Slutsummering

Hur hängder det hela ihop?

Vi har nu kommit till slutet av denna kurs!

I denna artikel kommer du ytterligare att se, förstå och lära dig sambandet mellan de olika delarna av grammatiken.

Vilka är de viktiga beståndsdelarna?

  • Viljan att kommunicera med andra människor!
  • Lusten att förstå och göra sig förstådd.
  • En stark vilja att lära sig språket och att öva och träna tills att det sitter där.
  • Den kunskap och de regler som finns i grammatiken, för hur man skall använda orden och tecknen i språket på rätt sätt - så att man kan bli förstådd!
  • Faktisk kommunikation med andra människor.
  • Förståelse som är slutmålet!

Grammatiken

Grammatik är kunskap om hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt.

Nedanstående ingår i grammatiken och finns där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.

  • Formlära
  • Ordklasserna
  • Satslära
  • Satsorden
  • Satsdelarna
  • Satserna

Formlära

Formlära – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur olika ord och deras former fungerar.

Ordklasserna

En ordklass är en samling ord som används och fungerar på samma sätt och därför ingår i samma grupp.

I formläran har man delat in alla orden i olika ordklasser, för att lättare kunna hålla reda på dem och veta hur de används.

  • Substantiv
  • Pronomen
  • Adjektiv
  • Verb
  • Adverb
  • Konjunktioner
  • Prepositioner
  • Interjektioner
  • Räkneord

Satslära

Satslära – som ingår i grammatiken – är kunskap om hur orden fungerar i en sats, och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

Satsord:

Satsord – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett samlingsnamn på ord som ingår i och bildar olika satsdelar. De kan också binda ihop satser eller satsdelar. Dessa ord har olika funktioner och speciella namn.

  • Huvudord
  • Satsdelsord
  • Attribut
  • Hjälpande ord
  • Partikel
  • Ord i förkortade kommunikationer
  • Bindeord
  • Fogeord

Satsdelarna

En satsdel – som ingår i satsläran och grammatiken – är ett eller flera ord som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. Denna enhet beskriver något.

  • Subjekt
  • Predikat
  • Subjektiv predikatsfyllnad
  • Direkt objekt
  • Objektiv predikatsfyllnad
  • Indirekt objekt
  • Adverbial
  • Agent

Satserna

Satser – som ingår i satsläran och grammatiken – är en samling ord som man använder för att få över idéer eller tankar till en annan person. Satsen består av olika satsdelar.

  • Aktiv och passiv sats
  • Fullständig sats
  • Huvudsats
  • Bisats
  • Ofullständig sats
  • Satsförkortning

Allt för att människor skall kunna kommunicera med och förstå varandra!

Grammatiken i praktiken

För att vi skall kunna se hur dessa olika delar hänger samman, har jag skrivit ett stycke text, som vi kan träna på.

Vilka ordklasser tillhör orden i textstycket?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att dessa ord tillhör olika grupper beroende på hur de fungerar. Ett ord tillhör alltid samma ordklass.

Substantiv: idrottsmän, sjön, mål, tävlingskommittén, ledaren, årets, idrottsman, laget, diplom, kanoten, vaktmästaren, servicekillen, reparation, årorna, boden.

Artiklar: det, ett, de.

Pronomen: vi, oss, de, han.

Adjektiv: starka, underbart, stort.

Verb: kunde, ro, gladde, gick, var, valde, fick, drogs, gnällde, gav, satte.

Adverb: snabbt, mycket, efteråt, upp, sedan.

Konjunktion: och, när, utan att.

Preposition: i, till, av, för, in.

Interjektion: Hurra!

Räkneord: tre, sex.

Vilka satsord ingår i texten?

Vad heter orden i textstycket när de används i satsen?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att ett satsord kan komma från flera olika ordklasser.

Huvudord: idrottsmän, ro, sjön, gladde, gick, mål, var, tävlingskommittén, valde, ledaren, idrottsman, laget, fick, diplom, kanoten, drogs, vaktmästaren, gnällde, gav, servicekillen, reparation, satte, årorna, boden.

Satsdelsord: snabbt, vi, oss, mycket, de, det, underbart, efteråt, han, sedan.

Attribut: tre, starka, årets, ett, stort, de, sex.

Hjälpande ord: kunde.

Partikel: i, till, upp, av, för, in, i.

Ord i förkortade kommunikationer: Hurra!

Bindeord: och.

Fogeord: när, utan att.

Vilka satsdelar bildar satsorden?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Lägg märke till att satsdelarna bildas av olika satsord från olika ordklasser.

Subjekt: tre starka idrottsmän, vi, de, det, tävlingskommittén, laget, kanoten, han.

Predikat: kunde ro, gladde, gick, var, valde, fick, drogs upp, gnällde, gav, satte in.

Subjektiv predikatsfyllnad: underbart.

Objektiv predikatsfyllnad: till årets idrottsman.

Direkt objekt: oss, ledaren, ett stort diplom, kanoten, de sex årorna.

Indirekt objekt: till servicekillen.

Adverbial: snabbt, i sjön, mycket, i mål, efteråt, sedan, för reparation, i boden.

Agent: av vaktmästaren.

Satsförkortning: Hurra!

Vilka satser bildar satsdelarna?

Hurra! Tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, och vi gladde oss mycket, när de gick i mål. Det var underbart. Tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, och laget fick ett stort diplom. Kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, utan att han gnällde. Han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation och satte in de sex årorna i boden.

Huvudsatser: tre starka idrottsmän kunde ro snabbt i sjön, vi gladde oss mycket, det var underbart, tävlingskommittén valde ledaren till årets idrottsman, laget fick ett stort diplom, kanoten drogs upp av vaktmästaren efteråt, han gav sedan kanoten till servicekillen för reparation, satte in de sex årorna i boden.

Bisats: de gick i mål, han gnällde.

Satsförkortning: Hurra!

Övningsuppgift

Skriv ett stycke text. Markera sedan ordklasserna, satsorden, satsdelarna och satserna. Upprepa detta tills du behärskar det.

Summering:

Människan har en stark vilja att kommunicera och göra sig förstådd, för att kunna samarbeta och uppnå sina mål.

Användningen av ord – muntligen och skriftligen — förbättrade möjligheterna till mer och bättre kommunikation samt större förståelse.

Ord blev populärt som ett kommunikationsverktyg och ökade i bruk. Detta krävde en organisering av orden och upprättande av regler för deras användning.

Sålunda skapades grammatiken med formläran och satsläran. Denna organisering av ordens användning krävdes för att man skulle kunna använda dem korrekt.

Detta gav oss ordklasser, ord i en sats, satsdelar och olika satser.

Allt för att vi skall kunna kommunicera bra med varandra – muntligen och skriftligen – och förstå vad vi menar!

Lycka till med det!

Du är mycket välkommen att kontakta mig.

Med vänlig hälsning,
Peter

www.peterularsson.se

Nu kan du sambandet mellan ordklasser, satsorden, satsdelarna och satserna. Du kan även se vad det har med kommunikation, grammatik, formlära, satslära och förståelse att göra!



SÖKNING GRAMMATIK
Sök här för att hitta!

Anpassad sökning

 



Kom ihåg! Orden, som är indelade i olika ordklasser, och instruktionerna för hur de används – grammatiken med formläran och satsläran – finns endast där för att hjälpa dig att kommunicera med och förstå andra människor.