dagen.
  • Jag är beredd att åka hem till honom imorgon.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd dessa adverbial.

11. Bestämmer innehållet i hela kommunikationen

"Adverbial" är även en satsdel som bestämmer innehållet i hela kommunikationen.

Satsadverbial

Du använder satsdelen satsadverbial för att beskriva något som rör innehållet i hela satsen.

Lägg märke till! När meningen innehåller en infinitivfras som ett adverbial - se ovan - sätter man satsadverbialet mellan ordet "att" och grundformen av verbet:
Han föredrar att inte ligga och titta på TV.

Exempel:

  • Du skall inte åka till Malmö.
  • Tyvärr finns det ingen tidning.
  • Naturligtvis får du ta tårta.
  • Jag kan inte åka med dig till Frankrike.
  • Nils ror alltid på helgerna.
  • Han föredrar att inte ligga och titta på TV.
  • Han kommer kanske imorgon.
  • Erik kommer ju till helgen och kan då svara på frågan.
  • Nog vill du vara med på festen?
  • Vi skall väl äta tårta efter middagen.
  • Kan du dricka ur koppen i stället.
  • Jag skall absolut till festen.
  • Han kommer förmodligen imorgon.
  • Du kan alltså inte komma försent fler gånger.
  • Antagligen dyker Ulf upp imorgon.
  • Egentligen är Vera rätt trevlig.
  • Jag vill ej stanna på festen.
  • Mona trodde faktiskt på honom.
  • Vi skall åtminstone dricka kaffe på åsen.
  • Givetvis får ni parkera bredvid oss.
  • Förvisso har jag pengar, men jag vill inte köpa något vid dörren.
  • Jag vill gärna hämta dig.
  • Du får helt enkelt klättra in genom fönstret.
  • I själva verket somnade han tidigt på kvällarna.
  • Cecilia ville ingalunda komma till Skåne i sommar.
  • Du får knappast besöka oss.
  • Han kunde knappt skriva.
  • Fia kan möjligtvis hoppa två meter.
  • Greta vill ogärna gå ut.
  • Det är sannolikt att han är fadern.
  • Tydligen ville Hans åka till Danmark.
  • Är det säkert att du vill skala potatis?
  • Det vet jag verkligen inte.
  • Troligen skall vi till Grekland i sommar.
  • Äntligen är vi klara!
  • Jag vill naturligtvis följa med.
  • Det är just Nils vi vill prata med.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika satsadverbial.

Vilka ord kan bilda adverbial?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen adverbial?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen adverbial:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: De cyklade till Malmö.
  • Huvudord från ordklassen verb: Han är inte van att arbeta.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: Oskar pratade med henne.
  • Beskrivande ord från ordklassen adverb: Stina sjöng vackert .

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen adverbial:

  • Attribut: Han kom till det vackra torpet..
  • Partiklar: Ska ni fika i skogen?.
  • Hjälpande ord: Han har varit van att kunna slita med hästarna och hundarna hela dagen.

Lägg märke till! När adverbialet beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i adverbialet.

Exempel: Han har varit van att slita med hästarna och hundarna hela dagen.

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen adverbial. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Ett adverbial som består av substantiv plus preposition kallas prepositionsadverbial.

Exempel:

  • Olle och Pär vandrade en mil.
  • Kim var försiktig med bilen.
  • Hon bakade hela förmiddagen.
  • Sture var trött på mornarna.
  • Stina är snart färdig med läxorna.
  • Stina är rädd för spindlar.
  • Jag vill att du är rädd om vasen.
  • Kalle klättrade upp i trädet.
  • Yngve är dålig på bordtennis.
  • Penseln är full av färg.
  • Pär kom innan läkaren.
  • Vi kommer att åka till Göteborg.
  • Vattnet räcker till läkarna.
  • Hon åker med barnen.
  • Olle fiskar med kastspö.
  • Brian är alltid försiktig med pappas dator.
  • Jag är i fara.
  • Gregor kom i extas.
  • Eva är klar med sin utbildning.
  • Han anlände utan sitt bagage.
  • Olle fick mobilen från Finland i present.
  • Oskar skrattade av glädje.
  • Barnen är rädda för åskan.
  • Sture är klar med läxorna.
  • Penseln är full av färg.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med huvudord som är substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen adverbial - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Exempel:

  • Hunden är villig att springa.
  • Hon är mogen att gifta sig.
  • Sture blev färdig att sätta igång.
  • Lisa anses duglig nog att kunna resa.
  • Jag är beredd att åka.
  • Han är van att slita.
  • Fredrika är sugen på att festa.
  • Rita är klok nog att resa.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med huvudord som är verb.

Adverbial som beskriver längre tankegångar

När adverbialet beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Han är van att parkera bilarna snyggt framför huset.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande och beskrivande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen - eller beskrivande ord från ordklassen adverb - för att bilda satsdelen adverbial.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel(ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

Exempel på adverbial som är pronomen:

En partikel ingår även i adverbialen.

  • Han pratade med henne.
  • De åkte med honom till Spanien.
  • Maten räckte till oss.
  • Värmen var nog för honom på semestern.
  • Det var för kallt för henne i stugan.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och använd olika pronomen.

Adverb

Exempel på adverbial som är adverb:

  • Olle hämtade hunden igår.
  • Karl sprang väldigt fort.
  • Kan ni cykla snabbt?
  • Frida känner sig lagom utvilad.
  • Hon är ovanligt vacker.
  • Sture var riktigt duktig förra året.
  • Bilen blev fint lackerad.
  • Berit är ganska snygg på fotot.
  • Doris och Pelle blev utomordentligt uppvaktade på bröllopet.
  • Vi går hem.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och använd olika adverb.

Adverbial med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord - från ordklassen substantiv - i satsdelen adverbial.

Ibland ingår även partiklar i satsdelen.

Exempel:

  • Kalle klättrade upp i det stora trädet.
  • Penseln är full av röd, tjock färg.
  • Pär kom före den magre läkaren.
  • Vi kommer att åka till trevliga, gemytliga Göteborg.
  • Vi åt lunch en solig eftermiddag.
  • Jag kan med stor glädje prata med henne.
  • De åkte åttiofem långa mil med tåg.
  • Många blev rika genom en underbar finansuppgång.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial som innehåller beskrivande ord (attribut).

Flera adverbial i meningen

Du kan använda flera adverbial i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Patrik pratar högt och länge.
  • Vi bor på landet samt vid en kyrka.
  • Stina är snart färdig med läxorna men inte med maten.
  • De spelade varken tekniskt eller bra.
  • Familjen är i lyckorus och i extas.
  • Hunden är villig att springa och att leka.
  • Hugo hoppade både högt och säkert.
  • Vill vi planera snabbt eller noggrant?
  • Vilhelm pratade både med mormor och med morfar.
  • Joel gick inte snabbt utan långsamt.
  • Vattnet räcker till oss men inte till dem.
  • Lille Jonas är duktig på att hälsa men inte på att prata.
  • Han är inte van att parkera bilarna snyggt framför huset utan i garaget.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller flera adverbial.

När en hel sats blir ett adverbial

Du kan bilda ett adverbial av en hel sats genom en satsförkortning.

Exempel:

  • När Mats kommit hem från skolan, började han laga middagen.
    Kan ändras till: Hemkommen från skolan började han laga middagen.
  • Utan att föräldrarna visste det, hade barnen en stor fest.
    Kan ändras till: Föräldrarna ovetande hade barnen en stor fest.
  • När taket är målat, blir det fint i rummet.
    Kan ändras till: Med taket målat blir det fint i rummet.
  • När ledaren hade räknats från, var de tio i gruppen.
    Kan ändras till: Ledaren frånräknad var de tio i gruppen.
  • När de hade kommit upp på bergets topp, kunde de se miltals.
    Kan ändras till: Uppkomna på bergets topp kunde de se miltals.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar där du har förvandlat en sats till ett adverbial.

Adverbialet som en hel bisats

Du kan bilda ett adverbial med hjälp av en hel bisats: Alla skrattade, när gubben föll.

Denna bisats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är det ett adverbial.

Här är alltså adverbialet ingen satsdelutan en hel bisats.

Exempel:

  • När hon hade kommit, gick vi hem.
  • Hon kände, hur han kramade henne.
  • Olle gillar, när våren kommer.
  • De undrade, hur hon hade kommit dit.
  • Lisa frågade, vart han skulle gå.
  • Eva grät, då hennes katt blev överkörd.
  • Vi åt middag, när han kom in genom dörren.
  • Hon åkte till Afrika, därför att Pär hade bett henne hjälpa till på sjukhuset.
  • Han fick vänta länge, eftersom bussen var försenad.
  • De tog sig till Paris, genom att Hugo sålde bilen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller en sats som är adverbial till huvudsatsen.

Nu vet du vad ett adverbial är och hur du skall använda det!



Indirekta objekt och adverbial

Vad är skillnaden?

Ibland kan det vara svårt att skilja på indirekta objekt och adverbial, när de består av prepositioner plus ett substantiv.

"Indirekt objekt" är ord som beskriver någon eller något som får eller fråntages något.

Vi gav blommor till mor..
Teaterchefen gav mycket uppmärksamhet till föreställningen.

"Adverbial" är en satsdel som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

Familjen reste till Spanien..
De köpte flera biljetter till föreställningen.

I denna artikel tar vi upp exempel, där det kan vara svårt att se skillnaden på indirekt objekt och adverbial.

Vad är skillnaden på indirekta objekt och adverbial?

Här följer indirekta objekt och adverbial med prepositionerna "till" och "från", för att visa skillnaderna och hur dessa satsdelar används.

"Till" och "från" kan både ingå i indirekt objekt och adverbial.

Det indirekta objektet beskriver någon eller något som får eller fråntages något. Adverbialet beskriver omständigheterna kring handlingen - när, var, hur, varför etc.

Indirekt objekt med "till"

Teaterchefen gav mycket uppmärksamhet "till föreställningen".


I denna mening är "till föreställningen" indirekt objekt, därför att den erhåller uppmärksamhet.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt och "till".

Adverbial med "till"

De köpte flera biljetter "till föreställningen".


I denna mening är "till föreställningen" adverbial, därför att den beskriver en omständighet kring handlingen - varför den görs. Själva föreställningen får eller fråntages inte biljetter.

Föreställningen hade kunnat få dräkter, uppmärksamhet, beröm, skådespelare, kritik, etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och "till".

Indirekt objekt med "från"

Man kan även använda "ifrån".

Rektorn tog bort tid "från idrottslektionen".


I denna mening är "från idrottslektionen" indirekt objekt, därför att den förlorar tid.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt och "från".

Adverbial med "från"

Man kan även använda "ifrån".

Föräldrarna hämtade Nils "från idrottslektionen".


I denna mening är "från idrottslektionen" adverbial, därför att den beskriver en omständighet kring handlingen - var den görs. Naturligtvis förlorar idrottslektionen Nils, men här beskriver man var Nils hämtades.

Idrottslektionen hade kunnat förlora tid, uppmärksamhet, lärare, elever, utrustning etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och "från".

Flera indirekta objekt med "till"

Lägg märke till! Det indirekta objektet är här en helhet som får eller berövas en tillhörande del. Det måste vara en del som ingår i en helhet.

Exempel: Ulla tog bort sladden från TVn. Här är "från Tvn" indirekt objekt eftersom sladden är en del av TVn.

Ulla tog bort plasten från TVn. Här är "från Tvn" adverbial eftersom plasten inte är en del av TVn. "Från TVn" beskriver istället varifrån Ulla tog bort plasten.

Fred har köpt en ny backspegel "till bilen"


I denna mening är "till bilen" indirekt objekt, därför att den får en ny backspegel.

Berit gav en ny glans "till krukan".


I denna mening är "till krukan" indirekt objekt, därför att den får en ny glans.

Xanna letade fram ett nytt handtag "till kylskåpet".


I denna mening är "till kylskåpet" indirekt objekt, därför att det får ett nytt handtag.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt och "till".

Flera adverbial med "till"

De tog faktiskt bilen "till Spanien".


I denna mening är "till Spanien" adverbial, därför att den beskriver en omständighet kring handlingen - var den görs.

Spanien hade kunnat få uppmärksamhet, turister, kritik, beröm, etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Jag vill ha brunsås "till köttbullarna".


I denna mening är "till köttbullarna" adverbial, därför att det beskriver en omständighet kring handlingen - varför personen vill ha brunsås.

Köttbullarna hade kunnat få uppmärksamhet, beröm, kryddor, etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Han bjöd på vin "till maten".


I denna mening är "till maten" adverbial, därför att den beskriver en omständighet kring handlingen - varför den görs. Vin ingår här inte i maten, utan serveras som ett tillbehör.

Maten hade kunnat få uppmärksamhet, kritik, beröm, kryddor, grädde etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och "till".

Flera indirekta objekt med "från"

Man kan även använda "ifrån".

Lägg märke till! Det indirekta objektet är här en helhet som får eller berövas en tillhörande del. Det måste vara en del som ingår i en helhet.

Exempel: Ulla tog bort sladden från TVn. Här är "från Tvn" indirekt objekt eftersom sladden är en del av TVn.

Ulla tog bort plasten från TVn. Här är "från Tvn" adverbial eftersom plasten inte är en del av TVn. "Från TVn" beskriver istället varifrån Ulla tog bort plasten.

Fred stal backspegeln "från bilen".


I denna mening är "från bilen" indirekt objekt, därför att den förlorar en backspegel.

De tog bort verandan "från huset".


I denna mening är "från huset" indirekt objekt, därför att det förlorar en veranda.

Ulla tog papperet "från högen" på bordet.


I denna mening är "från högen" indirekt objekt, därför att den förlorar ett papper.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med indirekta objekt och "från".

Flera adverbial med "från"

Gustav slet bort plasten "från TVn".


I denna mening är "från TVn" adverbial, därför att den beskriver en omständighet kring handlingen - var och varför den görs. Plasten är ingen del av TVn och därför kan "från TVn" inte vara indirekt objekt.

TVn hade kunnat förlora uppmärksamhet, glans, färg, elektronik-komponenter, glaset etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Ulla flyttade glaset "från bordet".


I denna mening är "från bordet" adverbial, därför att det beskriver en omständighet kring handlingen - var den görs. Här beskrivs varifrån Ulla flyttade glaset.

Bordet hade kunnat förlora uppmärksamhet, färg, glans, ben, etc. Då hade du använt indirekt objekt.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och "från".

Fler exempel på indirekta objekt och prepositioner

Prepositionerna kallas satsdelspartiklar i satsläran.

  • Jill gav choklad åt Nils.
  • George gjorde ett dagsverke för bonden.
  • Berit skickade ett brev till Sture.
  • De tog mycket pengar från föreningen.
  • Victor lämnade dräkter åt föreställningen.
  • Nils hämtade brunsås till middagen.
  • Har du haft någon tanke på Ulla nyligen?
  • Kan du räcka tidningen till mig?
  • Vill du köpa mat till hunden?
  • Ta inte maten ifrån honom!
  • Fiskaren sålde fisk till teatersällskapet.
  • Hon stal rosor från trädgården.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt med prepositioner.

Nu vet du mer om skillnaden mellan indirekta objekt och adverbial!



Vad är agent?

Hur använder man den?

Vad är satsdelen agent?

Denna satsdel kallas även agent-adverbial

För att förstå satsdelen agent, måste vi först förstå aktiv och passiv sats. Satsdelen agent förekommer endast i passiva satser tillsammans med ordet "av".

Vad är en passiv sats?

I en passiv sats står predikatet i passiv form och beskriver vad som görs med subjektet.

Bordet har målats av Nils.
Båten drogs upp på land.
Morötterna gillades av Greta.

Du använder vissa ord för att beskriva någon eller något som utför handlingen i en sats. I en passiv sats sätter du dessa ord sist. De bildar då satsdelen agent tillsammans med ordet "av".

Exempel på satsdelen agent:

Stolen blev målad av Sture.
Båten drogs upp på land av medlemmarna.

Exempel på passiva satser:

  • Båten har målats.
  • Badrummet hade städats av mamma.
  • Träden kommer att beskäras av Birgitta.
  • Middagen blir lagad.
  • Disken har diskats.
Övningsuppgift

Skriv ner några passiva satser.

Vad är en aktiv sats?

"Aktiv sats" är en kommunikation som beskriver att någon eller något gör en handling eller befinner sig i ett tillstånd.

Jag målar stolen.
Hon är verkligen söt.

Fler exempel på aktiva satser:

  • Lars sprang fort i skogen.
  • Snart skall vi hämta barnen.
  • Sten byggde staketet.
  • Nils klipper gräset varje dag.
  • I går hyrde vi en film.
  • Han är alldeles lugn.
  • Vem har tagit min bil?
Övningsuppgift

Skriv ner några aktiva satser.

Satsdelar i passiva och aktiva satser

De ord som beskriver någon eller något som utför handlingen i en passiv sats kallas satsdelen agent.

Satsdelen agent förekommer endast i passiva satser, men behöver inte alltid sättas ut.

Aktiv sats

Han öppnar dörren.
subjekt / predikat / direkt objekt.

Passiv sats

Dörren öppnades av honom.
subjekt / predikat / agent.

1. "Agent" är en satsdel som beskriver någon eller något som utför något i en passiv sats.

Bordet har målats av Jill.
Benet grävdes ner av hunden.
Sängen har bäddats av pappa.

2. "Agent" är även ord som beskriver orsaken eller sättet i en passiv sats.

De uppmuntrades av hans vinst på lotto.
Sture stärktes av att motionera.
Pelle byggdes upp av styrketräning.
Olga räddades av traktorn.

3. "Agent" är även en hel tankegång som beskriver orsaken till något i en passiv sats.

Här använder man grundformen av verbet tillsammans med "att"

Stig har knäckts av att måla om hela huset nästan varje sommar.
Föreningen räddades av att sälja mycket Bingolotter till publiken efter varje match.
De förändrades av att städa kiosken före varje hemmamatch.

Sammanfattning av hur agent används

  • 1. Rummet har städats av mamma.

  • 2. Han knäcktes av hennes humör.
  • 2. Ture har stärkts av att jobba.
  • 2. Greta uppmuntrades av hans kram.

  • 3. Johan räddades av att jogga utmed stranden tidigt varje morgon.
Övningsuppgift

Skriv ner vad en satsdelen agent är för något.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd satsdelen agent.

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Någon eller något som utför något i en passiv sats

Agent är ord som beskriver någon eller något som utför något i en passiv sats.

Exempel:

  • Tavlan har målats av Gustav.
  • Bilen tvättas av barnen.
  • Gräset klipptes av mannen.
  • Lägenheten kommer att köpas av direktören.
  • Mattan revs upp av katten.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och beskriv någon eller något som utför något i en passiv sats.

Lägg märke till! Agenten blir subjekt i den aktiva satsen. På så sätt kan du testa om du är på rätt spår. Gör om den passiva satsen till aktiv och se om det stämmer.

Exempel på passiv sats med agent:

Datorn lagades av Olle.

Exempel på samma kommunikation som aktiv sats och nu är agenten subjekt:

Olle lagade datorn.

2. Beskriver orsaken eller sättet i en passiv sats

Agent är även en satsdel som beskriver orsaken eller sättet i en passiv sats.

