Vad är predikat?

Förord

Det fanns en vilja hos människor att kommunicera med varandra för att uppnå en förståelse.

Orden uppfanns därför som ett kommunikationsverktyg och delades in i olika ordklasser.

Från dessa ordklasser hämtar vi olika ord och använder dem i satser för att bilda olika satsdelar eller binda samman dem.

Vi har även definierat orden i en sats för att kunna skilja dem åt och se hur de fungerar.

Exempel:

• Ordklasser: substantiv, adjektiv och adverb.
• Satsord: huvudord, attribut och partiklar.
• Satsdelar: subjekt, predikat och direkt objekt.
• Satser: huvudsats, bisats och satsförkortning.

Allt detta för att vi skall kunna kommunicera och förstå varandra!

Satsdelarna:

• Subjekt
• Predikat

---

Vad är satsdelen predikat?

1. "Predikat" är ord som beskriver handlingen i en kommunikation.

De skall måla bordet rött.
Eva joggar varje helg.
Här kan du köra om!

2. "Predikat" är även ord som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

Penseln är alldeles full av färg.
Hunden var mycket trött efter rundan.

Hon kommer att bli glad.

En sats är inte fullständig utan ett predikat.

Sammanfattning av hur predikat används

• 1. Jag springer ofta till skolan.
• 2. Bosse har varit mycket trött.

---

Ytterligare information

Här följer ytterligare information om denna satsdel för dig som vill fördjupa dig mer.

1. Beskriver handlingen

Predikat är ord som beskriver handlingen i en kommunikation.

Exempel:

• Han hämtade hunden.
• De skulle tvätta bilen snart.
• Hon kommer att byta bil nästa sommar.
• Per skall snart äta.
• De jobbade sent på kvällen.
• Det är bra gjort.
• Han tog till orda vid bordet.

Beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd

Predikat är även ord som beskriver att någon eller något är i ett visst tillstånd.

Exempel:

• Stina blir snart färdig med maten.
• Vi är trötta efter loppet.
• Hon heter Kajsa.
• Hunden kallas för Nicklas.
• De var ledsna efter matchen.

---

Vilka ord kan bilda predikat?

Vilka satsord från olika ordklasser kan bilda satsdelen predikat?

Huvudorden - ibland tillsammans med en partikel eller attribut - och de ersättande orden kan ensamma bilda en satsdel. De utgör de viktigaste delarna av en satsdel.

Följande satsord kan bilda satsdelen predikat:

• Ett huvudord som alltid är huvudverbet. Exempel: lyssna, springa, dansa.
• Ett hjälpande ord som består av de olika hjälpverben. Exempel: ha, bör, måste.
• En betonad verbpartikel som kommer från ordklassen adverb. Exempel: köra om, hälla upp, tycka om.
• En obetonad verbpartikel som kommer från ordklassen pronomen. Exempel: gifta sig, ta sig, känna sig.
• En obetonad verbpartikel som kommer från ordklassen preposition. Exempel: Olle kallas för "Plutten". Han valdes till kapten.

Ett predikat kan alltså bestå av huvudverb, olika hjälpverb och verbpartiklar.

Jag borde ha kört om bilen.

Huvudord i predikatet

Huvudordet i ett predikat är alltid huvudverbet. Detta kan ha hjälpande ord till sig - de olika hjälpverben.

Jag borde ha öppnat grinden till korna.

Till huvudordet kan även höra olika partiklar.

Han tyckte om henne mycket.

Det kan finnas två huvudord i ett predikat:
När skall vi börja cykla?

Exempel på huvudord i olika predikat:

• Jag kommer att hjälpa dig senare.
• Eva skulle ha badat om det gick.
• Vi har fått fiska mycket i sommar.
• Han kan springa långt.
• Ulf vill städa huset.

Läs mer här om huvudverb och hjälpverb.

När predikatet även består av hjälpverb

Du kan använda olika hjälpverb för att beskriva handlingen eller tillståndet.

