Vad är fogeord?

Från ordklasserna hämtar vi olika ord och använder dem i satser, för att bilda olika satsdelar eller binda samman dem. Orden i satsen - satsorden - har speciella namn och fungerar på ett visst sätt.

Satsord:

• Huvudord
• Satsdelsord
• Attribut
• Hjälpande ord
• Partiklar
• Ord i förkortade kommunikationer
• Bindeord
• Fogeord

En satsdel består av ett eller flera satsord från olika ordklasser.

"Fogeord" är ord vi använder för att inleda bisatser och binda samman dem med huvudsatserna. De tillhör ingen satsdel. Fogeordet beskriver även förhållandet mellan dessa satser.

Enkelt uttryckt så innehåller huvudsatsen den viktigaste kommunikationen och bisatsen är ett tillägg till denna.

Huvudsats: Jag skall hämta bilen
Fogeord: för att
Bisats: vi skall åka och handla.

Jag skall hämta bilen, för att vi skall åka och handla.

Läs mer om huvudsatser och bisatser i dessa artiklar.

Fogeorden inleder och ingår i bisatserna. Därför kan aldrig en bisats ensam bilda en förståelig mening. Fogeordet gör det till en bisats, utan fogeordet är det ingen bisats.

Exempel på fogeord är "att", "när", "medan", "om", "för att" och "fastän".

Olika sorters fogeord

Fogeord kommer alltid från ordklassen konjunktioner.

De kallas underordnande konjunktioner eller subjunktioner.

De inleder bisatser och är inte en del av någon satsdel.

Det finns även ord som fungerar som fogeord och inleder bisatser. De kommer från ordklasserna pronomen eller adverb. Dessa ord är då en satsdel i bisatsen, alltså inga riktiga fogeord.

Nu följer exempel på olika fogeord från ordklassen underordnande konjunktioner.

Fogeord som uttrycker att nu följer mer information:

• att
  Jag vill bara säga, att jag gifter mig på måndag.
  Att han kommer på tisdag, är svårt för mig att fatta.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av hur det gjordes:

• genom att
  Genom att förstärka taket, slapp vi läckor.
  Vi klarade oss genom att fly.
• utan att
  Hon bar in drickan utan att spilla.
  Utan att röra en min gick Sture in i rummet.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning när det gjordes:

• när
  När lagen sprang in, fikade jag.
  Ulla gick, när barnen kom hem.
• innan
  Berit hann klä sig, innan Sture anlände.
  Innan huset målades, gjorde vi mycket förarbete.
• medan
  Medan Oskar städade, tvättade Hugo.
  De handlade, medan Stina fiskade.
  Jag rakade mig medan hon duschade.
  Inga diskade medan Sten dammsugade.
• sedan
  Vi var ute och fiskade, sedan vi hade ätit middag.
  Sedan hon hade diskat, gick vi på bio.
• än när
  Hon visste inget bättre än när det var jul.
• som (tillsammans med ordet "just")
  Just som Bertil gick in i affären, ropade Ulla högt.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning som jämförs med en annan:

• som
  Pär springer som en raket.
  Deras nya villa är dubbelt så stor som deras gamla hus.
  Ulf jobbar som snickare i Stockholm.
• såsom
  Bosse simmar, såsom en fisk gör.
  Vera praktiserar såsom lärare.
• än
  Nils är yngre än George (är).
  Jag är starkare än Hugo (är).
• ju – desto
  Ju mer Doris studerade, desto mer visste hon.
  Ju mindre Stina motionerade, desto mer vägde hon.
  Ibland med "ju" ensamt: Joel blir allt bättre på bordtennis, ju mer han tränar.
• som om
  Regnet forsade ner. Det var som om himlen hade öppnat sig.
• som att
  Vi kan lika gärna dra för gardinerna, som att vi släpper in solen.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av följden:

• så
  Berit skrattade så Olle vaknade.
• så att
  Meri slösade, så att pengarna tog slut.
  Hon var så trött, att hon somnade vid TVn.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av orsaken:

• eftersom
  Han kom försent, eftersom tåget var försenat.
• för att
  Vi åkte till Stockholm, för att besöka Berit.
• därför att
  Kiosken var stängd, därför att Berit försov sig.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av avsikten:

• för att
  Jag sprang hem för att hinna ringa.
  Vi gick hem för att mata katten.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av villkoret:

• bara
  Vi klarar bröllopsfesten, bara du kommer.
• om
  Om Lennart är på jobbet, kan han hjälpa dig med bilen.
• ifall
  De har fullt lag, ifall Fred kommer.
• såvida
  Vi har plats till en till i bilen, såvida inte Sara vill med.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av varför något är svårt att förstå:

• trots att
  Trots att Hugo har pengar, snålar han.
• även om
  Jag skall bada i havet ikväll, även om det är kallt.
• fastän
  Fastän Joe hade bil, cyklade han på vintern till jobbet.

Fogeord som uttrycker att nu följer en beskrivning av frågan:

• om
  Jag undrar om Alf kommer till puben ikväll.
  Dan frågade honom om han skulle tvätta bilen.
• huruvida
  Barnen undrade huruvida Greta skulle baka idag eller ej.