Exempel:

  • Hilda knäcktes av hans dumma kommentar.
  • Hon uppmuntras av att promenera.
  • Jag stärktes mycket av hård motion.
  • Bilen har förstörts av våldsamma körningar.
  • Jag knäcktes av att motionera.
  • De hade förändrats av att resa.
  • Frida skadades av maskinen på jobbet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och beskriv orsaken till något i en passiv sats.

3. En hel tankegång som beskriver orsaken till något i en passiv sats

Agent är också en hel tankegång som beskriver orsaken till något i en passiv sats.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Berit har stärkts av att träna mycket i skogen efter jobbet.
  • Nils räddades av att lyfta varsamt i trapporna vid olika flyttningar.
  • Jag har förbättrats av att träna extra hemma på matematiken inför alla prov..
  • De chockades av att ramla i det kalla vattnet från båten.
  • Rolf kommer att räddas av att äta ordentlig kost till lunch på jobbet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och beskriv orsaken till något med en hel tankegång i en passiv sats.

Vilka ord kan bilda agent?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen agent?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen agent:

  • Huvudord från ordklassen substantiv: Bilen tvättas av Karl.
  • Huvudord från ordklassen verb: Eva förändrades av att flyga.
  • Ersättande ord från ordklassen pronomen: Hunden har hämtats av dem.

Dessa satsord hjälper till att bilda satsdelen agent:

  • Attribut: Staketet byggdes av den duktige snickaren.
  • Partiklar: Bilen tvättas av Karl.
  • Hjälpande ord: Berit har stärkts av att kunna träna mycket i skogen efter jobbet.

Lägg märke till! När agenten beskriver en längre tankegång, kan den innehålla flera huvudord och satsord från olika ordklasser.

Huvudverb i sin grundform med ordet "att" ingår då alltid i adverbialet.

Exempel: De förändrades av att städa kiosken före varje hemmamatch.

Huvudord från ordklassen substantiv

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen agent - alltid tillsammans med en partikeln "av" och ibland olika beskrivande ord (attribut).

Exempel:

  • Hunden sköttes av Pelle.
  • Huset revs av de duktiga bröderna.
  • Träden kapades av jobbarna.
  • Operationen utfördes av den skicklige läkaren.
  • Brevet skrevs av Pernilla.
  • Bilarna hindrades av vägspärren.
  • Han skadades av raketen.
  • Hon chockades av den dåliga nyheten.
Övningsuppgift

Skriv ner passiva satser med satsdelen agent från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen agent - alltid med ordet "att" och partikeln "av".

Exempel:

  • Jag förändrades av att jogga.
  • Han har räddats av att banta.
  • Eva stärktes av att simma.
  • Företaget sänktes av att spekulera.
  • Hunden chockades av att bada.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner passiva satser med satsdelen agent från ordklassen verb.

Agent som beskriver längre tankegångar

När agenten beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Johan räddades av att jogga utmed stranden tidigt varje morgon.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen agent med flera huvudord som är substantiv och verb.

Ersättande ord

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen agent. Partikeln "av" ingår alltid.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

  • Lampan reparerades av honom.
  • Middagen har lagats av henne.
  • Hon räddades av mig.
  • Jag förstördes av honom .
  • Datorn har fixats av dig .
Övningsuppgift

Skriv ner passiva satser med satsdelen agent från ordklassen pronomen.

Agent med beskrivande ord

Du kan lägga ett eller flera beskrivande ord (attribut) till ditt huvudord i satsdelen. Huvudordet kommer då alltid från ordklassen substantiv.

Partikeln "av" ingår alltid i satsdelen agent.

Exempel:

  • Stolen blev målad av den skicklige hantverkaren.
  • Bröllopet förstördes av hennes avundsjuka på Sofia.
  • Barnen hämtas av den snälla flickan.
  • Festen blev räddad av hennes inköp på morgonen.
  • Gräset klipps av trädgårdsmästare Nils varje dag.
  • En film har hyrts av familjen Larsson.
  • Företagets planer ändrades av hans föredrag om försäljning.
  • Maträtten har förbättrats av den nya senapen på burk.
Övningsuppgift

Skriv ner passiva meningar med satsdelen agent med beskrivande ord.

Flera agenter i meningen

Du kan använda flera agenter i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

  • Huset sköts av både Stina och Petter.
  • Rolf kommer inte att räddas av att äta ordentlig kost till lunch på jobbet utan av att alltid äta nyttigt.
  • Jag förstördes av henne och av Thomas.
  • Bilen lagades av killarna eller av tjejerna på bilverkstaden.
  • Katten matades av hela klassen och av lärarna.
  • De chockades av att ramla i det kalla vattnet från båten och av att sedan inte kunna komma upp.
  • Eva stärktes både av att simma och av att "basta".
  • Företaget sänktes av att spekulera samt av att slösa.
  • Hunden chockades av att bada men inte av att duscha.
  • Videon sågs inte av Ken utan av Ulla.
  • Popcornen gjordes av Victor, Caroline samt av Fredrik.
  • Jag förändrades av att jogga och av att banta.
  • Båten målades varken av Pär eller av Stina.
Övningsuppgift

Skriv ner passiva meningar med flera agenter.

Nu vet du vad satsdelen agent är och kan använda den!



Vad är infinitiv-fraser?

Hur använder man dem?

Vad är infinitiv-fraser?

"Infinitiv-fras" är namn på en kommunikation som beskriver en hel tankegång och alltid består av verbet i sin grundform och ordet "att". Man bildar flera satsdelar med hjälp av infinitiv-fraser.

Jag gillar att jogga tidigt på morgonen.

Ovanstående satsdel - direkt objekt - beskriver en hel tankegång. Den innehåller ord från en rad olika ordklasser och flera huvudord.

En infinitiv-fras kännetecknas av:

  • Ofta börjar infinitiv-frasen med "att" och verbet i sin grundform. Ibland inleds den med en partikel.
  • Den innehåller alltid verbet i sin grundform (infinitiv) med ordet "att".
  • Den beskriver en längre tankegång.
  • Infinitiv-frasen innehåller aldrig ett subjekt. Men kan naturligtvis bilda ett subjekt.
  • Man kan lägga till beskrivningar mellan ordet "att" och verbet i sin grundform. Exempel: Jag tycker om att alltid dricka kaffe efter middagen på kvällen. Denna beskrivning tillhör infinitiv-frasen som här bildar satsdelen direkt objekt.

Lägg märke till!

Ta följande mening som exempel: Han funderade länge på att snabbt sluta med fotboll.

Predikatet "funderade" beskriver handlingen i meningen. Om du skall lägga till ett adverbial - här "länge" - så måste det beskriva "funderade".

Infinitiv-frasen innehåller en hel tankegång: på att snabbt sluta med fotboll. Den beskriver vad någon funderade på och är ett direkt objekt. Du kan lägga till flera beskrivande ord till infinitiv-frasen: på att snabbt sluta spela fotboll med barnen på morgonen.

Exempel på en annan infinitiv-fras: Jag gillar att springa i skogen tidigt på morgonen.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en infinitiv-fras är.

Övningsuppgift

Skriv ner några infinitiv-fraser.

Infinitivfraser med vissa huvudverb

Ibland finns ett huvudord - huvudverb som kräver ett beskrivande ord i infinitivfrasen. Exempel på sådana verb är: "vara", "bliva", "heta", "kallas", "anse", "verka", "tyckas".

Att vara söt är krävande.
Att vara söt = satsdelen subjekt.
Att vara = huvudordet.
Söt = beskrivande satsdelsord.

Beskrivande satsdelsord:

  • Subjekt:
    Att bli skön är inte lätt.
  • Subjektiv predikatsfyllnad:
    Tanken var att verka upptagen.
  • Direkt objekt:
    Berit tycker om att prova kläder .
  • Obj pred fyllnad:
    Ulf ansåg henne vara vacker.
  • Indirekt objekt:
    Lisa spenderade mycket tid på att verka duktig.
  • Adverbial:
    Jag är van att kallas ful.
  • Agent:
    Lisa har stärkts av att vara snygg.

Man kan även använda ett huvudord från ordklassen substantiv som beskrivande vid sådana huvudverb.

Att vara läkare är krävande.
Att vara läkare = satsdelen subjekt.
Att vara = huvudord.
Läkare = beskrivande huvudord.

Beskrivande huvudord:

  • Subjekt:
  • Att bli rektor är inte lätt.
  • Subjektiv predikatsfyllnad:
  • Tanken var att verka vara polis.
  • Direkt objekt:
  • Berit tycker om att studera till lärarinna.
  • Obj pred fyllnad:
  • Ulf ansåg henne vara en duktig flygvärdinna.
  • Indirekt objekt:
  • Lisa spenderade mycket tid på att vara sköterska.
  • Adverbial:
  • Jag är van vid att kallas "trollet".
  • Agent:
  • Lisa har stärkts av att vara sergeant.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med infinitivfraser som innehåller huvudverb som kräver ett beskrivande ord eller ett annat beskrivande huvudord.

Infinitiv-fraser i de olika satsdelarna

Subjekt

Subjekt är en satsdel som ger en längre beskrivning av handling eller tillstånd som någon kommenterar.

Att se film flera gånger i veckan är trevligt.

Att bo vid en starkt trafikerad gata i stan borde vara förbjudet.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Att se någon i ögonen är en fördel.
  • Att vara duktig i badminton har varit kul!
  • Att ha ont i ryggen är smärtsamt.
  • Att motionera hårt utomhus i kylan anses jobbigt.
  • Att jobba på och göra klart huset kommer att bli nödvändigt.
  • Att städa rum på natten var en dålig idé.
  • Att ge hundarna vatten och rasta dem på morgnarna är tråkigt.
  • Att lämna tre stora kor ensamma i hagen utan något vatten verkar ansvarslöst.
  • Att hitta en lösning blir nog inte lätt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd subjekt som beskriver en hel idé angående något.

Subjektiv predikatsfyllnad

Subjektiv predikatsfyllnad kan beskriva innehållet i en längre tanke om något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Min idé är att städa rum och toaletten innan lunch.
  • Planen var att rensa kyl och frys innan Spanienresan.
  • Tanken var att åka iväg innan mormors ankomst.
  • Problemet kommer att bli att hinna måla hela huset före regnvädret.
  • Svårigheten blir att hitta någon att gifta sig med under semestern.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

Subjektiv predikatsfyllnad är också en satsdel som beskriver en hel tankegång angående något som någon eller något har blivit utsatt för i en passiv sats.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Planen var att lämna barnen på dagis innan jobbet.
  • Tanken blev att filma ön innan sommaren.
  • Hans föredrag kallades att inse begränsningarna med elbilar på landet.
  • Hela idén var att träna mycket med boll i skogen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med subjektiv predikatsfyllnader enligt ovan.

Direkt objekt

Satsdelen direkt objekt kan även beskriva en längre tanke eller idé, som någon har en synpunkt på eller som handlingen gäller.

Det direkta objektet inleds av en partikel eller ordet "att". Verbet står alltid i sin grundform.

Satsdelen består av en infinitivfras, eftersom verbet står i sin infinitivform.

  • Vi ser framemot att rida ensamma och att fiska mycket.
  • Jag älskar att träna mycket på gym.
  • John tycker om att sova länge på mornarna.
  • Olle funderade på att byta jobb nästa år.
  • Eva hotar att lämna honom efter sommaren innan skolstarten.
  • Han föredrar att ligga och att titta på TV.
  • Berit samtyckte till att resa till Stockholm till hösten.
  • Lisa vägrade att stanna uppe längre med barnen.
  • Olle gillar att bada och att sola mycket.

Jag gillar att cykla fort och att jogga tidigt på morgonen med mina trevliga grannar utan barnen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika direkta objekt enligt exemplen ovan.

När den direkta objektet beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Hon funderade på att börja studera biologi till hösten.

Det kan då finnas flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Fler exempel:

  • Jag gillar att spela piano högt och länge på kvällarna.
  • Lisa satsar på att bli barnläkare på sjukhuset.
  • Karl och Stina uppskattar att gå en promenad på morgonen vid sjön.
  • Hon tycker mycket om att köra bil alldeles själv längs kusten.
  • Vera uppskattar att skriva långa brev till sina gamla vänner i Frankrike.
  • Lisa övervägde att göra slut med Pär i morgon under festen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar, använd infinitivfraser, och bilda satsdelen direkt objekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Objektiv predikatsfyllnad

Objektiv predikatsfyllnad är en satsdel som beskriver en längre tankegång kring ett tillstånd eller aktivitet som någon eller något utsätts för.

Här inleds den objektiva predikatsfyllnaden av ordet "att" och verbet i sin grundform.

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

  • Lisa fick honom att komma hem tidigt varje kväll.
  • Jag fick honom att lämna tillbaka sina skidor till affären.
  • Pelle utsåg mig till att ta reda på mer om företagets ekonomi.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med objektiva predikatsfyllnader enligt ovan.

Indirekt objekt

Indirekt objekt är också en satsdel som beskriver en hel tankegång kring aktiviteter och tillstånd. Dessa aktiviteter eller tillstånd får eller berövas något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Han ville ge mer uppmärksamhet åt att komma hem tidigare på kvällarna.
  • De hade inte en tanke på att åka till stugan tidigt nästa morgon.
  • Stina har gett mycket tid åt att motionera mycket på gymmet på helgerna.
  • Berit gav upp tanken på att sponsra Jills studier i Spanien.
  • Olle ger verkligen energi till att renovera den gamla motorcykeln i garaget.
  • Ulla lägger pengar på att åka den nya färjan till Finland varje månad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd indirekta objekt enligt ovan.

Adverbial

Adverbial är en satsdel som ger en längre beskrivning av aktiviteten eller tillståndet hos någon eller något.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Pär är oförberedd på att skjutsa pojkarna till träningen varje dag.
  • Olle är ovan att sköta grisarna i stallet hela dagen.
  • Lisa var villig att anstränga sig hårt på gymmet.
  • Han har varit van att slita med hästarna och hundarna hela dagen.
  • Jag är beredd att åka hem till honom imorgon.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd dessa adverbial.

Agent

Agent kan vara en hel tankegång som beskriver orsaken till något i en passiv sats.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att" och partikeln "av".

Satsdelen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Berit har stärkts av att träna mycket i skogen efter jobbet.
  • Nils räddades av att lyfta varsamt i trapporna vid olika flyttningar.
  • Jag har förbättrats av att träna extra hemma på matematiken inför alla prov..
  • De chockades av att ramla i det kalla vattnet från båten.
  • Rolf kommer att räddas av att äta ordentlig kost till lunch på jobbet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och beskriv orsaken till något med en hel tankegång i en passiv sats.

Attribut

Attribut kan vara en hel tankegång, som beskriver ett huvudord.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Attributet består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Exempel:

  • Risken att göra bankärenden tidigt på morgonen innan gryningen är betydande.
  • Jag gillar chansen att kunna rida tidigt på morgonen vid stranden.
  • Petter förundrades över deras kunskap att måla naturligt vid ljusstakar utan ytterligare ljuskällor.
  • Hon lade mycket pengar på att öka barnens förmåga att dansa och sjunga spontant vid festliga tillfällen.
  • Skickligheten i att föra böcker och att få alla konton i bokföringen att stämma är kraftigt underskattad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd attribut som infinitivfraser.

Nu vet du vad infinitivfraser är och kan använda dem!



Sammanfattning av satsdelarna

På vilka olika sätt används satsdelarna?

Här följer en beskrivning av hur de olika satsdelarna används i svenska språket. Hoppas du har nytta av att se det sammanfattat så här.

Siffrorna anger de olika definitionerna på satsdelen - se de olika artiklarna om de olika satsdelarna.

Subjekt

  • 1. Sture simmar snabbt.
  • 1. Boris är trött.
  • 1. Brun duger till oss.
  • 1. Oskar hämtade barnen själv.

  • 2. Det regnar på Gotland.
  • 2. Det ringer på dörren .
  • 2. Det snöar på vintern .

  • 3. Att jogga är nyttigt.
  • 3. Att vara glad är positivt.
  • 3. Motion är nyttigt för hälsan.
  • 3. Konst har alltid muntrat upp mig.

  • 4. Att städa sitt rum på kvällen är trist.

  • 5. Lägenheten målades snabbt på helgen.
  • 5. Utomhusaktiviteterna planerades av fröknarna.

Predikat

  • 1. Jag springer ofta till skolan.
  • 2. Bosse har varit mycket trött.

Subjektiv predikatsfyllnad

  • 1. Stina är trevlig.
  • 1. Sture har varit läkare tidigare.
  • 1. Hugo är tränad.
  • 1. Ewa gick ensam till festen.
  • 1. De brukade träna själva.

  • 2. Huset målas rött.
  • 2. Bilen tycks ha blivit vaxad.
  • 2. Han utsågs till kapten.

  • 3. Tanken var att smita.
  • 3. Problemet var studierna.

  • 4. Planen är att åka iväg före mormors ankomst.
  • 4. Oskars idé var att säga upp sitt jobb i Malmö.

  • 5. Pojken föreföll att studera.
  • 5. Lisa utsågs till att vara värdinna .

  • 6. Mannen verkade begå misstag på sitt arbete före frukost.

Direkt objekt

  • 1. Greta klipper gräset.
  • 1. Han skyddar sig mot tjuvar.

  • 2. Ge honom fjärrkontrollen!
  • 3. Alla barn älskar glass.

  • 4. Berit tycker om att läsa.
  • 4. Alla barn gillar lekar.
  • 4. Hon avskyr att springa.

  • 5. Familjen föredrar att städa huset tidigt på lördagsmorgonen.

Objektiv predikatsfyllnad

  • 1. Han gjorde Kalle ledsen.
  • 1. De valde henne till lucia.
  • 1. Konsulten tog företaget till välstånd.

  • 2. Ulf ansåg Stina vara vacker.

  • 3. De fick honom att bada.
  • 3. Kläderna förvandlade henne till en skönhet .

  • 4. Eva utsåg henne till att måla stugan innan semestern.

Indirekt objekt

  • 1. Farmor har gett godis till barnen.
  • 1. Hon tog paketet från Lisa.

  • 2. Pär tog bort ramen från tavlan.
  • 2. Vi har köpt nya plantor till trädgården.

  • 3. Lisa spenderade mycket tid på att läsa.
  • 3. Gustav slog bort tanken på motion.

  • 4. Jakob ägnade många tankar åt att lösa det allvarliga problemet med företagets finanser.
  • 4. Pelle har tagit bort uppmärksamheten från att läsa ryska på kvällstid.

Adverbial

  • 1. Eva kom hem till oss i förra veckan.

  • 2. De byggde hus vid stranden.
  • 2. Barnen fick en julklapp av farmor.
  • 2. Ulla har fått många brev från Olle.

  • 3. Han körde hem fort.
  • 4. Frida kan lyfta 15 kilo.
  • 5. Hunden springer relativt fort.
  • 6. Iris grät av lycka på bröllopet.

  • 7. Lars fixade gräsmattan med hjälp av Hugo.
  • 7. Familjen är i lyckorus.
  • 7. Jill har fått en kaka av Nils.

  • 8. Maten räckte till gästerna.
  • 8. Jag är sur på Greta.