De blir då en del av satsdelen predikat.

Exempel på olika hjälpverb: har, hade, skall, skulle, kan, vill, bör och måste.

• Du skall inte ta gröten.
• Vi borde hjälpa grannen med bilen.
• Nu måste vi sticka hem.
• Kan du hjälpa mig med båten?
• Han vill skjutsa mig till skolan.

Läs mer här om huvudverb och hjälpverb.

"Vara" och "bliva" som hjälpverb i passiva satser

Orden "vara" och "bliva" – och deras böjningsformer – är hjälpverb i nedanstående meningar.

"Vara" och "bliva" kallas då passivbildande hjälpverb, för att de hjälper till att bilda en passiv sats och en passiv form av verbet.

I en passiv sats, där det som blir utsatt för handlingen står först, med hjälpverben "vara" och "bliva" används perfekt particip-formen av huvudverbet.

De bildar då satsdelen predikat tillsammans med huvudverbet.

Läs mer här om verbets participformer.

Exempel:

• Hon är älskad av alla.
• Båten blev uppdragen.
• Stina var beundrad av många.
• Stig blir klippt nu.
• Berit kommer att bli sminkad till festen.
• Bilen blev städad igår.
• Båten har blivit tvättad.
• Ulla har varit sminkad.
• Bilen var städad.
• Huset kommer att bli sålt.
• Golvet är sopat.
• Huset är målat.
• Bilen var städad igår.
• Båten har blivit tvättad.
• Huset har blivit renoverat!

Verbpartiklar

I satsdelen predikat kan även ingå en verbpartikel. Det finns tre sorters verbpartiklar: verbpartikel – adverb, verbpartikel – pronomen och verbpartikel - prepositioner.

"Verbpartikel" är ett ord som hör till huvudverbet och ingår i predikatet. Verbet och dess partikel används tillsammans och får då en speciell betydelse.

Jag vill att du kör om nu.
Han har inte gift sig än.
Nils kallas för "kungen".

Verbpartiklar - adverb

"Verbpartikel - adverb" är ett ord som är betonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus adverbet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Hon skulle ha kört om traktorn.
Jag vill att du dricker upp.

Verbpartikel – adverb:

• Betonas.
• Tillhör ordklassen adverb.
• Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
• Ingår i satsdelen predikat.
• Verbet ändrar inte sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – adverb. Exempel: ringa upp / ringa. Jämför verbpartikel – pronomen nedan.

Verbpartikeln – adverb bildar ett fast uttryck och ingår i satsdelen predikat. Detta fasta uttryck skiljer sig från verbets grundbetydelse.

Oftast kan de avsluta en mening: Har du klättrat upp?

Verbpartiklarna böjs tillsammans med verbet i olika temaformer och tempus.

De kan ibland skrivas samman: dela upp – uppdela.

Lisa ville köra om bilen. "Här kan du inte köra om!" ropade mannen. Men hon ville ändå göra en omkörning.

Fler exempel på predikat med verbpartiklar – adverb:

• Springa igång.
  Olle sprang igång mopeden.
• Slita ut
  Du får inte slita ut maskinen.
• Gå ut
  Kan vi gå ut?
• Gå hem
  Nu får ni gå hem!
• Gå bort
  Jag vill inte gå bort ikväll.
• Hjälpa till
  Kan du hjälpa till?
• Sätta igång
  Nu får ni sätta igång!
• Ta på
  Berit tog på jackan snabbt.
• Jobba på
  Nu får ni jobba på!
• Tycka om
  Hon tycker om morötter.
• Köra om
  Jag vill inte att du kör om.
• Köra av
  Här kan du inte köra av!
• Bryta av
  Du får inte bryta av några grenar.
• Stå ut
  Kan du stå ut lite till.
• Bryta upp
  De kunde inte bryta upp från festen.
• Skriva ner
  Ulla, kan du skriva ner vad vi tar upp på mötet.
• Skriva upp
  Nu vill jag att du skriver upp en matlista.
• Läsa upp
  Stina läste upp sin dikt.
• Klättra upp
  De klättrade snabbt upp i trädet.
• Sätta sig upp
  Han satte sig upp i sängen.
• Kliva upp
  Nu får ni kliva upp!
• Ge upp
  Sture ville inte ge upp.
• Riva upp
  Hon rev upp sin kjol.
• Dela upp
  Skall vi dela upp godiset?
• Ringa upp
  Du får ringa upp honom.
• Äta upp
  Ni måste äta upp maten.
• Följa med
  Vill du följa med till stranden?
• Följa efter
  Håll inte på och följ efter honom.
• Dricka ur
  Det finns mer kvar i koppen. Jag vill att du dricker ur.