Ord som kan fungera som fogeord

Du kan använda ord från andra ordklasser som fogeord, för att inleda bisatsen. Dessa ord är då en satsdel i bisatsen, alltså inga riktiga fogeord.

Från ordklassen relativa pronomen

Du kan använda orden "som", "vilken", "vars", "vad" från ordklassen relativa pronomen som fogeord.

• som
  Ge mig kniven, som ligger där.
  Bilen, som jag skall köpa, kostar mycket pengar.
• vilken (-et, -a)
  Landskrona BOIS förlorade matchen, vilket var oväntat.
  Nils fick MVG i "matte", vilket förvånade oss mycket.
• vars
  Vi hämtade bordet, vars ben var i sönder.
  Bilen, vars lampa är i sönder, är blå.
• vad
  Vi vet vad vi skall göra med huset.
  Olle såg vad Nils gjorde igår.

"Vilket" kan ibland - som ovan - syfta på hela den tidigare satsen.

"Vem som" och "Vad som"

"Vem som" och "vad som" fungerar som ett fogeord och bildar satsdelen subjekt i bisatsen.

"Vem som" är frågande pronomen och "vad som" är relativt pronomen här.

"Vem" och "vad" måste ha ordet "som" till sig för att kunna bilda subjekt i bisatsen.

• vem som
  Han funderar på vem av dem som körde bilen.
  Berit grubblade över vem av pojkarna som var äldst.
  Jag vet inte vem som har ätit upp kakan.
• vad som
  Jag vill veta vad som står på tavlan.
  Vi visste vad som besvärade henne.

Fogeord i indirekta frågesatser

"Indirekt frågesats" är en kommunikation du lägger till din huvudsats, där någon uttrycker att de har en fråga.

Hela meningen måste kunna göras till en direkt fråga.

Indirekt fråga:

Nils undrar, om han får komma till festen.

Direkt fråga:

- Får jag komma till festen? undrar Nils.

Indirekt fråga:

Familjen Olsson frågade sig, var de skulle semestra.

Direkt fråga:

Familjen Olsson frågade sig: ”Var skall vi semestra?”

Du kan använda frågande pronomen eller frågande adverb som fogeord i indirekta frågesatser: "vem", "vem som", "vad", "vad som", "vilken", "vad för en", "var", "när", "vart", "hur", "varför". Dessa fungerar då som fogeord, men är satsdelar i bisatsen.

Exempel på frågande pronomen som fogeord:

• vem
  Erik frågade vem Eva skulle hämta.
  Nils undrar vem mannen i svart är.
  Frågan var vem Pär skulle möta.
• vem som
  Erik frågade vem som hade tagit gröten.
  Nils undrar vem som kommer att köra bilen.
  Frågan var vem som skulle möta Ulla på stationen.
• vad
  Olle satt och funderade på vad de skulle göra.
  Lisa tänkte på vad Karin skulle säga.
  Kompisarna ville veta vad de skulle äta till lunch.
  De funderade mycket över vad föräldrarna skulle säga.
• vad som
  Olle satt och funderade på vad som skulle hända på kvällen.
  Lisa tänkte på vad som utspelade sig på teatern.
  Kompisarna ville veta vad som gällde på semestern.
  De funderade mycket över vad som hade hänt i kiosken.
• vilken
  De undrade vilken väg de skulle gå.
  Oskar frågade vilken film som var bäst.
  Problemet var vilken bil de skulle köpa.
• vad för en
  Greta grubblade över vad för en klänning hon skulle ha på sig.
  Hans undrar vad för en tidning han skall köpa.
  Vi diskuterade vad för en hund vi skulle välja.

Exempel på frågande adverb som fogeord:

• var
  Jag vill veta var han är.
  Ulrik undrar var han skall rycka in.
  Familjen frågade sig var de skulle ha sin semester.
• när
  Han undrar när ni kommer.
  Ullis frågar sig när Pelle ringer.
  Byinvånarna pratade om när bygget skulle starta.
• vart
  Ivar frågade vart vi skulle åka.
  Vi ville veta vart hunden hade sprungit.
  Mysteriet var vart katten hade tagit vägen.
• hur
  Han grubblar över hur han skall åka till Paris.
  George undrar hur vi skall ta oss till båten.
  De pratade länge om hur de skulle lösa problemet.

Man kan även använda fogeord från ordklassen konjunktioner för att binda samman dessa satser. De tillhör då ingen satsdel i bisatsen.

Exempel på konjunktioner som fogeord:

• om
  Hannah frågar sig, om hennes familj skall resa. Gustav frågade, om de skulle åka skidor till jul. Frågan är, om UFO existerar eller ej.
• huruvida
  Han ville veta, huruvida Karl kommer. Jag funderar på huruvida skinkan är klar. Petter undrade, huruvida laget skulle gå vidare.

Andra adverb

Man kan även använda orden "där", "dit" från ordklassen adverb som fogeord. De bildar satsdelen adverbial i bisatsen.

• Jag älskar Bornholm, där jag har tillbringat många somrar.
• Spanien är skönt, dit jag vill åka fler gånger.
• Jag har flyttat till en villa, där jag kommer att trivas.
• Öland är underbart, dit vi ofta återkommer.
• Greta har varit i Norrland, där hon fiskade mycket.