  • 9. Lille Jonas är duktig på att hälsa.
  • 9. Oskar är redo för sitt nya arbete.
  • 9. Kim var försiktig med bilen.

  • 10. Han är van att parkera bilarna snyggt framför huset.

  • 11. Jag gillar att snabbt åka runt med min pappas bil.
  • 11. Du får inte låna traktorn.

Agent

  • 1. Rummet har städats av mamma.

  • 2. Han knäcktes av hennes humör.
  • 2. Ture har stärkts av att jobba.
  • 2. Greta uppmuntrades av hans kram.

  • 3. Johan räddades av att jogga utmed stranden tidigt varje morgon.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och träna på de olika användningarna av satsdelarna.

Nu kan du användningen av alla satsdelarna!



Huvudord i de olika satsdelarna

Hur använder man dem?

"Huvudord" är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man alltid lägga hjälpande eller beskrivande ord.

Jag skall hämta den snygga bilen.

Till huvudordet kan man lägga beskrivande ord, som t.ex. liten, söt, bredbent, röd och leende.

Sådana beskrivande ord till huvudordet kallas "attribut". De kan stå framför eller bakom huvudordet.

Till huvudordet kan man även lägga hjälpande ord som t.ex. har, hade, skulle, bör och måste.

Han hade diskat när vi kom.

Huvudorden hämtar man från ordklasserna substantiv och verb.


Substantiv: Den söta flickan kom till festen.

Huvudverb: Han hade jagat älg förut.

Huvudord i de olika satsdelarna

Nedan följer en beskrivning av hur huvudordet fungerar och används i de olika satsdelarna.

Huvudord i satsdelen subjekt

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen subjekt - ibland tillsammans med olika beskrivande ord (attribut).

Substantiv:

  • Kalle ritar fint.
  • Den stora traktorn kör fort på vägen.
  • Ulla stickar en tröja.
  • Motorcykeln kom mot mig.
  • Den svarta katten jamar högt.
  • Prästkragarna står fint i hagen.
  • Ärlighet lönar sig i längden.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller satsdelen subjekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen subjekt - alltid med ordet "att".

Huvudverb:

  • Att motionera är alltid skönt.
  • Att prata lönar sig alltid.
  • Att städa behövs nu.
  • Att fika är alltid gott.
  • Att kunna stava krävs i skolan.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller satsdelen subjekt med huvudord från ordklassen verb.

Subjekt som beskriver längre tankegångar

När subjektet beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Att gömma den gröna filten från mormor under bilresan till Tyskland var en bra idé.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen predikat

Huvudordet i ett predikat är alltid huvudverbet. Detta kan ha hjälpande ord till sig - de olika hjälpverben.
Jag borde ha öppnat grinden till korna.

Till huvudordet kan även höra olika partiklar.
Han tyckte mycket om henne.

Det kan finnas två huvudord i ett predikat:
När skall vi börja cykla?

Exempel på huvudord-huvudverb i olika predikat:

  • Jag kommer att hjälpa dig senare.
  • Eva skulle ha badat om det gick.
  • Vi har fått fiska mycket i sommar.
  • Han kan springa långt.
  • Ulf vill städa huset.

Läs mer här om huvudverb och hjälpverb.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med olika predikat och markera huvudorden.

Huvudord i satsdelen subjektiv predikatsfyllnad

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut).

Substantiv:

  • Hon är en duktig frisörska.
  • Hunden heter Pär.
  • Nils kallas för snickaren.
  • Lisa vill bli läkare.
  • Hildur utsågs till diskare.
  • Stens pappa är en sträng domare i matchen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad - alltid med ordet "att".

Huvudverb i sin grundform:

  • Din uppgift är att vakta.
  • Peter valdes till att handla.
  • Konsten är att sköta sig.
  • Johans idé var att motionera.
  • Hennes uppgift blev att diska.
  • Ditt uppdrag blir att städa.
  • Hans mål var att lyckas.
  • Olles tanke är att flytta.
  • Han utnämndes till att vakta.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen verb.

Subjektiv predikatsfyllnad som beskriver längre tankegångar

När den subjektiva predikatsfyllnaden beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Idén var att springa undan korna och fåren på vandringen över bergen. Peter valdes till att begränsa användningen av bekämpningsmedel i skogen.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen direkt objekt

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen direkt objekt. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Substantiv:

  • De sprängde klippan.
  • Vi plockar vackra blommor.
  • Han rensade trädgården.
  • Olle renoverar den gamla lägenheten.
  • Håkan grubblar över framtiden.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen direkt objekt - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Huvudverb:

  • Han tycker om att arbeta.
  • George tyckte om att cykla.
  • Yngve gillade att dansa.
  • Han gillar att arbeta.
  • Han funderar på att sova.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med huvudord från ordklassen verb.

Direkta objekt som beskriver längre tankegångar

När det direkta objektet beskriver längre tankegångar, kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Hon funderade på att börja studera biologi till hösten.

Det kan då finnas flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Fler exempel:

  • Jag gillar att spela piano högt och länge på kvällarna.
  • Lisa satsar på att bli barnläkare på sjukhuset.
  • Karl och Stina uppskattar att gå en promenad på morgonen vid sjön.
  • Hon tycker mycket om att köra bil alldeles själv längs kusten.
  • Vera uppskattar att skriva långa brev till sina gamla vänner i Frankrike.
  • Lisa funderade på att göra slut med Pär i morgon under festen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar, använd infinitivfraser, och bilda satsdelen direkt objekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen objektiv predikatsfyllnad

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" tillsammans med andra ord, som beskriver tillståndet.

Exempel:

  • Styrelsen utnämnde honom till borgmästare.
  • De valde henne till lucia.
  • Berit kommer att anse honom vara en bra lärare.
  • Vi utsåg honom till ledare.
  • De nya kläderna förvandlade henne till en skönhet.
  • Olof ansåg henne vara en lämplig brud.
  • Fredrik gjorde träffen till en fest.
  • Föräldrarna döpte sin son till Nils.
  • De kallade honom Nisse .
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen objektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad – ibland med ordet "att".

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" - utan "att" - i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" (utan "att") tillsammans med andra ord, som beskriver tillståndet.

Exempel:

  • Sture ansåg henne vara duktig .
  • Ulla fick mig att motionera.
  • Vi ansåg henne vara mager .
  • Jag fick Karl att komma.
  • Ivan fick hunden att apportera.
  • Hilda utsåg henne till att shoppa.
  • Oskar har ansett skolan vara givande .

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen objektiv predikatsfyllnad med huvudord från ordklassen verb.

Objektiv predikatsfyllnad som beskriver längre tankegångar

När den objektiva predikatsfyllnaden beskriver längre tankegångar, kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Pelle fick mig att ta reda på mer om företagets ekonomi.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen indirekt objekt

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen indirekt objekt. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Substantiv:

  • Vi gav Karl en blomma.
  • De vägrade Olle biljetter till föreställningen.
  • Barnen säljer Bingolotter åt föreningen.
  • Sten gav pengar till organisationen.
  • Lotta sjöng en visa vackert för mormor.
  • Gustav tog pengar från kassan.
  • Han gav vatten till löparen.
  • Vi måste ge julklappen till Björn.
  • Pär belönar Nils med en bok.
  • Nu skall vi gå och ge bröd till änderna.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen indirekt objekt med huvudord från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen indirekt objekt - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Huvudverb:

  • Ge inte någon energi åt att sörja!
  • Han gav mycket uppmärksamhet åt att duscha.
  • Lisa har verkligen lagt tid på att motionera.
  • Pär gav inte en tanke åt att banta.
  • De ger sitt engagemang åt att expandera.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen indirekt objekt med huvudord från ordklassen verb.

Indirekta objekt som beskriver längre tankegångar

När det indirekta objektet beskriver längre tankegångar kan du använda flera satsord från olika ordklasser.

Gustav ägnar mycket tid åt att styrketräna speciella muskler nere på stranden..

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen indirekt objekt med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen adverbial

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen adverbial. Ibland ingår ett beskrivande ord (attribut) och en partikel.

Substantiv:

  • Olle och Pär vandrade en mil.
  • Hon bakade hela förmiddagen.
  • Sture var trött på mornarna.
  • Stina är snart färdig med läxorna.
  • Kalle klättrade upp i trädet.
  • Yngve är dålig på bordtennis.
  • Penseln är full av grön färg.
  • Pär kom före läkaren.
  • Vi kommer att åka till Göteborg.
  • Vattnet räcker till läkarna.
  • Hon åker med barnen.
  • Olle fiskar med kastspö.
  • Jag är i fara.
  • Gregor kom i extas.
  • Eva är klar med sin utbildning.
  • Han anlände utan sitt bagage.
  • Olle fick mobilen från Finland i present.
  • Oskar skrattade av glädje.
  • Sture är klar med de svåra läxorna.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med huvudord som är substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen adverbial - alltid med ordet "att" - ibland tillsammans med en partikel.

Exempel:

  • Hunden är villig att springa.
  • Hon är mogen att gifta sig.
  • Sture blev färdig att sätta igång.
  • Lisa anses duglig nog att kunna resa.
  • Jag är beredd att åka.
  • Han är van att slita.
  • Fredrika är sugen på att festa.
  • Rita är klok nog att motionera .

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med huvudord som är verb.

Adverbial som beskriver längre tankegångar

När adverbialet beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Han är van att parkera bilarna snyggt framför huset.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen adverbial med flera huvudord som är substantiv och verb.

Huvudord i satsdelen agent

Huvudord från ordklassen substantiv kan bilda satsdelen agent - alltid tillsammans med en partikeln "av" och ibland olika beskrivande ord (attribut).

Substantiv:

  • Hunden sköttes av Pelle.
  • I går revs huset av bröderna.
  • Träden kapades av jobbarna.
  • Den stora operationen utfördes av läkaren.
  • Brevet skrevs av Pernilla.
  • Bilarna hindrades av vägspärren.
  • Han skadades av raketen.
  • Naturligtvis chockades hon av nyheten.
Övningsuppgift

Skriv ner passiva satser med satsdelen agent från ordklassen substantiv.

Huvudverb i sin grundform

Huvudord från ordklassen verb kan bilda satsdelen agent - alltid med ordet "att" och partikeln "av".

Huvudverb:

  • Jag förändrades av att jogga.
  • Han har räddats av att banta.
  • Eva stärktes av att simma.
  • Jag knäcktes av att motionera.
  • Företaget sänktes av att spekulera.
  • Hunden chockades av att bada.

"Att" tillhör den grundläggande verbformen.

Övningsuppgift

Skriv ner passiva satser med satsdelen agent från ordklassen verb.

Agent som beskriver längre tankegångar

När agenten beskriver längre tankegångar kan man använda flera satsord från olika ordklasser.

Johan räddades av att jogga utmed stranden tidigt varje morgon.

Det finns då flera huvudord i satsdelen från ordklasserna substantiv och verb (huvudverbet i sin grundform).

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen agent med flera huvudord som är substantiv och verb.

Flera huvudord i en satsdel

Ibland kan en satsdel innehålla flera huvudord.

Med bindeord

Huvudord i en satsdel kan bindas ihop med olika bindeord.

Pär, Kalle och Oskar skall åka och bada.

Utan bindeord

Det kan finnas flera huvudord i en satsdel utan bindeord.

Jag gillar att spela piano.

Genom att lägga till hjälpande ord eller beskrivande ord från ordklassen adjektiv, så kan du se vilka ord som är huvudord.

Jag gillar att kunna spela på det fina pianot.

Lisa jobbar på att bli en duktig läkare.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med flera huvudord i en satsdel.

Vid satsförkortning

Ibland förkortar man kommunikationer när man pratar med människor, då kan du få flera huvudord i en sats utan bindeord.

Exempel:

Två fullständiga satser:
Ulf ansåg, att hon var vacker.
En sats med direkt objekt (henne) och objektiv predikatsfyllnad:
Ulf ansåg henne vara vacker.

Två fullständiga satser:
Tore ansåg, att hyran var hög.
En sats med direkt objekt (hyran) och objektiv predikatsfyllnad:
Tore ansåg hyran vara hög.

Fler exempel:

  • Vi såg inte, att fågeln kom.
    Vi såg inte fågeln komma.
  • Kan du känna, hur kylan ökar?
    Kan du känna kylan öka?
  • Han upplevde, hur spänningen steg.
    Han upplevde spänningen stiga.
  • Vi hörde, när Gustav ramlade.
    Vi hörde Gustav ramla.
  • De kände, när bilen fick en sladd.
    De kände bilen sladda.

Genom att lägga till hjälpande ord eller beskrivande ord från ordklassen adjektiv, så kan du se vilka ord som är huvudord.

Vi kände bilen få punktering.

Vi kände att den röda bilen hade fått en omfattande punktering.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar som är satsförkortningar och har flera huvudord i en satsdel.

Nu vet du vad ett huvudord är och hur det fungerar och används i de olika satsdelarna!



Satsdelsord i satsdelarna

Hur använder man dem?

"Satsdelsord" – ersättande eller beskrivande ord som ensamma eller tillsammans med andra ord bildar en satsdel. Satsdelsord kan inte ha hjälpande ord till sig.

Johan springer fort.
Eva är söt.
Gav du boken till dem?
Sju räcker till oss!
Hon uppmanades att klä sig snyggt.

Man kan ej lägga något hjälpande ord till satsdelsordet.

För det mesta kan inte satsdelsordet ha något beskrivande ord (attribut) till sig, men i vissa fall kan attribut (räkneord) beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt. "Två" är ett attribut som beskriver satsdelsordet "dem". "Av" är en partikel i attributen.

Satsdelsord kan beskrivas av adverbial

Man kan för det mesta ej lägga beskrivande ord till satsdelsordet. Satsdelen adverbial kan dock beskriva satsdelen som satsdelsordet ingår i.

Exempel:

Adverbialet är markerat.

  • Hon uppmanades att klä sig väldigt snyggt.
  • Sture gick oerhört fort.
  • Eva är mycket söt.
  • Båten är lagom stor.
  • Rummet var bra städat.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och beskriv satsdelsord med adverbial

Satsdelsord i de olika satsdelarna

Nedan följer en beskrivning av hur satsdelsordet fungerar och används i de olika satsdelarna.

Satsdelsord i satsdelen subjekt

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen – eller beskrivande ord från ordklasserna räkneord, adjektiv, adverb, adjektiv eller verb (i sin participform) – för att bilda satsdelen subjekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

  • Han ville ha mer mjölk.
  • Han frågade vem som hade matat katten.
  • De visste inte var bion låg.
  • Vem tar hand om disken?
  • Ivar åkte till sommarstugan, som blivit renoverad.
  • Det haglade mycket i förra veckan.
  • Jag vill ha godis.
  • Hon kammar håret i köket.
  • Vilka renoverade sommarstugan?
  • Ulf hämtade bilen, som var nytvättad.
  • Den finns i kökshyllan!
  • Det regnade i går.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika pronomen.

Verb i sin participform

  • Målad blir bäst.
  • Rengjord är mest hygienisk.
  • Rödmålad har varit snyggast.
  • Skalade kommer att bli bäst.
  • Tvättade blir nog bra.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika verb i participform.

Räkneord

  • Hundratusen går arbetslösa.
  • Femton räcker för mig.
  • Tre kommer imorgon.
  • Sju skall åka bort.
  • Arton åker till badhuset.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika räkneord.

Adjektiv

  • Brunt blir bäst i hallen.
  • Rött är färgen för stugan.
  • Gult blir fantastiskt!
  • Sött är inget för mig.
  • Salt är gott!
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika adjektiv.

Adverb

  • Hemma kommer att bli bäst.
  • Igår var fantastisk.
  • Borta är bra.
  • Dagligen kommer att bli underbart.
  • Slarvigt duger inte.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjekt med olika adverb.

Satsdelsord i satsdelen subjektiv predikatsfyllnad

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen – eller beskrivande ord från ordklasserna adjektiv eller verb (i sin participform) – för att bilda satsdelen subjektiv predikatsfyllnad.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Pronomen

  • Boken är hennes.
  • Den svarta jackan är hans.
  • Cyklarna var deras.
  • Filmerna där borta blir dina.
  • Sockorna är nu mina.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika pronomen.

Verb i participform

  • Huset är målat.
  • Bilen blev städad igår.
  • Bordet verkar vara torkat.
  • Hästen tycks vara ryktad.
  • Båten har blivit tvättad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika verb i participform.

Adjektiv

  • Bordet är snyggt.
  • Provet verkar lätt.
  • Staketet målas svart.
  • Flickan var vacker.
  • Målningen blev fin.
  • Hunden är långhårig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda subjektiv predikatsfyllnad med olika adjektiv.

Satsdelsord i satsdelen direkt objekt

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen direkt objekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på direkta objekt som är pronomen:

  • Har ni tackat honom?
  • Kan du sätta dig?
  • Han skällde ut dem.
  • Glöm inte att raka dig.
  • Vill du berätta för publiken vad du har fått.
  • Nu är det dags att tvätta den.
  • Kan du raka mig?
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med pronomen.

Pronomen tillsammans med reflexiva verb

När du har ett reflexivt verb, har du alltid ett pronomen som blir ett direkt objekt.

"Reflexiva verb" fungerar tillsammans med ett pronomen och beskriver en handling, som påverkar någon eller något som har utfört den.

  • Det gäller att tvätta sig.
  • Kan du sätta dig?
  • Han ville inte anstränga sig.
  • Landet ville inte försvara sig.
  • Barnen brukade slå sig på dagis.
  • Vi skadade oss på båten.
  • Glöm inte att raka dig.
  • Jag ville inte anstränga mig.
  • De har skyddat sig mot stormen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen direkt objekt med reflexiva verb och pronomen.

Satsdelsord i satsdelen objektiv predikatsfyllnad

Man kan använda beskrivande ord från ordklassen adjektiv eller verb i participform, för att bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" tillsammans med andra satsdelsord, som beskriver tillståndet.

Exempel på objektiv predikatsfyllnader som är adjektiv:

  • Han gjorde henne ledsen.
  • Vi har ansett huset vara snyggt.
  • Vi målade båten grön.
  • De skurade golvet rent.
  • Har ni putsat spisen blank?
  • Hon gjorde mig glad.
  • Vi ville göra bröllopstårtan stilig.
  • Ulla och Stina skall göra båten fin.
  • Frida gjorde Hugo lycklig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda satsdelen objektiv predikatsfyllnad med hjälp av adjektiv.

Verb i participform

Objektiv predikatsfyllnad kan även bildas av verb i participform. Detta gäller t.ex när predikatet är "anse" och "få".

Lägg märke till! När predikatets huvudverb är "anse" används ibland huvudverbet "vara" i den objektiva predikatsfyllnaden. Då står verbet "vara" tillsammans med andra satsdelsord, som beskriver tillståndet.

Exempel:

  • Han fick henne avskedad.
  • Joel har ansett sin far vara härdad.
  • De ansåg huset städat.
  • De har fått Knut vald.
  • Han ansåg bilen vara rengjord.
  • Hon ansåg silvret vara putsat.
  • Yngve anser tallrikarna vara diskade.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda objektiv predikatsfyllnad med olika verb i sin participform.