Exempel med verbpartikeln - adverb "till":

• Han ryckte till när bussen kom.
• Jag vill visa att jag finns till.
• Expansionsplanen kom till under Båstadmötet.
• Datorn är till för att användas.
• Människor strömmade till på torget.
• Thomas har lagat till en ostkaka.

Verbpartiklar - pronomen

"Verbpartikel - pronomen" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Huvudverbet plus pronomenet får en speciell betydelse tillsammans och ingår i predikatet.

Vill du gifta dig med mig?
Elden tog sig snabbt.
Per hade inte hämtat sig.

Verbpartikel – pronomen:

• Obetonad.
• Tillhör ordklassen pronomen.
• Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
• Ingår i satsdelen predikat.
• Verbet ändrar sin betydelse när man lägger till eller tar bort en verbpartikel – pronomen. Exempel: känna sig / känna. "Känna" betyder något helt annat, när det står ensamt.

Annat exempel på att verbet ändrar sin betydelse när man tar bort en verbpartikel - pronomen:

"Hämta" i ett fast uttryck med "sig": Han hämtade sig snabbt efter tävlingen. Inte i ett fast uttryck: Ulla gick och hämtade katten i trädgården.

Exempel på predikat med verbpartikel – pronomen:

• Du måste skärpa dig med läxorna.
• De vill inte gifta sig än.
• Elden tog sig snabbt i skogen.
• Sylten kommer att stå sig till våren.
• Han ställde sig positiv till förslaget.
• Ulla kände sig mycket bra.

Verbpartikel – preposition:

"Verbpartikel - preposition" är ett ord som är obetonat och hör till huvudverbet. Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Julia valdes till lucia.
Han kallas för "lillen".
Kan ni utnämna honom till kassör?

Verbpartikel – preposition:

• Obetonad.
• Tillhör ordklassen prepositioner.
• Får en speciell betydelse tillsammans med huvudverbet.
• Ingår i satsdelen predikat.
• Används tillsammans med huvudverb som kräver en beskrivning och följs av satsdelen predikatsfyllnad. Dessa huvudverb är: kalla - för, utse - till, välja - till, göra - till, utnämna - till, döpa - till, bestå - av, utgöras - av.

Exempel på predikat med verbpartikel – preposition:

• Hildur gjordes till chef.
• Vill ni utse Oskar till lagledare?
• De kallade honom för "hjälten".
• Välj henne till vice VD!
• George utnämndes till kapten.
• Middagen utgjordes av fyra rätter.
• Hans liv har bestått av mycket glädje.

---

Flera predikat i meningen

Du kan använda flera predikat i dina satser.

Du kan använda flera predikat i meningen. Du binder då samman dem t. ex. med bindeorden både – och, varken – eller, men, och, samt, eller, utan.

• Hon är och förblir en prinsessa för mig.
• De hoppade och sprang hela dagen.
• Han kan rita, måla eller snickra på dagis.
• Hunden sprang inte utan lekte i trädgården.
• Du måste leta efter och hitta pengarna.
• Berit varken springer eller simmar.