Vad är en partikel?

Från ordklasserna hämtar vi olika ord och använder dem i satser, för att bilda olika satsdelar eller binda samman dem. Orden i satsen - satsorden - har speciella namn och fungerar på ett visst sätt.

Satsord:

• Huvudord
• Satsdelsord
• Attribut
• Hjälpande ord
• Partiklar

En satsdel består av ett eller flera satsord från olika ordklasser.

"Partikel" är ett litet ord i en sats som hjälper till att bilda en satsdel.

Några exempel på olika partiklar:

• Här kan du inte köra om.
• Stina vill inte gifta sig än.
• Fåglarna sjöng i skogen.
• Hon gav blommor åt mor.
• Sture tänker mycket på henne.
• Huset målades av Nils.
• Båten vid stranden tillhör föreningen.
• De valde henne till ordförande.

Partikeln hjälper till att bilda en satsdel.

Vad finns det för olika sorters partiklar?

Det finns följande partiklar i svenska språket.

• Satsdelspartikel - preposition: Skall vi åka till Malmö?
• Verbpartikel – adverb: Jag vill att du dricker upp.
• Verbpartikel – pronomen: Elden håller på att ta sig.
• Verbpartikel - preposition: Han kallas för Pelle.

Vilka ord kan vara partiklar?

Vi hämtar partiklar från ordklasserna adverb, pronomen och prepositioner.

Prepositioner

Dessa partiklar hjälper till att bilda olika satsdelar och kallas därför satsdelspartiklar.

Exempel:

• Stina valdes till ordförande.
• Jag tvättade bilen åt henne.
• Skall du bada i sjön?
• Tänk inte för mycket på henne!
• Till lunch vill jag att du är klar.
• Har du funderat över semestern?
• Sätt maten på bordet.
• Katten lade sig vid spisen.

Adverb

Dessa partiklar betonas och bildar ett fast uttryck tillsammans med huvudverbet.

Detta fasta uttryck plus eventuella hjälpverb bildar satsdelen predikat.

Dessa partiklar kallas verbpartiklar – adverb.

Du kan läsa mer om dessa partiklar i artikeln om predikat.

Exempel:

• Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
• Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
• Vill du följa med till stranden?
• Håll inte på och följ efter honom.
• Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.

Pronomen

Dessa partiklar betonas ej och bildar ett fast uttryck tillsammans med huvudverbet.

Detta fasta uttryck plus eventuella hjälpverb bildar satsdelen predikat.

Det fasta uttrycket har en helt annan betydelse än det ensamstående huvudverbet. Jämför uttrycket "ta sig" och huvudverbet "ta". De har helt olika betydelser.

Dessa partiklar kallas verbpartiklar – pronomen.

Du kan läsa mer om dessa partiklar i artikeln om predikat.

Exempel:

• Du måste skärpa dig med läxorna.
• Jag vill inte gifta mig än.
• Elden tog sig snabbt i skogen.
• Sylten kommer att stå sig till våren.
• Han ställde sig positiv till förslaget.

Mer om partiklar och hur de fungerar i de olika satsdelarna kan du läsa om i artikeln: Partiklar i satsdelarna.