Satsdelsord i satsdelen indirekt objekt

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen indirekt objekt.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på indirekta objekt som är pronomen:

  • Visa dem din nya bil.
  • Berätta en saga för oss!
  • Stig gav mycket uppmärksamhet åt det (föredraget).
  • Ivar tog hunden från dem.
  • Hugo ville visa honom parken.
  • Han tog vatten från den (källan).
  • Jag köpte mig ett hus.
  • Inga tog på dem vantarna .
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bilda indirekta objekt med olika pronomen.

Satsdelsord i satsdelen adverbial

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen - eller beskrivande ord från ordklassen adverb - för att bilda satsdelen adverbial.

Ersättande och beskrivande ord, som ensamma kan bilda en satsdel (ibland ingår en partikel), kallar jag satsdelsord.

Exempel på adverbial som är pronomen:

  • Han pratade med henne.
  • De åkte med honom till Spanien.
  • Maten räckte till oss.
  • Värmen var nog för honom på semestern.
  • Det var för kallt för henne i stugan.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och använd olika pronomen.

Adverb

Exempel på adverbial som är adverb:

  • Olle hämtade hunden igår.
  • Karl sprang väldigt fort.
  • Kan ni cykla snabbt?
  • Frida känner sig lagom utvilad.
  • Hon är ovanligt vacker.
  • Sture var riktigt duktig förra året.
  • Bilen blev fint lackerad.
  • Berit är ganska snygg på fotot.
  • Doris och Pelle blev utomordentligt uppvaktade på bröllopet.
  • Vi går hem.

Exemplen kan även innehålla andra sorters adverbial.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med adverbial och använd olika adverb.

Satsdelsord i satsdelen agent

Man kan använda ersättningsord från ordklassen pronomen för att bilda satsdelen agent. Partikeln "av" ingår alltid och hjälper till.

Ersättande och beskrivande ord, som kan bilda en satsdel, kallar jag satsdelsord.

Pronomen

  • Lampan reparerades av honom.
  • Middagen har lagats av henne.
  • Hon räddades av mig.
  • Jag förstördes av henne.
  • Datorn har fixats av dem .
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med satsdelen agent från ordklassen pronomen.

Nu vet du vad ett satsdelsord är och hur det fungerar i de olika satsdelarna!



En sammanfattning av attribut

Hur använder man dem?

"Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord.

Det var en liten, söt flicka!

Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man lägga hjälpande eller beskrivande ord.

Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen.

Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel.

Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv.

I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt.


En sammanfattning av attribut

Här följer en enkel och klar sammanfattning av de olika attribut som finns, och hur de fungerar tillsammans med andra satsdelar och satsord.

Meningarna kan även innehålla andra sorters attribut.

Han gav flickan en "röd" boll.

Ordet "röd" tillhör ordklassen adjektiv, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med orden "en" och "boll". Huvudordet i satsdelen är "boll".

Vi föredrar resor "utomlands".

Ordet "utomlands" tillhör ordklassen adverb, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med substantivet "resor". Huvudordet i satsdelen är "resor".

Risken "att gå ut" har ökat.

Orden "att gå" tillhör ordklassen verb – "ut" tillhör ordklassen adverb och är en verbpartikel. "Att gå ut" är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "risken". Huvudordet i satsdelen är "risken".

Jag vill inte ta chansen "att gifta mig".

Orden "att gifta" tillhör ordklassen verb – "mig" tillhör ordklassen pronomen och är en verbpartikel. "Att gifta mig" är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med substantivet "chansen". Huvudordet i satsdelen är "chansen".

Det är bra att man har kunskapen "att läsa".

Orden "att läsa" tillhör ordklassen verb i grundform, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med substantivet "kunskapen". Huvudordet i satsdelen är "kunskapen".

"Det" stora trädet har växt mycket.

Ordet "det" är bestämd fristående artikel, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med orden "stora" och "trädet". Huvudordet i satsdelen är "trädet".

"En" snigel kröp in i trädgården.

Ordet "en" är obestämd artikel, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "snigel". Huvudordet i satsdelen är "snigel".

Oskar mötte en "leende" flicka på festen.

Ordet "leende" tillhör ordklassen verb i presens-particip, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med orden "en" och "flicka". Huvudordet i satsdelen är "flicka".

Kan du ge mig en "struken" skjorta?

Ordet "struken" tillhör ordklassen verb i perfekt-particip, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med orden "en" och "skjorta". Huvudordet i satsdelen är "skjorta".

"Hennes" hus är finast i byn.

Ordet "hennes" tillhör ordklassen pronomen, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "hus". Huvudordet i satsdelen är "hus".

"Tre" barn ville vara med och hoppa rep.

Ordet "tre" tillhör ordklassen räkneord, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "barn". Huvudordet i satsdelen är "barn".

"Fem av" eleverna ville spela fotboll.

Ordet "fem" tillhör ordklassen räkneord, "av" är en preposition och kallas partikel i satsläran. "Fem av" är attribut till "eleverna", som är ett substantiv. "Fem av eleverna" bildar satsdelen subjekt. Huvudordet i satsdelen är "eleverna".

"Två av" dem kom försent till träningen.

Ordet "två" tillhör ordklassen räkneord, "av" är en preposition och kallas partikel i satsläran. "två av" är attribut till "dem", som är ett personligt pronomen. "Två av dem" bildar satsdelen subjekt. Huvudordet i satsdelen är "dem".

Gå och köp en "liter" mjölk.

Ordet "liter" tillhör ordklassen substantiv, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med orden "en" och "mjölk". Huvudordet i satsdelen är "mjölk".

"Pojkens" mamma arbetade på sjukhuset.

Ordet "pojkens" tillhör ordklassen substantiv i genitivform, är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "mamma". Huvudordet i satsdelen är "mamma".

Smycken "av guld" är mycket värdefulla.

Ordet "guld" tillhör ordklassen substantiv, är ett attribut i satsläran tillsammans med prepositionen och partikeln "av". "Av guld" bildar satsdelen subjekt tillsammans med ordet "smycken". Huvudordet i satsdelen är "smycken".

Jag mötte en dam "i vitt" på gatan.

Ordet "vitt" tillhör ordklassen adjektiv (substantiverat), är ett attribut i satsläran tillsammans med partikeln "i". "I vitt" bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med orden "en" och "dam". Huvudordet i satsdelen är "dam".

Inga, "Peters mamma", är på kurs nu.

Orden "Peter" och "mamma" tillhör ordklassen substantiv. "Peters mamma" är ett attribut i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med substantivet "Inga". Huvudordet i satsdelen är "Inga".

De bor i en stor villa, "inhägnad av ett högt staket".

Meningen är en satsförkortning av: De bor i en stor villa, som är inhägnad av ett högt staket. "Inhägnad" (verb i perfekt-participform) "av" (partikel) "ett" (obest art) "högt" (adjektiv) "staket" (substantiv) är attribut till huvudordet "villa".

Han visade mig bilen, "nyligen inköpt".

Meningen är en satsförkortning av: Han visade mig bilen, som var nyligen inköpt. "Nyligen"(adverb)"inköpt"(verb i perfekt-participform) är attribut till huvudordet "bilen".

Infinitivfras i attributen:

Risken "att göra bankärenden tidigt på morgonen innan gryningen" är betydande.

Attributen består av en infinitivfras, då verbet står i sin infinitivform.

Här används grundformen av verbet tillsammans med ordet "att".

Hela tankegången "att göra bankärenden tidigt på morgonen innan gryningen" är attribut till huvudordet och substantivet "risken".

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd de olika attributen.

Nu vet du vilka attributen är och kan använda dem!



Skillnaden mellan attribut och adverbial

Vad är skillnaden?

Ibland kan det vara svårt att skilja på attribut och adverbial, när de består av prepositioner plus ett substantiv.

Dessa attribut kallas prepositionsattribut; adverbialen kallas prepositionsadverbial.

"Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv.

Fåglarna i skogen sjöng vackert.

"Adverbial" är en satsdel som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

Han brukar ge mat till djur i skogen.


Prepositionsattribut

Prepositionsattribut är en preposition och ett substantiv som beskriver ett huvudord. Detta huvudord kommer från ordklassen substantiv.

Detta är boken om hundar.

"Om hundar" beskriver här "boken".

Det är viktigt att notera att prepositionsattributet beskriver huvudordet. Prepositionsadverbialet beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

Viktigt! I satsdelen subjekt kan endast prepositionsattribut förekomma.

Prepositionsattribut i de olika satsdelarna

Subjekt

Subjektet är markerat med citattecken.

Viktigt! I satsdelen subjekt kan endast prepositionsattribut förekomma.

  • "Hus på Kreta" är dyrare än andra.
  • "Debatten om skatter" tråkar ut Greta.
  • "Handtaget till kylskåpet" är stabilt.
  • "Väggar av trä" bör underhållas.
  • "Huset i Spanien" är vårt andra hem.
  • "Böcker av Pär Lagerkvist" säljs mycket.
  • "Smycken av guld" är värdefulla.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i subjekt.

Subjektiv predikatsfyllnad

Subjektiv predikatsfyllnaden är markerad med citattecken.

  • Vera är "läkaren i byn".
  • Karl utsågs till "ordföranden för föreningen".
  • Detta är "böcker om hundar".
  • Det där är "backspegeln till bilen".
  • Han kallades "gubben på Åsen".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i subjektiv predikatsfyllnad.

Direkt objekt

Direkta objektet är markerat med citattecken.

  • Han hämtade "brunsåsen till köttbullarna".
  • Pär och Joel justerade "handtaget till kylskåpet" noga.
  • Ulla kastade "tröjan av ull".
  • Sture hämtade "brevet från Björn".
  • Olle köpte "huset vid stranden".
  • Pär gav henne "ett smycke av guld".
  • De gillar "hus vid stranden".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i direkt objekt.

Objektiv predikatsfyllnad

Objektiv predikatsfyllnad är markerat med citattecken.

  • De utsåg Karl till "ordföranden för klubben".
  • Olle ansåg honom "vara chefen för företaget".
  • Jägarna räddade honom "från vargen i skogen".
  • Föreningen valde henne till "lucian i byn".
  • Hon gjorde resan till "upplevelsen för livet".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i objektiv predikatsfyllnad.

Indirekt objekt

Indirekta objekt är markerat med citattecken.

  • Läraren gav läxor "till eleverna i klassen".
  • Jägarna tog lammet "från vargen i skogen".
  • Greta ägnade mycket tid "åt matlagningen till barnen".
  • Pär tog paketet "från högen på bordet".
  • Jönssons har skänkt mycket pengar "till föreningen för hemlösa".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i indirekt objekt.

Adverbial

Adverbialen är markerade med citattecken.

  • Jägaren varnade honom "för vargarna i skogen".
  • Frida är klar "med läxorna i engelska".
  • Köttet räckte "till hundarna på gården".
  • George reparerade bilen "med hjälp av mannen vid vägen".
  • Hugo är arg "på vaktmästaren i skolan".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i adverbial.

Agent

Agenten är markerad med citattecken.

  • Olle knäcktes "av en debatt om skatter".
  • Karl serverades "av kvinnan i baren".
  • Hon charmades "av halsbandet av silver".
  • Båten målades "av killar på verkstan".
  • Eleven uppmuntrades på stan "av rektorn på skolan".
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsattribut i agent.


Prepositionsadverbial

Prepositionsadverbial är en preposition och ett substantiv som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.

Olle lämnade båten vid sjön.

"Vid sjön" beskriver här "lämnade".

Det är viktigt att notera att prepositionsadverbialet beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet. Prepositionsattributet beskriver huvudordet.

Exempel på olika prepositionsadverbial:

  • Vera är läkare i byn.
  • Vi fick ett paket från Urban.
  • Karl utsågs till styrelsemedlem i föreningen.
  • Eva valdes till lucia i måndags.
  • Vill du ha brunsås till köttbullarna?
  • Barnen fick många julklappar av mormor.
  • Kan du köpa ett handtag till kylskåpet?
  • Ulla stickade en tröja av ull.
  • Han hämtade brevet hos Björn.
  • Pär lämnade båten vid stranden
  • Han slängde en håv i sjön
  • Kan vi spela fotboll på ängen?
  • Vill du köpa glassen efter lunch?
  • Han spelar fiol i Landskrona.
  • Vill du köpa en glass i morgon?
  • Skall vi äta korven i kväll?
  • Ulrik spelar piano på morgonen.
  • De valde Nils till styrelsemedlem i klubben.
  • De räddade honom från en varg i skogen.
  • Läraren delade ut olika uppgifter till elever i klassen.
  • Jägarna tog lammet från vargar i skogen.
  • Greta ägnade mycket tid åt matlagning till barnen.
  • George reparerade bilen med hjälp av en man vid vägen.
  • Karl serverades av en kvinna i baren.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsadverbial.



Uttal

Du säger dessa attribut och adverbial på olika sätt. Prepositionsattributen säges tillsammans med huvudordet. Exempel: huset-vid-stranden. "Huset-vid-stranden" skall snart renoveras.

Prepositionsadverbialen säges separat. Exempel: Skall ni köpa ett hus "vid stranden"?



Skillnaden mellan prepositionsattribut och prepositionsadverbial

Här följer en beskrivning av skillnaden mellan prepositionsattribut och prepositionsadverbial.

Karl serverades av Lisa "i baren"

"I baren" kan vara både prepositionsattribut och prepositionsadverbial.

"I baren" som prepositionsadverbial

Karl och Olle satt och åt middag. Karl ville ha mer att dricka men såg inte servitrisen Lisa. Han gick därför till baren och blev där serverad av Lisa. Karl serverades av Lisa "i baren".

"I baren" beskriver var Karl blev serverad.

"I baren" som prepositionsattribut

Karl och Olle satt och åt middag. De hade varit på restaurangen flera gånger tidigare och kände Lisa i garderoben och Lisa i baren mycket väl. Karl ville ha mer att dricka, då kallade han på Lisa i baren. Karl serverades av Lisa "i baren".

"I baren" beskriver huvudordet Lisa och säges tillsammans med detta ord.

Karl serverades av Lisa i baren vid bordet.

De räddade honom från vargen "i skogen".

"I skogen" kan vara både prepositionsattribut och prepositionsadverbial.

"I skogen" som prepositionsadverbial

Jägarna hörde plötsligt ett skrik från skogen. Det lät som Olle. De sprang till skogen och såg att han hade blivit angripen av en varg. De räddade honom från vargen "i skogen".

"I skogen" beskriver var Olle blev räddad.

"I skogen" som prepositionsattribut

Det fanns en varg i skogen och en varg nere vid sjön. Vargen "i skogen" var lite större. En dag gick Olle på fältet utanför byn då plötsligt en varg rusade ut ur skogen. Jägarna hörde skrik där de satt utanför stugan. Snabbt sprang de ut på fältet för att rädda Olle. De räddade honom från vargen "i skogen".

"I skogen" beskriver huvudordet vargen och säges tillsammans med detta ord.

Vargen vid sjön brukade aldrig störa någon.

De räddade honom från vargen i skogen ute på fältet.

Vissa huvudverb

Vissa huvudverb kan inte ha prepositionsadverbial.

Exempel på prepositionsattribut:

  • Jag tänker på ett hus vid stranden.
  • Eva gillar torpet i skogen.
  • Berit tycker om glass från Bornholm.
  • Vi funderar på hus i Åstorp.
  • Bosse ogillar fisk från Östersjön.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd olika prepositionsadverbial och prepositionsattribut.

Nu vet du skillnaden mellan attribut och adverbial!



Attribut i de olika satsdelarna

Hur använder man dem?

"Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord.

Det var en liten, söt flicka!

Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Till detta ord kan man lägga hjälpande eller beskrivande ord.

Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen.

Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel.

Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv.

I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Två av dem gick hem tidigt.

Attribut som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas prepositionsattribut.

Pär renoverade köksbordet av trä.

Attribut i de olika satsdelarna

Nedan följer en beskrivning av hur attributet fungerar och används i de olika satsdelarna.

Subjekt

  • Den stora bollen är rund.
  • Lille Sture simmar snabbt.
  • Den tjocka boken stod i bokhyllan.
  • Den snabba bilen körde förbi.
  • Den fina bilen köptes av Olle.
  • En gullig hund sprang mot mig.
  • Det stora trädet är i vägen.
  • Den fina lägenheten målades snabbt på helgen.
  • Att städa sitt stökiga rum på kvällen är trist.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Subjektiv predikatsfyllnad

  • Min pappa är en duktig sjökapten.
  • Hon är en fin människa.
  • Jag vill bli en bra seglare.
  • Greta vill bli en skicklig konstnär.
  • Planen är att åka iväg före gamla mormors ankomst.
  • Ture var en bra far.
  • Mannen verkade begå misstag på sitt nya arbete innan den stränge chefens ankomst.
  • Sture har varit en duktig läkare tidigare.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Direkt objekt

  • Kan du ge mig det röda äpplet?
  • Ge henne den fina sockerskålen!
  • Berit tycker om att läsa spännande böcker.
  • Olle skall måla det stora bordet.
  • Jag gillar färska morötter.
  • Familjen föredrog att måla huset tidigt under den varma sommaren.
  • Ni får sjösätta den nya båten nu.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Objektiv predikatsfyllnad

  • De valde henne till ny lucia.
  • De fick honom att bada i det kalla havet.
  • Eva valde henne till att måla den gamla stugan innan de fina gästernas ankomst.
  • Föreningen utsåg honom till styrelsens ordförande.
  • Han fick henne att köra om den grå lastbilen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Indirekt objekt

  • Han gav presenten till den vackra flickan.
  • Jag vill ge den söta tjejen en blombukett.
  • Lars gav sina kära föräldrar en stor blombukett.
  • Hon tog paketet från lilla Lisa.
  • Vill du ge den nye anställde arbetsordern?
  • Olle gav sin gamla mor en kram.
  • Lisa spenderade mycket tid på att läsa religiösa böcker.
  • Jakob ägnade många tankar åt att lösa det allvarliga problemet med företagets sviktande finanser.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Adverbial

  • Petter satt i det stora trädet.
  • Karin har bakat hela långa förmiddagen.
  • Frida kan lyfta 15 tunga kilo.
  • Hugo jobbade hela långa natten.
  • Jag högg ner trädet vid den smala vägen.
  • Iris grät av stor lycka på bröllopet.
  • Ylva gick tio långa mil på semestern.
  • Lars fixade gräsmattan med hjälp av den villige Hugo.
  • Familjen är i totalt lyckorus.
  • Stina är snart färdig med de jobbiga läxorna.
  • Maten räckte till de nya gästerna.
  • Han är van att parkera de inkommande bilarna snyggt framför det bakre huset.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Agent

  • Båten målades av den duktige hantverkaren.
  • Brevet skrevs av den kunnige professorn.
  • Han knäcktes av hennes våldsamma humör.
  • Bordet dukades av den snabba servitrisen.
  • Olle klipptes av den trevliga frisörskan.
  • Greta blev glad av hans varma kram.
  • Han har blivit biten av den stora, ilskna hunden.
  • Johan räddades av att jogga utmed den vackra stranden tidigt varje morgon.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med attribut i denna satsdel.

Att uttrycka ägande

Du kan uttrycka ägande eller tillhörighet på två sätt med hjälp av attribut eller med ett substantiv i genitivform.

Exempel - substantiv i genitivform:

  • Takets plåt är svart.
  • Mannens hatt blåste bort.
  • Bilens backspegel är bra.
  • Husets trädgård behöver rensas.
  • Båtens motor går fint.

Eller - substantiv med attribut:

  • Plåten på taket är svart.
  • Hatten på mannen blåste bort.
  • Backspegeln på bilen är bra.
  • Trädgården vid huset behöver rensas.
  • Motorn på båten går fint.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och uttryck ägande eller tillhörighet.

Inskjuten eller efterkommande upplysning

Du kan ge mer information om någon eller något och använda satsdelen attribut. Du sätter då kommatecken före eller omkring attributet.

Exempel:

  • Han heter Pär, skolans vaktmästare.
  • Inga, Peters mamma, är på kurs nu.
  • Stockholm, Sveriges huvudstad, är en vacker stad vid Mälaren.
  • Hämta lastbilen, Stures ögonsten.
  • Vi, familjen Larsson, ville campa vid sjön.
  • De, hela företaget, skulle åka på konferans.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med inskjutna attribut-satsdelar.

När attributet är en hel sats

Du kan bilda ett attribut med hjälp av en hel sats.

Alla tittade på en liten flicka, som kommit in i rummet.

Denna sats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är det ett attribut. Den ger ytterligare upplysningar till huvudsatsen.

Här är alltså attributet ingen satsdel utan en hel sats.

Exempel:

  • Olle skickade ett paket, som hans faster skulle få.
  • Snickaren lagade dörren, som hade gått sönder.
  • Hunden jagade en svart katt, som klättrat upp i trädet.
  • Stina gillade presenten, som hon fick av mamma.
  • Han tog ett kort på bävern, som hade byggt ett fint bo.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller hela satser som är attribut.

När en hel sats blir ett attribut

Man kan bilda ett attribut av en hel sats. Då gör man en satsförkortning enligt nedanstående exempel.

Exempel:

  • Olle köpte en bil, som han är mycket nöjd med.
    Olle köpte en bil han är mycket nöjd med.
  • De bor i en stor villa, som är inhägnad av ett högt staket.
    De bor i en stor villa, inhägnad av ett högt staket.
  • Han gick till sin bil, som var nyligen inköpt.
    Han gick till sin bil, nyligen inköpt.
  • Vi gläder oss åt busken, som blev planterad med stor omsorg.
    Vi gläder oss åt busken, planterad med stor omsorg.
  • Pojkarna lekte mycket med tornet, som var uppbyggt med stor möda.
    Pojkarna lekte mycket med tornet, uppbyggt med stor möda.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar där du har förvandlat en sats till ett attribut.

Nu vet du vad ett attribut är, hur det fungerar och används i de olika satsdelarna!



Hjälpande ord i de olika satsdelarna

Hur använder man dem?

"Hjälpande ord" är ord i en sats som beskriver ett huvudverb i tiden eller till sättet. De är alltid hjälpverb.

  • Johan har sprungit fort.
  • De hade lämnat båten när vi kom.
  • Vi kommer att fixa stolarna!
  • Du bör lämna tillbaka boken.
  • Han fick lasta skåpbilen.
  • Olle måste skynda sig nu.
  • Jag vill mata grisen.

Hjälpande ord i de olika satsdelarna

Nedan följer en beskrivning av hur hjälpande ord fungerar och används i de olika satsdelarna.

Subjekt

Exempel:

  • Att ha hittat en lösning är skönt.
  • Att ha joggat är avkopplande.
  • Att kunna se någon i ögonen är en fördel.
  • Att vilja städa sitt rum på kvällen är bra.
  • Att kunna vara glad på jobbet är positivt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Predikat

Exempel:

  • Han har hämtat hunden.
  • De skulle tvätta bilen snart.
  • Hon kommer att byta bil nästa sommar.
  • Per skall snart äta.
  • De vill jobba sent på kvällen.
  • De borde ha stängt dörren.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Subjektiv predikatsfyllnad

Exempel:

  • Planen bör vara att åka iväg innan mormors ankomst.
  • Problemet kommer att bli att hinna måla hela huset innan regnvädret.
  • Tanken har alltid varit att smita.
  • Pojken plan var att vilja studera.
  • Min idé bör vara att städa rummet och toaletten innan lunch.
  • Svårigheten kan vara att hitta någon att gifta sig med under semestern.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Direkt objekt

Exempel:

  • Berit tycker om att kunna läsa.
  • Familjen föredrar att ha städat huset klart tidigt på lördagsmorgonen.
  • Vi ser framemot att rida ensamma och att kunna fiska mycket.
  • Jag älskar att kunna träna mycket på gym.
  • John tycker om att sova länge på mornarna.
  • Han föredrog att kunna ligga och titta på TV.
  • Olle gillar att ha badat och att ha kunnat sola mycket på sin semester.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Objektiv predikatsfyllnad

Exempel:

  • De drev honom till att vilja bada.
  • Eva fick henne att ha målat stugan klar innan gästernas ankomst.
  • Lisa ansåg honom kunna komma hem tidigt varje kväll.
  • Olle från körskolan fick dem att kunna köra in sina bilar i parkeringshuset.
  • Jag fick honom att vilja lämna tillbaka sina skidor till affären.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Indirekt objekt

Exempel:

  • Jakob ägnade många tankar åt att vilja lösa det allvarliga problemet med företagets finanser.
  • Han ville ge mer uppmärksamhet åt att kunna komma hem tidigare på kvällarna.
  • De hade inte en tanke på att vara tvungna att åka till stugan tidigt nästa morgon.
  • Stina har lagt mycket tid på att motionera på gymmet på helgerna.
  • Olle ger verkligen energi till att kunna renovera den gamla motorcykeln i garaget.
  • Ulla lägger pengar på att kunna åka den nya färjan till Finland varje månad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Adverbial

Exempel:

  • Lille Jonas är duktig på att vilja hälsa.
  • Han är van att vara tvungen att parkera bilarna snyggt framför huset.
  • Olle är ovan att kunna sköta grisarna i stallet hela dagen.
  • Han har varit van att kunna slita med hästarna och hundarna hela dagen.
  • Jag är beredd att vara tvungen att åka hem till honom imorgon.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Agent

Exempel:

  • Berit har stärkts av att kunna träna mycket i skogen efter jobbet.
  • Nils räddades av att vara tvungen att lyfta varsamt i trapporna vid olika flyttar.
  • Jag har förbättrats av att kunna träna extra hemma på matematiken inför alla prov.
  • De chockades av att vara tvungna att hoppa i det kalla vattnet från båten.
  • Rolf kommer att räddas av att vilja äta ordentlig kost till lunch på jobbet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med "hjälpande ord" i denna satsdel.

Nu vet du vad ett "hjälpande ord" är och hur det fungerar och används i de olika satsdelarna!



En sammanfattning av partiklar

Hur använder man dem?

"Partikel" är ett litet ord i en sats som hjälper till att bilda en satsdel.

Det finns följande partiklar i svenska språket.

  • Satsdelspartikel - preposition: Skall vi åka till Malmö?
  • Verbpartikel – adverb: Jag vill att du dricker upp.
  • Verbpartikel – pronomen: Elden håller på att ta sig.
  • Verbpartikel - preposition: Han kallas för Pelle.

Några exempel på olika partiklar:

  • Här kan du inte köra om.
  • Stina vill inte gifta sig än.
  • Hon kallas för "Gullan".
  • Fåglarna sjöng i skogen.
  • Hon gav blommor åt mor.
  • Sture tänker mycket henne.
  • Huset målades av Nils.
  • Båten vid stranden tillhör föreningen.

En sammanfattning av partiklar

Här följer en enkel och klar sammanfattning av de vanligast partiklar som finns, och hur de fungerar tillsammans med andra satsdelar och satsord.

I respektive artikel om de olika satsdelarna finns fler exempel på olika partiklar i satsdelen.

Partiklar i satsdelen subjekt

I denna satsdel finns partiklarna i infinitivfraserna.

Att se någon "i" ögonen är en fördel.

Ordet "i" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen subjekt tillsammans med orden "att, se, någon" och "ögonen".

Exempel:

  • Att jobba och göra klart vid huset kommer att bli nödvändigt.
  • Att vara duktig i badminton är kul!
  • Att ha ont i ryggen är smärtsamt.
  • Att städa rum natten är en dålig idé.
  • Att motionera hårt utomhus i kylan anses jobbigt.
  • Att ge vatten till hundarna och rasta dem mornarna är tråkigt.
  • Att lämna tre stora kor ensamma i hagen utan något vatten verkar ansvarslöst.
  • Att hitta en lösning problemet blir nog inte lätt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen predikat

Här kan du inte köra "om".

Ordet "om" tillhör ordklassen adverb, är en verbpartikel i satsläran och bildar satsdelen predikat tillsammans med ordet "köra". Verbpartikeln betonas alltid, när du säger den.

Stina vill inte gifta "sig" än.

Ordet "sig" tillhör ordklassen reflexivt pronomen, är en verbpartikel i satsläran och bildar satsdelen predikat tillsammans med huvudordet "gifta".
I detta fall ingår "sig" i predikatet; i andra fall är "sig" ett direkt objekt: Han rakade sig på morgonen.

Utse honom "till" förman!

Ordet "till" tillhör ordklassen prepositioner, är en verbpartikel i satsläran och bildar satsdelen predikat tillsammans med ordet "utse". Denna verbpartikel används vid vissa verb som kräver en beskrivning i form av en predikatsfyllnad.

Läs mer om verbpartiklar längre ner på denna sida.

Exempel:

  • Hon kände sig bra.
  • Babyn döptes till Agneta.
  • Du måste säga ifrån!
  • Det kan du skriva upp.
  • Eva kallas för "Gullan".
  • Kan du tala om vad du gjorde?
  • Vi valde honom till ordförande.
  • De valde henne till lucia.
  • Skynda dig att klättra upp.
  • Det här får du skriva ner.
  • Middagen utgjordes av fyra rätter.
  • Hans liv har bestått av mycket glädje.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen subjektiv predikatsfyllnad

I denna satsdel finns partiklarna i infinitivfraserna.

Tanken var att åka iväg "innan" mormors ankomst.

Ordet "innan" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen subjektiv predikatsfyllnad tillsammans med orden "att, åka, iväg, mormors" och "ankomst".

Exempel:

  • Min idé är att städa rum och att torka golvet toaletten innan lunch.
  • Planen var att rensa kyl och frys innan resan till Spanien.
  • Problemet kommer att bli att hinna måla hela huset före regnet.
  • Svårigheten blir att parkera bilen under trädet semestern.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen direkt objekt

Sture tänker mycket "på" henne.

Ordet "på" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med huvudordet "henne".

Olle höll med "om" att de skulle resa bort.

Ordet "om" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen direkt objekt tillsammans med bisatsen, som inleds av fogeordet "att". Man sätter inget kommatecken mellan dessa satser.

Exempel:

  • Greta funderade läkarutbildning.
  • Grubbla inte för mycket över framtiden.
  • Han bad om massage på ryggen.
  • Vi känner för lunch nu.
  • Olle skrattade åt clownen.
  • Du måste tänka din utbildning.
  • Oskar jobbade hårt med läxorna.
  • Cecilia funderade problemet.

Exempel på infinitivfraser med partiklar i denna satsdel:

  • Lisa funderade att göra slut med Pär i morgon under festen.
  • Hon tycker mycket om att köra bil alldeles själv längs kusten.
  • Lisa satsar att bli barnläkare sjukhuset innan sommaren.
  • Jag gillar att spela piano högt och länge kvällarna.
  • Karl och Stina uppskattar att gå en promenad morgonen vid sjön.
  • Vera uppskattar att skriva långa brev till sina gamla vänner i Frankrike.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen objektiv predikatsfyllnad

Hon fick honom "i" svårigheter.

Ordet "i" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen objektiv predikatsfyllnad tillsammans med huvudordet "svårigheter".

Exempel:

  • De satte honom i fara.
  • Hugo fick företaget i problem.
  • Sätt inte din fru i knipa jobbet!
  • Han drev honom till ursinne.

Exempel på infinitivfraser med partiklar i denna satsdel:

  • Ivan fick dem att vara tysta sina rum under kvällen.
  • Pelle valde mig till att ta reda mer om företagets ekonomi.
  • Jag fick honom att lämna tillbaka sina skidor till affären.
  • Lisa fick honom att komma hem tidigt varje kväll före middagen.
  • Olle drev dem till att köra in sina bilar till kanten av vägen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen indirekt objekt

Hon gav blommor "åt" mor.

Ordet "åt" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen indirekt objekt tillsammans med huvudordet "mor".

Exempel:

  • Mona gav presenter till barnen.
  • De tog pengarna från honom.
  • De ger sitt engagemang åt att expandera.
  • Familjen gjorde allt för tennisklubben.
  • Tomten delade ut klappar åt barnen.
  • Till Nils vill vi inte ge någonting.
  • Ge inte någon energi åt att sörja!
  • Han gav mycket uppmärksamhet åt att duscha.
  • Lisa har verkligen lagt tid att motionera.
  • Pär gav inte en tanke åt att banta.

Exempel på infinitivfraser med partiklar i denna satsdel:

  • De hade inte en tanke att åka till stugan tidigt nästa morgon.
  • Stina har gett mycket tid åt att motionera mycket gymmet under helgerna.
  • Han ville ge mer uppmärksamhet åt att komma hem tidigare kvällarna.
  • Ulla lägger pengar att åka den nya färjan till Finland varje månad.
  • Olle ger verkligen energi till att renovera den gamla motorcykeln i garaget.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen adverbial

Fåglarna sjöng "i" skogen.

Ordet "i" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen adverbial tillsammans med huvudordet "skogen".

Exempel:

  • Mössen trivdes i köket.
  • Nils fick en ros av Ulla.
  • Tavlan hängde väggen.
  • Han kom från Stockholm.
  • Gudrun kommer att få en guldklocka från sitt företag.
  • Lisa tog bussen till Paris.
  • De spelade golf efter lunch.
  • Vi fixade det genom vår skicklighet.
  • Hans kläder är svarta av sot.
  • Affären är proppfull med folk.
  • Barnet fick lego i present.
  • Vi fick femton kronor för boken.
  • Olles fickor är fulla med sand.
  • Olle fick mobilen från Finland i present.
  • Hon åker tillsammans med barnen utan bagage.
  • Publiken kom i extas.
  • Roger spelar med Tor-Leifs.
  • Jag är i fara.
  • Hugo pratade med mormor.
  • Stina är snart färdig med läxorna.
  • Han gick om Lasse i bordtennis.
  • Bosse spelar fotboll med barnen.
  • Föreningen var i stora problem.
  • Sture är klar med läxorna.
  • Hon har stickat strumpor av ullgarn.
  • Anita har tillverkat många ringar av guld.

Exempel på infinitivfraser med partiklar i denna satsdel:

  • Han har varit van att slita med hästarna och hundarna hela dagen.
  • Jag är beredd att åka hem till honom imorgon.
  • Pär är oförberedd att skjutsa pojkarna till träningen varje dag.
  • Olle är ovan att sköta grisarna i stallet hela dagen.
  • Lisa var villig att anstränga sig hårt gymmet.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i satsdelen agent

Maten lagades "av" Sture.

Ordet "av" tillhör ordklassen preposition, är en satsdelspartikel i satsläran och bildar satsdelen agent tillsammans med huvudordet "Sture".

Exempel:

  • Tavlan har målats av Gustav.
  • Bilen tvättas av barnen.
  • Gräset klipptes av mannen.
  • Lägenheten kommer att köpas av direktören.
  • Mattan revs upp av katten.
  • Jag knäcktes av att motionera.

Exempel på infinitivfraser med partiklar i denna satsdel:

  • De chockades av att ramla i det kalla vattnet från båten.
  • Berit har stärkts av att träna mycket i skogen efter jobbet.
  • Rolf kommer att räddas av att äta ordentlig kost till lunch jobbet.
  • Nils räddades av att lyfta varsamt i trapporna vid olika flyttar.
  • Jag har förbättrats av att träna extra hemma matematiken inför alla prov.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med partiklar i denna satsdel.

Partiklar i attributen

Jag vill inte ta chansen att gifta "mig".

Ordet "mig" tillhör ordklassen pronomen, är en verbpartikel-pronomen i satsläran och bildar ett attribut tillsammans med orden "att gifta". Detta attribut står till huvudordet och substantivet "chansen".

Exempel:

  • Tjugofem till trettio människor fanns i lokalen.
  • Fem av dem hämtade hunden.

  • Risken att gå ut har ökat.
  • Smycken av guld är mycket värdefulla.
  • Inga, Peters mamma i Sverige, är på kurs nu.
  • Två av gästerna började skratta.
  • De bor i en stor villa inhägnad av ett högt staket.
  • Han visade mig bilen nyligen inkörd i garaget.
  • Damen i vitt fascinerade mig.
  • De har köpt huset vid stranden.
  • En av er får åka hem imorgon.
  • Två av gruppens medlemmar gav sig iväg för att hjälpa henne.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och använd partiklar i attributen.

Mer om verbpartiklar

I satsdelen predikat kan ingå en verbpartikel. Det finns tre sorters verbpartiklar: verbpartikel – adverb, verbpartikel – pronomen och verbpartikel - prepositioner.

"Verbpartikel" är ett ord som hör till huvudverbet och ingår i predikatet. Verbet och dess partikel används tillsammans och får då en speciell betydelse.

Jag vill att du kör om nu.
Han har inte gift sig än.
Nils kallas för "kungen".

Övningsuppgift

Skriv ner vad en verbpartikel är.

Verbpartiklar - adverb

"Verbpartikel - adverb" är ett ord som är betonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus adverbet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Hon skulle ha kört om traktorn.
Jag vill att du dricker upp
.

Verbpartikel – adverb:

  • Betonas.
  • Tillhör ordklassen adverb.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Verbet ändrar inte sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – adverb. Exempel: ringa upp / ringa. Jämför verbpartikel – pronomen nedan.

Verbpartikeln – adverb bildar ett fast uttryck och ingår i satsdelen predikat. Detta fasta uttryck skiljer sig från verbets grundbetydelse.

Oftast kan de avsluta en mening: Har du klättrat upp?

Verbpartiklarna står tillsammans med verbet i olika temaformer och tempus.

De kan ibland skrivas samman: dela upp – uppdela.

Lisa ville köra om bilen. "Här kan du inte köra om!" ropade mannen. Men hon ville ändå göra en omkörning.

Fler exempel på predikat med verbpartiklar – adverb:

  • Springa igång.
    Olle sprang igång mopeden.
  • Slita ut
    Du får inte slita ut maskinen.
  • ut
    Kan vi gå ut?
  • hem
    Nu får ni gå hem!
  • bort
    Jag vill inte gå bort ikväll.
  • Hjälpa till
    Kan du hjälpa till?
  • Sätta igång
    Nu får ni sätta igång!
  • Ta
    Berit tog jackan snabbt.
  • Jobba
    Nu får ni jobba !
  • Tycka om
    Hon tycker om morötter.
  • Köra om
    Jag vill inte att du kör om.
  • Köra av
    Här kan du inte köra av!
  • Bryta av
    Du får inte bryta av några grenar.
  • Stå ut
    Kan du stå ut lite till.
  • Bryta upp
    De kunde inte bryta upp från festen.
  • Skriva ner
    Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
  • Skriva upp
    Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
  • Läsa upp
    Stina läste upp sin dikt.
  • Klättra upp
    De klättrade snabbt upp i trädet.
  • Sätta sig upp
    Han satte sig upp i sängen.
  • Kliva upp
    Nu får ni kliva upp!
  • Ge upp
    Sture ville inte ge upp.
  • Riva upp
    Hon rev upp sin kjol.
  • Dela upp
    Skall vi dela upp godiset?
  • Ringa upp
    Du får ringa upp honom.
  • Äta upp
    Ni måste äta upp maten.
  • Följa med
    Vill du följa med till stranden?
  • Följa efter
    Håll inte på och följ efter honom.
  • Dricka ur
    Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.

Exempel med verbpartikeln - adverb "till":

  • Han ryckte till när bussen kom.
  • Jag vill visa att jag finns till.
  • Expansionsplanen kom till under Båstadmötet.
  • Datorn är till för att användas.
  • Människor strömmade till på torget.
  • Thomas har lagat till en ostkaka.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - adverb.

Verbpartiklar - pronomen

"Verbpartikel - pronomen" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus pronomenet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Vill du gifta dig med mig?
Elden tog sig snabbt.
Per hade inte hämtat sig.

Verbpartikel – pronomen:

  • Obetonad.
  • Tillhör ordklassen pronomen.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Verbet ändrar sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – pronomen. Exempel: känna sig / känna. "Känna" betyder något helt annat, när det står ensamt.

Annat exempel på att verbet ändrar sin betydelse när man tar bort en verbpartikel - pronomen:

"Hämta" i ett fast uttryck med "sig": Han hämtade sig snabbt efter tävlingen. Inte i ett fast uttryck: Ulla gick och hämtade katten i trädgården.

Exempel på predikat med verbpartikel – pronomen:

  • Du måste skärpa dig med läxorna.
  • De vill inte gifta sig än.
  • Elden tog sig snabbt i skogen.
  • Sylten kommer att stå sig till våren.
  • Han ställde sig positiv till förslaget.
  • Ulla kände sig mycket bra.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - pronomen.

Verbpartikel – preposition:

"Verbpartikel - preposition" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Julia valdes till lucia.
Han kallas för "lillen".
Kan ni utnämna honom till kassör?

Verbpartikel – preposition:

  • Obetonad.
  • Tillhör ordklassen prepositioner.
  • Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
  • Ingår i satsdelen predikat.
  • Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning och följs av satsdelen predikatsfyllnad. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Exempel på predikat med verbpartikel – preposition:

  • Hildur gjordes till chef.
  • Vill ni utse Oskar till lagledare?
  • De kallade honom för "hjälten".
  • Välj henne till vice VD!
  • George utnämndes till kapten.
  • Kroppen består mest av vatten.
  • Middagen utgjordes av fyra rätter.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som innehåller olika predikat med verbpartiklar - preposition.

Nu vet du vad en partikel är och hur den fungerar i de olika satsdelarna!



Mer om bindeord

Hur använder man dem?

"Bindeord" är ord vi använder för att binda samman satser och satsdelar av samma slag i vår kommunikation. Dessa bindeord beskriver även förhållandet mellan satserna eller satsdelarna. De tillhör ingen satsdel.

Exempel på bindeord är "och", "samt", "eller", "men", "utan", "för", "ty".

Jag är trött, men vi skall ändå bada.

Det finns även bindeord som fungerar tillsammans två och två.

Exempel:

både - och
Både Nils och Stina ville dansa.
Jag vet att både hon och han vill komma på festen
.

Du kan även använda ord från ordklassen adverb som bindeord: "dock", "därför", "emellertid", "så", "nämligen" och "alltså".

Bindeord binder samman likadana satsdelarna

Nedan följer en beskrivning av hur bindeord fungerar och binder samman satsdelar av samma slag.

Subjekt med subjekt

Exempel:

  • Olle och Pär reste mycket.
  • Hans eller Sture kommer att hämta dig på flygplatsen.
  • Familjen men inte Nils åkte på semester.
  • Det finns en bäver samt en räv i skogen.
  • Att jogga och äta rätt är nyttigt.
  • Att städa sitt rum och köket på kvällen är trist.
  • Lägenheten men inte badrummet målades snabbt på helgen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Predikat med predikat

Exempel:

  • Vi skall spela och underhålla på festen.
  • Vill du leka eller spela spel?
  • Bosse har varit och är fortfarande mycket trött.
  • Jag springer eller cyklar ofta till skolan.
  • Han vill varken leka eller mysa.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Subjektiv predikatsfyllnad med subjektiv predikatsfyllnad

Exempel:

  • Boris är trött men lycklig.
  • Hon är vacker och snygg.
  • Jag kallas "Lillen" eller "Plutten".
  • Sture är klok och alltså mycket duglig.
  • Sture har varit läkare eller veterinär tidigare.
  • Huset målas rött och vitt.
  • Tanken var att smita och komma undan.
  • Planen är att åka iväg men inte fly innan mormor kommer.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Direkt objekt med direkt objekt

Exempel:

  • Ge mig sågen och yxan.
  • Kan du ge henne tidningen eller boken?
  • Inga körde bilen men inte motorcykeln.
  • Alla barn älskar storstruten eller glassbägaren.
  • Greta klipper gräset men inte buskarna.
  • Han skyddar sig mot tjuvar och banditer.
  • Ge honom fjärrkontrollen samt chipsen!
  • Berit tycker om att läsa men inte alltid att skriva.
  • Familjen föredrar att städa och lufta huset tidigt på lördagsmorgonen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Objektiv predikatsfyllnad med objektiv predikatsfyllnad

Exempel:

  • Han gjorde Kalle ledsen och alltså knäckt.
  • De valde henne till lucia och årets flicka i Stockholm.
  • Ulf ansåg Stina vara vacker men inte trevlig.
  • De fick honom att bada men dock inte att duscha innan.
  • Motionen gjorde henne frisk och stark.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Indirekt objekt med indirekt objekt

Exempel:

  • Vi gav presenter till Oskar och Nils.
  • Ge henne eller honom hästen nu.
  • Hon tog paketet från Lisa och Stina.
  • Hon gav hunden till sönerna. Emellertid inte till Oskar.
  • Lisa spenderade mycket tid åt att läsa och skriva.
  • Farmor har gett godis utan salt till barnen. Dock inte till babyn.
  • Jakob ägnade många tankar åt att formulera och lösa det allvarliga problemet med företagets finanser.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Adverbial med adverbial

Exempel:

  • Sture simmar snabbt och lätt.
  • Hon sprang vackert och fort.
  • Kan du komma sent eller tidigt?
  • Berit anlände tidigt. Alltså innan vi kom.
  • Eva kom hem till oss i förra veckan men inte under helgen.
  • De byggde huset vid stranden eller vid skogen.
  • Han körde hem fort och riskfritt.
  • Frida kan lyfta 15 kilo men inte 20 kilo.
  • Hunden springer ganska eller relativt fort.
  • Iris grät av lycka och glädje på bröllopet.
  • Lars fixade gräsmattan med hjälp av Hugo eller Lars.
  • Familjen är i lyckorus och glädje.
  • Stina är snart färdig med läxorna samt provet.
  • Maten räckte till gästerna och barnen.
  • Lille Jonas är duktig på att hälsa men inte på att prata.
  • Han är van att parkera bilen framför huset. Emellertid inte på gatan.
  • Jag gillar att snabbt och gratis åka runt med min pappas bil.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Agent med agent

Exempel:

  • Taket målades av Olle och Lennart.
  • Jag vill, att bilen tvättas av Sture eller Bengt.
  • Bordet dukades av servitrisen samt Stina.
  • Han knäcktes av hennes humör och ilskna utbrott.
  • Ture har stärkts av att jobba och vara ute mycket i skogen.
  • Greta blev inte ledsen av hans brev utan av hans telefonsamtal.
  • Johan räddades av att jogga men inte av att springa utmed stranden tidigt varje morgon.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop denna satsdel med olika bindeord.

Attribut med attribut

Exempel:

  • En röd och vacker blomma står i fönstret.
  • Jag vill ha en brun eller lila bil.
  • En gul, alltså mörkgul båt kom farande mot oss.
  • Vi föredrar resor utomlands men inte resor sommartid.
  • Risken att gå ut samt att göra bankärenden har ökat.
  • Jag vill inte ta risken att gifta mig och att binda mig.
  • Det är bra, att man har kunskapen att läsa samt att skriva.
  • Oskar mötte en leende och skrattande flicka på festen.
  • Kan du ge mig en struken men inte randig skjorta?
  • Hennes eller hans hus är finast i byn.
  • Tre, alltså alla barnen ville vara med och hoppa rep.
  • Gå och köp en liter eller 1,5 liter mjölk.
  • Pojkens eller flickans mamma arbetade på sjukhuset.
  • Smycken av guld samt av silver är mycket värdefulla.
  • Inga, Peters mamma och Stens maka, är på kurs nu.
  • De bor i en stor villa inhägnad av ett högt staket och precis nymålad.
  • Han visade mig bilen nyligen inköpt och just tvättad.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop attribut med olika bindeord.

Bindeord binder samman satser av samma slag

Nedan följer en beskrivning av hur bindeord fungerar och binder samman satser av samma slag.

Huvudsats med huvudsats

Exempel:

  • De skall hämta bilen, och sedan skall de bada.
  • Jag vill måla huset, eller så vill jag byta bil.
  • Berit är i Stockholm. Emellertid kommer hon tillbaka imorgon.
  • Eva är på väg från Göteborg. Alltså är hon med på festen på lördag.
  • Vi skall till stranden men inte bada.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop likadana satser med olika bindeord.

Bisats med bisats

Notera att ett fogeord inleder fortfarande båda bisatserna, trots att det finns ett bindeord.

Exempel:

  • De reste hem, när det var mörkt och när Stig hade lämnat huset.
  • Vi åkte till Danmark, för att vi skulle gå på Tivoli, eller för att vi skulle besöka Zoo.
  • Han försvann, när hon var ute. Alltså när det var riskfritt.
  • Oskar avslutade jobbet, för att de skulle åka hem, och för att han inte trivdes.
  • Jag kommer till dig ikväll, om du har städat, och om du har diskat.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och bind ihop likadana satser med olika bindeord.

Binda samman meningar

Du kan använda bindeorden för att binda samman separata avslutade meningar. Huvudsatserna i dessa meningar binds då samman.

Exempel:

  • Vi skall semestra i Medelhavet i sommar. Men Pär kommer att stanna hemma och ta hand om hunden.
  • Jag skall klippa gräset efter lunch. Och Stina kommer att hjälpa mig genom att räfsa.
  • Han skall måla om sitt hus i vår. Eller så väntar han till sommaren.
  • Olle var ofta ute med bilen och körde i skogarna. För han älskade naturen.
  • Båten höll inte hela vägen till Danmark. Därför fick vi ringa till Otto, som hämtade upp oss.
  • Bilen var full med ungar som skulle till tennistävlingen. Men vår hund lämnade vi hemma.
  • Det krävdes en stor insats att släcka elden. Och mycket vatten sprutades över byggnaden.
Övningsuppgift

Skriv ner separata meningar och avsluta dem med punkt. Bind ihop dem sedan med en annan sats av samma slag.

Nu vet du vad ett bindeord är och hur det fungerar och används i de olika satsdelarna!



Vad är en aktiv och passiv sats?

Hur använder man dem?

Vad är en aktiv sats?

"Aktiv sats" är en kommunikation som beskriver att någon eller något gör en handling eller befinner sig i ett tillstånd.

Den eller det som utför handlingen eller befinner sig i ett tillstånd i en aktiv sats kallas subjekt.

Jag målar stolen.
Hon är verkligen söt.

Fler exempel på aktiva satser:

  • I går sprang Lars fort i skogen.
  • Vi hämtar barnen.
  • Sten byggde staketet.
  • Varje dag klipper Nils gräset .
  • Vi har hyrt en film.
  • Han är alldeles lugn.
  • Vem har tagit min bil?
Övningsuppgift

Skriv ner några aktiva satser.

Vad är en passiv sats?

"Passiv sats" är en kommunikation där det som blir utsatt för handlingen blir subjekt.

Bordet har målats av Nils.
Sedan drogs båten upp på land.
Morötterna gillades av Greta.

Du använder vissa ord för att beskriva någon eller något som utför handlingen i en sats. I en passiv sats sätter du dessa ord sist. De bildar då satsdelen agent tillsammans med ordet "av".

Exempel på satsdelen agent:

Stolen blev målad av Sture.
Båten drogs upp på land av medlemmarna.

Exempel på passiva satser:

  • Båten har målats.
  • Badrummet hade städats av mamma.
  • Träden kommer att beskäras av Birgitta.
  • Middagen blir lagad.
  • Disken har diskats.
Övningsuppgift

Skriv ner några passiva satser.

Satsdelar i passiva och aktiva satser

I en passiv sats blir någon eller något som utsätts för handlingen subjekt.

De ord som beskriver någon eller något som utför handlingen i en passiv sats kallas satsdelen agent.

Satsdelen agent förekommer endast i passiva satser, men behöver inte alltid sättas ut.

Aktiv sats

Han öppnar dörren.
subjekt / predikat / direkt objekt.

Passiv sats

Dörren öppnades av honom.
subjekt / predikat / agent.

Övningsuppgift

Skriv ner fler aktiva och passiva satser.

Nu vet du vad aktiva och passiva satser är!



Fullständig sats

Hur använder man den?

"Fullständig" är en sats som består av både subjekt och predikat. Man ser då klart och tydligt vem som har utfört handlingen och vad som har gjorts.

Huvuddelarna i en sats är subjekt och predikat.

En ofullständig sats saknar antingen subjekt och predikat.

Exempel på fullständiga satser:

  • Han hämtade hunden.
  • Bilen körde fort på vägen.
  • Ulla är söt.
  • Hunden åt upp benet snabbt.
  • Jag vill ha mat nu!
  • Vad heter du?
Övningsuppgift

Skriv ner vad en fullständig sats är.

Övningsuppgift

Skriv ner några fullständiga satser.

Nu vet du vad en fullständig sats är!



Huvudsats

Hur använder man dem?

"Huvudsats" är den viktigaste satsen i en mening. Den kan oftast ensam bilda en förståelig mening.

En huvudsats innehåller för det mesta både subjekt och predikat.

Du kan lägga till en bisats till huvudsatsen. En bisats är en kommunikation, som är ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen.

En huvudsats som följs av en bisats:

Jag satt och skrev, när Nils kom in i rummet.

Övningsuppgift

Skriv ner vad en huvudsats är.

Övningsuppgift

Skriv ner några huvudsatser.

Lägg märke till!

En huvudsats kan (oftast) ensam bilda en förståelig sats, men att en bisats inte kan göra detta.

Hur fungerar bindeord och fogeord i förhållande till detta?

Jag spelar fotboll, och Nils leker i trädgården.

Detta är två huvudsatser som binds samman av bindeordet "och". Bindeordet "och" ingår inte i den sista huvudsatsen. Därför kan den ensam bilda en förståelig mening: Nils leker i trädgården.

Jag spelar fotboll, när Nils leker i trädgården.

Detta är en huvudsats och en bisats. Bisatsen inleds av fogeordet "när", som ingår i bisatsen. Därför kan bisatsen inte ensam bilda en förståelig mening. Man kan inte säga som en helt ensam mening: När Nils leker i trädgården.

Fogeordet ingår i och gör så att det blir en bisats.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med huvudsatser och bisatser för att se hur bindeorden och fogeorden fungerar.

Huvudsats och bisats

Här följer några exempel på huvudsatser följda av förklarande bisatser.

Exempel - huvudsats, bisats:

  • Han kör bilen, för att vi skall hinna i tid.
  • Vi är lyckliga, när våra barn är friska.
  • De skall gå på bio senare, om de hittar en bra film.
  • Olle kastar bollen till Ulla, när Bosse kommer.
  • Greta spelar tennis, för att hon vill förbättra sin hälsa.

Lägg märke till! Vissa av dessa huvudsatser kan inte ensamma bilda förståeliga meningar.

  • Vi gillar, att vi skall åka snabbt med bilen.
  • Jag tror, att vi snart är klara.
  • Olssons tycker, att de har rätt till en parkeringsplats.
  • Vi väntar oss, att Sten skall komma snart.
  • Familjen funderar på att de skall skaffa båt.

Du kan sätta bisatsen först och huvudsatsen efter.

Bisats, huvudsats:

  • För att vi skall hinna i tid, kör han bilen.
  • När våra barn är friska, är vi lyckliga.
  • Om de hittar en bra film, skall de gå på bio senare.
  • När Bosse kommer, kastar Olle bollen till Ulla.
  • För att hon vill förbättra sin hälsa, spelar Greta tennis.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med huvudsatser och bisatser.

Meningar med en huvudsats

Du kan bilda meningar som bara består av en huvudsats.

Exempel:

  • Han hämtade hunden.
  • Bilen körde fort på vägen.
  • Ulla är söt.
  • Hunden åt upp benet snabbt.
  • Pelle sprang efter bollen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som består av en huvudsats.

Meningar med två huvudsatser

Ibland har man två eller flera huvudsatser i en mening.

Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, för, utan.

Man skiljer huvudsatserna åt med ett kommatecken.

Exempel:

  • De spelade hög musik, och tanterna rensade trädgården.
  • De ville spela fotboll, eller så ville de åka till stranden.
  • Måns och Kristina ville inte gå på festen, utan de skulle stanna hemma.
  • Pelle kan inte komma imorgon, för han känner sig inte bra.
  • Pär kommer snart, men han vill inte stanna så länge.
  • Sture har köpt en ny bil, och det vill jag också göra.

Du kan även använda ord från ordklassen adverb som bindeord: "därför", "emellertid", "så", "nämligen", "sedan", "alltså".

Exempel:

  • Han var väldigt trevlig, därför ville hon stanna.
  • Berit är i Stockholm, hon kommer emellertid tillbaka imorgon.
  • De körde ända till Stockholm, sedan övernattade de där.
  • Hon var noga med att komma i tid, alltså tog hon ofta taxi.
  • Sture planerade en fin semesterresa, han skulle nämligen åka till Kreta.
  • Fredrik var trött, så han gick hem.
  • Vi var ute och fiskade, sedan åt vi middag.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar som består av två eller flera huvudsatser.

Nu vet du vad en huvudsats är och kan använda den!



Vad är en bisats?

Hur använder man dem?

"Bisats" är ett tillägg eller mer kommunikation till huvudsatsen. Den är underordnad huvudsatsen, som innehåller den viktigaste kommunikationen.

Jag reste till Umeå, för att jag skulle vandra i fjällen.

Ordet "bi" betyder att något är efter något annat eller är mindre värt.

Ibland vill man lägga till ytterligare information till sin kommunikation, då bildar man en bisats och inleder den med ett fogeord.

Man skiljer ofta satserna åt med ett kommatecken. Antingen huvudsatsen eller bisatsen kan sättas först.

En fullständig bisats innehåller både subjekt och predikat.

Bisatsen inleds oftast med ett fogeord från ordklassen konjunktioner. De vanligaste fogeorden är: "att", "när", "då", "innan", "därför att", "om", "för att" och "fastän".

Övningsuppgift

Skriv ner vad en bisats är.

Lägg märke till!

En huvudsats kan (oftast) ensam bilda en förståelig sats, men en bisats kan inte göra detta.

Hur fungerar bindeord och fogeord i förhållande till detta?

Jag spelar fotboll, och Nils leker i trädgården.

Detta är två huvudsatser som binds samman av bindeordet "och". Bindeordet "och" ingår inte i den sista huvudsatsen. Därför kan den ensam bilda en förståelig mening: Nils leker i trädgården.

Jag spelar fotboll, när Nils leker i trädgården.

Detta är en huvudsats och en bisats. Bisatsen inleds av fogeordet "när", som ingår i bisatsen. Därför kan bisatsen inte ensam bilda en förståelig mening. Man kan inte säga som en helt ensam mening: När Nils leker i trädgården.

Fogeordet ingår i och gör så att det blir en bisats.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar med huvudsatser och bisatser för att se hur bindeorden och fogeorden fungerar.

Alla bisatser är satsdelar

Alla bisatser är satsdelar i förhållande till huvudsatsen, eftersom de beskriver eller lägger till mer information om det som kommuniceras om i huvudsatsen.

Bisatsen har i sin tur sina egna satsdelar.

Bisats som subjekt

Exempel:

  • Att Per reste till USA, gjorde Ulla ledsen.
  • Att hon var gift, förändrade hans känslor.
  • Att Olle slog hunden, upprörde många.
  • Att han bad om ursäkt, hanterade henne.
  • Att Sture fick ett nytt jobb, gladde henne.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser som ovanstående satsdel.

Bisats som subjektiv predikatsfyllnad

Exempel:

  • Sanningen var, att ingen hörde flygplanet.
  • Resultatet blev, att ingen lämnade rummet.
  • Lögnen var, att han hade missat bussen.
  • Olles mål var, att han skulle bli bäst i klassen.
  • Hans plan blev, att brandkåren skulle ta sig in genom fönsterna.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser som ovanstående satsdel.

Bisats som direkt objekt

Exempel:

  • Alla såg, att hon var ledsen.
  • Lars hörde, att de skrattade åt honom.
  • Hon kände, att han kramade henne.
  • Gregor väntade på att de skulle komma hem.
  • Eva anade, att något var fel.
  • Olle gillar, att våren kommer.
  • Per uppfattade, att någon kom in i rummet.

Andra bisatser som är direkta objekt

Nedan finns fler bisatser som är direkta objekt till huvudsatsen. De skiljer sig från ovanstående bisatser.

De inleds av en partikel och man sätter inget kommatecken mellan sådana satser.

Exempel:

  • De lyssnade på vad han hade att säga.
  • Arbetet resulterade i att Nils blev befordad.
  • Jag funderar över när du kan komma till festen.
  • Olle höll med om att de skulle resa bort.
  • Hon tänker på vem som skall klippa gräset.
  • Greta funderar över vad hon skall ha till middag.
  • Du behöver inte grubbla på varför han svek dig.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser som ovanstående satsdel.

Bisats som adverbial

Exempel:

  • När hon hade kommit, gick vi hem.
  • De undrade, hur hon hade kommit dit.
  • Lisa frågade, vart han skulle gå.
  • Eva grät, när hennes katt blev överkörd.
  • Vi åt middag, när han kom in genom dörren.
  • Hon åkte till Afrika, därför att Pär hade bett henne hjälpa till på sjukhuset.
  • Han fick vänta länge, eftersom bussen var försenad.
  • De tog sig till Paris, genom att Hugo sålde bilen.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser som ovanstående satsdel.

Bisats som attribut

Exempel:

  • Kan du hämta stolen, som vi fick i present?
  • Vera dukade bordet, som far hade målat.
  • Olle skickade ett paket, som hans faster skulle få.
  • Snickaren lagade dörren, som hade gått sönder.
  • Hunden jagade en svart katt, som klättrat upp i trädet.
  • Stina gillade presenten, som hon fick av mamma.
  • Han tog ett kort på bävern, som hade byggt ett fint bo.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser som attribut.

Konjunktionsbisatser

"Konjunktionsbisats" är en kommunikation du lägger till din huvudsats. Ett fogeord inleder och binder samman satserna.

Exempel:

  • att
    De bestämde, att hon skulle få låna stugan.
    Att snöandet skulle upphöra så snabbt, kunde de inte ana.
  • utan att
    De reste till Sälen, utan att de meddelade oss.
    Utan att de bytte till vinterdäck, sålde de bilen.
  • genom att
    Genom att vi gjorde en bra planering, hann vi med vad vi skulle.
    Olle och Stina målade hela huset, genom att de jobbade varje helg.
  • när
    När Stig steg in i hallen, såg han katten.
    De slutade arbeta för dagen, när klockan slog fem slag.

  • Ulla visste att det var fara, då hon kände brandrök.
    Då vi steg upp, hade barnen redan bakat klart kakan.
  • innan
    Innan hon visste något, var vi framme i Stockholm.
    De gömde sakerna, innan polisen kom.
  • lika – som
    Du är lika bra, som Nils är.
    Vårt hus är lika fint, som deras hus är.
  • ju – desto
    Ju äldre barnen blev, desto längre blev de.
    Ju flitigare du är, desto bättre betyg får du.
  • så, så att
    De borstade tänderna, så att de blev vita.
    Fredrik putsade sina skor, så de blänkte.
  • så – att
    Popgruppen spelade högt, att damerna lämnade lokalen.
    Olle spikade i brädan hårt, att den verkligen satt där.
  • därför att
    Du gick hem med hunden, därför att den skällde mycket.
    Vi torkar golvet, därför att det är smutsigt.
  • eftersom
    Butiken fick stänga, eftersom den låg avsides i centrum.
    Eftersom det regnade mycket, var det mycket blött i gräset.

  • Han fick IG i svenska, då han inte hade varit på lektionerna.
    Då Victoria slarvar mycket, kommer hon inte att göra ett bra jobb.
  • för att
    Vi planterade nya växter, för att vi skulle få en finare trädgård.
    För att man ska få en fin bil, krävs det att man tvättar och sköter den.
  • om
    Jag diskar, om du torkar golven.
    Om det kommer mycket folk till affären, kan vi kanske sälja massor av varor.
  • fastän
    Han gick till jobbet, fastän han var sjuk.
    Fastän vi var trötta, gjorde vi klart arbetet.
  • sedan
    Jag skrev ett brev, sedan gästerna hade gått.
    Sedan Oskar hade lagt sig, satte Hilda på TVn.
  • som
    Pär springer som en raket.
    Deras nya villa är dubbelt så stor som deras gamla hus.
    Ulf jobbar som snickare i Stockholm.
  • såsom
    Bosse simmar, såsom en fisk gör.
    Vera praktiserar såsom lärare.
  • som (tillsammans med ordet "just")
    Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med varje fogeord ovan för att bilda konjunktionsbisatser.

Utelämning av fogeordet

Ibland kan man utelämna fogeorden "att" och "om".

Exempel:

  • Jag trodde, att du skulle komma igår.
    Jag trodde du skulle komma igår.
  • Om ni skall se skatan, måste ni skynda er.
    Skall ni se skatan måste ni skynda er.
  • Vi visste, att bilen skulle fungera.
    Vi visste bilen skulle fungera.
  • Om ni vill bada, så kom hit.
    Vill ni bada så kom hit.
  • Han anade, att maten skulle räcka.
    Han anade maten skulle räcka.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och utelämna fogeordet enligt ovan.

Relativa bisatser

"Relativ bisats" är en kommunikation med ytterligare information du lägger till din huvudsats.

Relativa bisatser inleds alltid med ord från ordklasserna pronomen eller adverb. Exempel: "som", "vilken", "vars", "vad", "vad som", "där" och "dit". Dessa fungerar som fogeord, men är en satsdel i bisatsen.

Relativa bisatser kan du antingen placera efter eller skjuta in i huvudsatsen.

Bisatsen placerad efter huvudsatsen:

De köpte ett hus, som låg på landet.

Bisatsen inskjuten i huvudsatsen:

Huset, som de köpte, låg på landet.

  • som
    Ge mig kniven, som ligger där.
    Bilen, som jag skall köpa, kostar mycket pengar.
  • vilken (-et, -a)
    Landskrona BOIS förlorade matchen, vilket var oväntat.
    Nils fick MVG i "matte", vilket förvånade oss mycket.
  • "Vilket" kan ibland - som ovan - syfta på hela den tidigare satsen.

  • vars
    Vi hämtade bordet, vars ben var i sönder.
    Bilen, vars lampa är i sönder, är blå.
  • vad
    Vi vet vad vi skall göra med huset.
    Han insåg vad föräldrarna skulle säga.
  • vad som
    Vi förstod vad som skrämde Oskar.
    De kom på vad som egentligen hände på festen.
  • där Vi gick till ängen, där solens strålar värmde oss.
    Garaget, där jag har bilen, är väldigt stort.
  • dit Hon skall åka till torpet, dit hon ej hittar lätt.
    I Hässleholm, dit vi ej kommer ofta, väntar mormor på oss.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar enligt ovan för att bilda relativa bisatser.

Utelämning av ordet "som"

Ibland kan man utelämna ordet "som" i bisatsen.

Exempel:

  • Kakorna, som jag åt, var goda.
    Kakorna jag åt var goda.
  • Bilen, som jag tvättade, var svart.
    Bilen jag tvättade var svart.
  • Filmen, som jag såg, var fantastisk.
    Filmen jag såg var fantastisk.
  • Kvinnan, som vi träffade, bjöd på kaffe.
    Kvinnan vi träffade bjöd på kaffe.
  • Båten, som Karl köpte, skall snart dras upp.
    Båten Karl köpte skall snart dras upp.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och utelämna "som" enligt ovan.

Indirekta frågesatser som bisatser

"Indirekt frågesats" är en kommunikation du lägger till din huvudsats, där någon uttrycker att de har en fråga.

Hela meningen måste kunna göras till en direkt fråga.

Indirekt fråga:

Nils undrar, om han får komma till festen.

Direkt fråga:

- Får jag komma till festen? undrar Nils.

Indirekt fråga:

Familjen Olsson frågade sig, var de skulle semestra.

Direkt fråga:

Familjen Olsson frågade sig: "Var skall vi semestra?"


De olika fogeorden som inleder bisatserna är markerade överst.

  • om
    Hannah frågar sig, om hennes familj skall resa.
    Gustav frågade, om de skulle åka skidor till jul.
    Frågan är, om UFO existerar eller ej.
  • huruvida
    Han ville veta, huruvida Karl kommer.
    Jag funderar på huruvida skinkan är klar.
    Petter undrade, huruvida laget skulle gå vidare.
  • vem
    Erik frågade vem Eva skulle hämta.
    Nils undrar vem mannen i svart är.
    Frågan var vem Pär skulle möta.
  • vem som
    Han funderar på vem som körde bilen.
    Berit grubblade över vem som var äldst.
    Jag vet inte vem som har ätit upp kakan.
  • vad
    Olle satt och funderade på vad de skulle göra.
    Lisa tänkte på vad Karin skulle säga.
    Kompisarna ville veta vad de skulle äta till lunch.
  • vad som
    Jag vill veta, vad som står på tavlan.
    Vi visste inte vad som besvärade henne.
  • vilken
    De undrade vilken väg de skulle gå.
    Oskar frågade vilken film som var bäst.
    Problemet var vilken bil de skulle köpa.
  • vad för en
    Greta grubblade över vad för en klänning hon skulle ha på sig.
    Hans undrar vad för en tidning han skall köpa.
    Vi diskuterade vad för en hund vi skulle välja.
  • var
    Jag vill veta var han är.
    Ulrik undrar var han skall rycka in.
    Familjen frågade sig var de skulle ha sin semester.
  • när
    Han undrar när ni kommer.
    Ullis frågar sig när Pelle ska ringa .
    Byinvånarna pratade om när bygget skulle starta.
  • vart
    Ivar frågade vart vi skulle åka.
    Vi ville veta vart hunden hade sprungit.
    Mysteriet var vart katten hade tagit vägen.
  • hur
    Han grubblar över hur han skall åka till Paris.
    George undrar hur vi skall ta oss till båten.
    De pratade länge om hur de skulle lösa problemet.
Övningsuppgift

Skriv meningar med indirekta frågesatser som bisatser.

Bilda huvudsats och bisats

Ibland är det bättre att slå ihop två huvudsatser till en huvudsats plus en bisats. Detta för att variera språket och få en mer intressant kommunikation.

Två huvudsatser:

Jag hämtade hunden. Den var trött.

Huvudsats och bisats:

Jag hämtade hunden, som var trött.

  • Kan du ge mig kakan? Den är väldigt god.
    Kan du ge mig kakan, som är väldigt god.
  • Vi åkte till ishallen. Där åkte vi skridskor.
    Vi åkte till ishallen, där vi åkte skridskor.
  • Du kan klappa hunden. Den bits ej.
    Du kan klappa hunden, som ej bits.
  • Oskar tycker mycket om Malmö. Dit åker han ofta.
    Oskar tycker mycket om Malmö, dit han åker ofta.
  • Han har ett fint bord. Det är alldeles svart.
    Han har ett fint bord, som är alldeles svart.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med två huvudsatser. Sätt sedan ihop dem till en huvudsats och bisats.

Nu vet du vad en bisats är och hur du kan använda den!



Vad är en ofullständig sats?

Hur använder man den ?

"Ofullständiga sats" är en kommunikation som inte innehåller subjekt eller predikat.

För att en sats skall vara fullständig, skall den innehålla både subjekt och predikat.

Ibland när man kommunicerar, utelämnar man vissa ord utan att förståelsen blir mindre.

Man använder ej kommatecken mellan en huvudsats och en ofullständig sats.

Två huvudsatser med gemensamt subjekt:

Nils sjunger i kör, och han spelar piano.

Subjektet kan utelämnas i den sista huvudsatsen:

Nils sjunger i kör och spelar piano.

Två huvudsatser med gemensamt predikat:

Olle skriver en novell, och Stina skriver ett brev.

Predikatet kan utelämnas i den sista huvudsatsen:

Olle skriver en novell och Stina ett brev.

Vid uppräkning:

Jag vill köpa en bok, och jag vill köpa en penna, och jag vill köpa ett radergummi.

Subjektet och predikatet kan utelämnas vid uppräkning:

Jag vill köpa en bok, en penna och ett radergummi.

Subjektet kan utelämnas vid uppräkning:

Jag skall bada, sola och äta glass.

Vid jämförelse:

Han är bättre, än du är.

Predikatet kan utelämnas i bisatsen:

Han är bättre än du.

Ofullständiga satser med subjektet utelämnat

Man kan ibland förkorta en kommunikation genom att ta bort subjektet.

Exempel:

  • Per hämtade hunden, men han gick ej en lång runda med den.
    Per hämtade hunden men gick ej en lång runda med den.
  • Gustav skall tvätta bilen, men han vill ej vaxa den.
    Gustav skall tvätta bilen men vill ej vaxa den.
  • Skall vi städa huset, eller skall vi diska?
    Skall vi städa huset eller diska?
  • Jag skriver boken, och jag ritar bilder till den.
    Jag skriver boken och ritar bilder till den.
  • Erik spelar piano, och han skriver musiken.
    Erik spelar piano och skriver musiken.
  • De åkte in till stan, för att de skulle shoppa.
    De åkte till stan för att shoppa.

Lägg märke till att subjektet i den första satsen också gäller för den andra satsen.

Övningsuppgift

Skriv ner satser och gör dem ofullständiga genom att utelämna subjektet.

Ofullständiga satser med predikaten utelämnade

Man kan ibland förkorta en kommunikation genom att ta bort predikatet och bilda en ofullständig sats.

  • Jag skall köpa en klocka, och Nils skall köpa en stol.
    Jag skall köpa en klocka och Nils en stol.
  • Per tvättar bilen, och Olle tvättar cykeln.
    Per tvättar bilen och Olle cykeln.
  • Vi läser läxorna, men Stina läser en serietidning.
    Vi läser läxorna men Stina en serietidning.
  • Skall Nils rengöra gången, eller skall Olle rengöra köket?
    Skall Nils rengöra gången eller Olle köket?
  • De köpte mat, och mormor köpte prydnadssaker.
    De köpte mat och mormor prydnadssaker.

Lägg märke till att predikatet måste beskriva samma handling i de båda satserna.

Övningsuppgift

Skriv ner satser och gör dem ofullständiga genom att utelämna predikatet.

Uppräkning

Man upprepar inte subjektet eller predikatet vid uppräkning .

  • Hunden springer, kissar, luktar och rastar sig.
  • Jag vill äta, vila mig, titta på TV och läsa.
  • Hon springer, cyklar, dansar och joggar varje vecka.
  • Erik skall köpa mjölk, smör och bröd.
  • De kan skrapa, borsta och måla huset.
  • Hon tycker om fåglar, katter och hundar.
  • Vi vill sola, bada och vila oss i sommar.
Övningsuppgift

Skriv ner satser och gör dem ofullständiga genom att utelämna subjektet eller predikatet vid uppräkning.

Vid jämförelse

När man jämför olika saker eller personer, tar man ofta bort predikatet i bisatsen.

  • Du är duktigare, än hon är.
    Du är duktigare än hon.
  • De kan mer, än vi kan.
    De kan mer än vi.
  • Vi hoppar högre, än de hoppar.
    Vi hoppar högre än de.
  • Jag tjänar mer än han tjänar.
    Jag tjänar mer än han.
  • Olle och Stina köpte en finare villa, än Pär har köpt.
    Olle och Stina köpte en finare villa än Pär.
Övningsuppgift

Skriv ner satser och gör dem ofullständiga genom att utelämna predikaten vid jämförelse.

Nu vet du vad ofullständiga satser är och hur du skall använda dem!



Vad är satsförkortningar?

Hur använder man dem?

"Satsförkortning" är en förkortad förståelig kommunikation.

Man kan förkorta en kommunikation genom att ta bort olika satsdelar och satsord.

Detta påverkar inte förståelsen av meningen, utan den man kommunicerar till förstår fortfarande vad man menar.

Satsförkortningar kan vara ett snabbare, smidigare eller mer varierat sätt att kommunicera.

Denna förkortade kommunikation är ingen fullständig kommunikation. Den innehåller egentligen inga satsdelar, men man kan räkna ut vilken satsdel orden skulle ha tillhört i en fullständig kommunikation.

Satsorden i dessa kommunikationer kallas "ord i förkortade kommunikationer".

Förkortade kommunikationer

Nedan finns exempel på förkortade kommunikationer. Orden i dessa meningar kallas "ord i förkortade kommunikationer".

Svar på frågor

Exempel:

  • Vem ringer du till?
    Nils.
  • Var bor ni?
    I Anderslöv.
  • När kommer Olle?
    Imorgon.
  • Vad heter du?
    Peter Larsson.
  • Varför bröt du loppet?
    Trötthet.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är svar på frågor.

Kommentarer

Kommunikationer om olika saker där man inte lägger ut texten fullständigt.

Exempel:

  • Bra väder!
  • Fin brygga.
  • Varmt.
  • God mat.
  • Fascinerande.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är kommentarer.

Sammanhanget är känt

Man kan förkorta satser genom att utelämna subjektet när sammanhanget är känt från tidigare kommunikationer.

Exempel:

  • Har även erfarenhet av att måla och renovera.
  • Kommer imorgon och börjar tidigt.
  • Vill träffa dig snarast möjligt.
  • Sätter datorn här.
  • Kommer att be om att se dina papper.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer där sammanhanget är känt.

Bekräftelser

Kommunikation till en annan person att man har hört och förstått vad han sa, eller att man har fått något.

Exempel:

  • Bra!
  • Tack!
  • Fint!
  • Tack så mycket!
  • Underbart!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är bekräftelser.

Olika reaktioner

Reaktioner på frågor eller påstående.

Exempel:

  • Än sen då!
  • Lägg av!
  • Inte jag.
  • Orkar inte.
  • Har inte tid.
  • Kommer!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är olika reaktioner.

Hälsningar

Exempel:

  • Välkommen!
  • Hej!
  • God dag!
  • Adjö!
  • Farväl!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är hälsningar.

Känsloyttringar

Här använder man ord från ordklassen interjektioner.

Exempel:

  • Skål!
  • Hu!
  • Bravo!
  • Hurra!
  • Ja!
  • Fy!
  • Usch!
  • Oj!
  • Nej!
  • Aj!
  • Varsågod!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är känsloyttringar.

Order och kommandon

Här använder man ofta ord från ordklassen verb i imperativ-form.

Exempel:

  • Stå upp!
  • Sitt ner!
  • Lediga!
  • Start!
  • Färdiga!
  • Sluta!
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är order och kommandon.

Rubriker och namn på böcker, filmer etc.

Exempel:

  • Flickan och kaninen
  • Törnrosa
  • Snövit
  • Pippi Långstrump
  • Agenten
  • Ett utbrott på Island
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är olika rubriker.

Ordspråk

Exempel:

  • Borta bra men hemma bäst.
  • Liten tuva stjälper ofta stort lass.
  • Gå inte över ån efter vatten.
  • Förbjuden frukt smakar bäst.
  • Bättre med en fågel i handen än tio i skogen.
Övningsuppgift

Skriv ner förkortade kommunikationer som är ordspråk.


Satsförkortning genom omvandling av bisatser till direkt objekt

Man kan slå ihop två satser till en sats med ett direkt objekt.

Satser som inleds av orden "att", "hur" eller "när" kan du omvandla till satsdelen direkt objekt.

Mening med två satser:
Vi såg inte, att fågeln kom.

Sats med ett direkt objekt:
Vi såg inte fågeln komma.

Här består de direkta objekten av två huvudord: Substantiv plus verbet i sin grundform (infintiv).

Fler exempel:

  • Kan du känna, hur kylan ökar?
    Kan du känna kylan öka?
  • Han upplevde, hur spänningen steg.
    Han upplevde spänningen stiga.
  • Vi hörde, när Gustav ramlade.
    Vi hörde Gustav ramla.
  • Vi såg inte, att fågeln kom.
    Vi såg inte fågeln komma.
  • De kände, när bilen fick en sladd.
    De kände bilen sladda.

Fler exempel på satser som har omvandlats till direkta objekt:

  • Vi kände bilen få punktering.
  • Vi såg honom ta emot mutor.
  • Berit upplevde maken få återfall.
  • De hörde henne erhålla bonus.
  • Gregor tror sig klara provet.
  • Han hörde klockan ringa.
  • Greta såg Hugo hoppa.
  • Han kände hjärtat slå.
  • Kan du se båten sjunka?
  • Vi hörde henne skrika.
  • Olle kände bilen sladda.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar med bisatser, som inleds av orden "att", "hur", "när" – och omvandla dem till satsdelen direkt objekt.

Satsförkortning genom omvandling av bisatser till attribut

De ägde en fin tavla, vilken var upphängd i guldram.

Du kan omvandla bisatsen till attribut:
De ägde en fin tavla upphängd i guldram.

När bisatsen är ett attribut till huvudsatsen, kan du satsförkorta den.

Exempel:

  • Olle köpte en bil, som han är mycket nöjd med. Olle köpte en bil han är mycket nöjd med.
  • De bor i en stor villa, som är inhägnad av ett stort staket. De bor i en stor villa inhägnad av ett stort staket.
  • Han gick till sin bil, som var nyligen inköpt. Han gick till sin bil nyligen inköpt.
  • Vi gläder oss åt busken, som blev planterad med stor omsorg. Vi gläder oss åt busken planterad med stor omsorg.
  • Pojkarna lekte mycket med tornet, som blev uppbyggt med stor möda. Pojkarna lekte mycket med tornet uppbyggt med stor möda.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och förvandla bisatsen till attribut.

Satsförkortning genom omvandling av bisatser till adverbial

Om man räknar in maten, kostade resan 10 000 kr.

Du kan omvandla bisatsen till adverbial:
Resan kostade 10 000 kr maten inräknad.

När bisatsen är ett adverbial till huvudsatsen, kan du satsförkorta den.

Exempel:

  • När Mats kommit hem från skolan, började han laga middagen.
    Kan ändras till: Hemkommen från skolan började han laga middagen.
  • Utan att föräldrarna visste det, hade barnen en stor fest.
    Kan ändras till: Föräldrarna ovetande hade barnen en stor fest.
  • När taket är målat, blir det fint i rummet.
    Kan ändras till: Med taket målat blir det fint i rummet.
  • När ledaren hade räknats från, var de tio i gruppen.
    Kan ändras till: Ledaren frånräknad var de tio i gruppen.
  • När de hade kommit upp på bergets topp, kunde de se miltals.
    Kan ändras till: Uppkomna på bergets topp kunde de se miltals.
Övningsuppgift

Skriv ner meningar och förvandla bisatsen till adverbial.

Satsförkortning genom omvandling av bisatser till objektiv predikatsfyllnad

I dessa kommunikationer används alltid verbet "anse" som predikat.

Exempel:

Två fullständiga satser:
Ulf ansåg, att hon var vacker.
En sats med direkt objekt (henne) och objektiv predikatsfyllnad:
Ulf ansåg henne vara vacker.

Två fullständiga satser:
Tore ansåg, att hyran var hög.
En sats med direkt objekt (hyran) och objektiv predikatsfyllnad:
Tore ansåg hyran vara hög.

Övningsuppgift

Skriv ner meningar och förvandla bisatsen till objektiv predikatsfyllnad.

Nu vet du vad satsförkortningar är och hur du skall använda dem!



Tempus i skrivandet

Hur använder man tempus när man skriver?

"Tempus" är ett namn på de olika tidsformer, som man bildar av hjälpverb och huvudverb.

Dessa tidsformer används för att beskriva handlingar och tillstånd i nutid, dåtid och framtid.

Ordet tempus betyder ursprungligen "tid".

Ibland använder man huvudverbet plus ett hjälpverb för att bilda ett tempus: Jag har vattnat blommorna.

Det är viktigt att man håller sig till tempus som passar ihop i en text eller artikel.

Tankar kring hur man hanterar tempus i sitt skrivande

En dialog med en annan skribent ledde till nedanstående artikel om hantering av tempus i skrivandet. Bilden klarnade efterhand.

Hoppas detta är något som ni också kan använda!

Hej igen!

Jag har funderat lite mer kring detta med att blanda tempus i sina berättelser.

Vad betyder detta egentligen?

Har själv hört denna regel flera gånger utan att närmare reflektera över den. "Man kan inte blanda tempus när man skriver" kan jag fortfarande höra fröken säga.

Jaha, vad innebär detta då? Det kan vara intressant att analysera detta närmare. Det är naturligtvis predikatet i satserna som står i olika tidsformer, tempus.

Tempus i en sats

Jag badade och simmade hela dagen igår.

I en sats måste alla predikat tillhöra samma tempus. Det kan vi slå fast som en regel.

Man kan inte säga: Jag badar och simmade hela dagen igår.

Hur blir det med en mening som består av flera satser?

Exempel på två huvudsatser som innehåller olika tempus:

Olle kommer att lägga sig sent ikväll, för Nils lade sig efter 24:00 igår.

Jag gör min läxa nu, men Oskar däremot gjorde sin läxa igår.

Exempel på två huvudsatser som innehåller samma tempus:

Sture spelar piano och Erik slår på trummorna.

Stina kom försent till lektionen men hon slapp kvarsittning.

Exempel på huvudsats och bisats som innehåller olika tempus:

Jag önskar, att Ulla hade köpt en bättre julklapp till mig förra julen.

Berit sitter och funderar över varför katten smet.

Jag vill, att Olle skall spela fotboll med oss.

Jag önskar, att Lisa hade kommit tidigare igår.

I somras besökte jag Stockholm, som ligger vid Mälaren.

Jag tänker på när Olle red hästen i somras.

Exempel på huvudsats och bisats som innehåller samma tempus:

Joel klippte gräset, när barnen kom hem.

Karl tvättade bilen, innan Greta lånade den.

Stig städade huset, medan Ulla lagade en god middag.

Det går alltså att ha olika tempus i satserna i en mening. Det här går att analysera ytterligare och man kan då se i vilka meningar man kan blanda tempus i satserna.

Vi kan slå fast att man kan ha olika tempus i satserna i vissa meningar.

Ett stycke med meningar i olika tempus

Det är verkligen skönt att sommaren är här. Njuter i fulla drag! Jag skall snart ge mig av till till stranden för att bada. Igår hoppade jag över doppet. Får se hur jag kommer att göra i höst och vinter. Förra sommaren hade jag redan badat flera gånger innan midsommar.

Detta stycket är fullt förståeligt trots att meningarna i det innehåller predikat i olika tempus. Inga problem här alltså.

Ett stycke med meningar i olika tempus - här blir det problem!

Det är verkligen skönt att sommaren är här. Njöt i fulla drag! Jag skall snart ge mig av till till stranden för att bada. Igår hoppade jag över doppet. Får se hur jag kommer att göra i höst och vinter. Förra sommaren hade jag redan badat flera gånger innan midsommar.

Detta stycke är inte förståeligt därför att en mening innehåller ett tempus som inte stämmer med de andra meningarna.

Vi ser att man kan blanda tempus i ett stycke om dessa tempus stämmer med tempusen i de andra meningarna.

Skriva kapitlen i en bok i olika tempus

Man kan tänka sig att man blandar tempus i olika kapitel i en roman. Man berättar då olika historier, som tillsammans utgör en roman.

Ett kapitel handlar om vad huvudpersonen gör nu. Ett annat kapitel beskriver vad som har hänt tidigare, vilket leder till att det står ett vrak just nu i huvudpersonens väg.

Blanda tempus i ett kapitel

Kan man "blanda tempus" inne ett kapitel? Kan olika stycken innehålla olika tempus?

Exempel:

Pär är på väg till Laxån för att fiska. Han tycker det skall bli trevlig att koppla av en stund.

20 år tidigare närmade sig David snabbt Laxån med den stora kistan. "Var skulle han gömma den?"

etc. etc. ...

Det går alldeles utmärkt att skriva olika stycken i ett kapitel i olika tempus.

Summering

Man kan alltså "blanda tempus" i berättelser, kapitel, stycken och meningar mer än jag någonsin kunde tro. Det är alltså inte förbjudet. Men det går inte att ha olika tempus på predikaten i en sats.

Det gäller bara att tänka på att tempusen i satserna (i berättelsen, kapitlet och stycket) skall hänga samman och bilda en förståelig tankegång.

Äntligen förstår jag själv det hela bättre nu. Frökens förklaring var klart bristfällig.

Träna

Träna på detta genom att skriva exempel på tempus i kapitel, stycke, meningar och satser så kanske bilden klarnar ytterligare.

Lite tankar kring skrivande

Grunden i allt skrivande och i all kommunikation är att få över tankar och idéer till andra människor, så att de förstår vad man vill berätta.

Det viktigaste är att skriva och berätta en historia. Det är mycket viktigare än det grammatiska. Man lär sig att skriva genom att skriva, skriva och skriva - samt att läsa mycket!

Jag har aldrig gått in för att analysera stilar och hänga upp mig för mycket på hur man skriver. Det viktigaste är att man skriver och att man skriver mycket. Man måste våga skriva och lägga ut det man har skrivit. Då kommer man att bli bättre och bättre på att berätta.

Felstavning, grammatik och andra fel är lätt att korrigera och lära sig. Fantasin, viljan att berätta och att skapa något är mycket viktigare!

Låt ingen - inte ens dig själv - kritisera och klanka ner på det som du skriver. Vi skriver för andra människor och inte för kritikerna. Det är viktigt att komma ihåg, tycker jag.

Skulle vara kul att höra din respons på detta!
Lycka till!
Peter

Övningsuppgift

Skriv och använd olika tempus i kapitel, stycken, meningar och satser. Lägg märke till hur det fungerar.

Nu vet du hur man skriver och använder olika tempus!



Slutsummering

Hur hängder det hela ihop?

Vi har nu kommit till slutet av denna kurs!

I denna artikel kommer du ytterligare att se, förstå och lära dig sambandet mellan de olika delarna av grammatiken.

Vilka är de viktiga beståndsdelarna?

  • Viljan att kommunicera med andra människor!
  • Lusten att förstå och göra sig förstådd.
  • En stark vilja att lära sig språket och att öva och träna tills att det sitter där.
  • Den kunskap och de regler som finns i grammatiken, för hur man skall använda orden och tecknen i språket på rätt sätt - så att man kan bli förstådd!
  • Faktisk kommunikation med andra människor.
  • Förståelse som är slutmålet!

Grammatiken

Grammatik är kunskap om hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Nedanstående ingår i grammatiken och finns där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.

  • Formlära
  • Ordklasserna
  • Satslära
  • Satsorden
  • Satsdelarna
  • Satserna

Formlära

Formlära – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur olika ord och deras former fungerar.

Ordklasserna

En ordklass är en samling ord som används och fungerar på samma sätt och därför ingår i samma grupp.

I formläran har man delat in alla orden i olika ordklasser, för att lättare kunna hålla reda på dem och veta hur de används.

  • Substantiv
  • Pronomen
  • Adjektiv
  • Verb
  • Adverb
  • Konjunktioner
  • Prepositioner
  • Interjektioner
  • Räkneord

Satslära

Satslära – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur orden fungerar i en sats, och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

Satsord:

Satsord – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett samlingsnamn på ord som ingår i och bildar olika satsdelar. De kan också binda ihop satser eller satsdelar. Dessa ord har olika funktioner och speciella namn.

  • Huvudord
  • Satsdelsord
  • Attribut
  • Hjälpande ord
  • Partikel
  • Ord i förkortade kommunikationer
  • Bindeord
  • Fogeord

Satsdelarna

En satsdel – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett eller flera ord som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. Denna enhet beskriver något.

  • Subjekt
  • Predikat
  • Subjektiv predikatsfyllnad
  • Direkt objekt
  • Objektiv predikatsfyllnad
  • Indirekt objekt
  • Adverbial
  • Agent

Satserna

Satser – som ingår i satsläran och grammatiken – är en samling ord som man använder för att få över idéer eller tankar till en annan person. Satsen består av olika satsdelar.

  • Aktiv och passiv sats
  • Fullständig sats
  • Huvudsats
  • Bisats
  • Ofullständig sats
  • Satsförkortning

Allt för att människor skall kunna kommunicera med och förstå varandra!

Grammatiken i praktiken

För att vi skall kunna se hur dessa olika delar hänger samman, har jag skrivit ett stycke text, som vi kan träna på.

Vilka ordklasser tillhör orden i textstycket?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att dessa ord tillhör olika grupper beroende på hur de fungerar. Ett ord tillhör alltid samma ordklass.

Substantiv: idrottsmän, sjön, mål, tävlingskommittén, ledaren, årets, idrottsman, laget, diplom, kanoten, vaktmästaren, servicekillen, reparation, årorna, boden.

Artiklar: det, ett, de.

Pronomen: vi, oss, de, han.

Adjektiv: starka, underbart, stort.

Verb: kunde, ro, gladde, gick, var, valde, fick, drogs, gnällde, gav, satte.

Adverb: snabbt, mycket, efteråt, upp, sedan.

Konjunktion: och, när, utan att.

Preposition: i, till, av, för, in.

Interjektion: Hurra!

Räkneord: tre, sex.

Vilka satsord ingår i texten?

Vad heter orden i textstycket när de används i satsen?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att ett satsord kan komma från flera olika ordklasser.

Huvudord: idrottsmän, ro, sjön, gladde, gick, mål, var, tävlingskommittén, valde, ledaren, idrottsman, laget, fick, diplom, kanoten, drogs, vaktmästaren, gnällde, gav, servicekillen, reparation, satte, årorna, boden.

Satsdelsord: snabbt, vi, oss, mycket, de, det, underbart, efteråt, han, sedan.

Attribut: tre, starka, årets, ett, stort, de, sex.

Hjälpande ord: kunde.

Partikel: i, till, upp, av, för, in, i.

Ord i förkortade kommunikationer: Hurra!

Bindeord: och.

Fogeord: när, utan att.

Vilka satsdelar bildar satsorden?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att satsdelarna bildas av olika satsord från olika ordklasser.

Subjekt: tre starka idrottsmän, vi, de, det, tävlingskommittén, laget, kanoten, han.

Predikat: kunde ro, gladde, gick, var, valde, fick, drogs upp, gnällde, gav, satte in.

Subjektiv predikatsfyllnad: underbart.

Objektiv predikatsfyllnad: till årets idrottsman.

Direkt objekt: oss, ledaren, ett stort diplom, kanoten, de sex årorna.

Indirekt objekt: till servicekillen.

Adverbial: snabbt, i sjön, mycket, i mål, efteråt, sedan, för reparation, i boden.

Agent: av vaktmästaren.

Satsförkortning: Hurra!

Vilka satser bildar satsdelarna?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Huvudsatser: tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, vi gladde oss mycket, det var underbart, tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, laget fick ett stort diplom, kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation, satte in de sex årorna i boden.

Bisats: de gick i mål, han gnällde.

Satsförkortning: Hurra!

Övningsuppgift

Skriv ett stycke text. Markera sedan ordklasserna, satsorden, satsdelarna och satserna. Upprepa detta tills du behärskar det.

Summering:

Människan har en stark vilja att kommunicera och göra sig förstådd, för att kunna samarbeta och uppnå sina mål.

Användningen av ord – muntligen och skriftligen — förbättrade möjligheterna till mer och bättre kommunikation samt större förståelse.

Ord blev populärt som ett kommunikationsverktyg och ökade i bruk. Detta krävde en organisering av orden och upprättande av regler för deras användning.

Sålunda skapades grammatiken med formläran och satsläran. Denna organisering av ordens användning krävdes för att man skulle kunna använda dem korrekt.

Detta gav oss ordklasser, ord i en sats, satsdelar och olika satser.

Allt för att vi skall kunna kommunicera bra med varandra – muntligen och skriftligen – och förstå vad vi menar!

Lycka till med det!

Du är mycket välkommen att kontakta mig.

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se

Nu kan du sambandet mellan ordklasser, satsorden, satsdelarna och satserna. Du kan även se vad det har med kommunikation, grammatik, formlära, satslära och förståelse att göra!





SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 



Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.